Aragonit
| Aragonit | |
 | |
| Grupp | Aragonit[1] (ortorombiska karbonater) |
|---|---|
| Strunz klassificering | 05.AB.15 |
| Kemisk formel | CaCO3 |
| Färg | Vit, röd, gul, orange, grön, blå och brun. |
| Förekomstsätt | Spetsiga nålformiga kristaller, hexagonalt formad tvillingbildning samt stalaktitiskt och skorplikt.[2] |
| Kristallstruktur | Ortorombiska |
| Tvillingbildning | Polysyntetiskt parallell till cyklisk |
| Spaltning | {010} tydlig; {110} och {011} svag |
| Brott | Svagt mussligt |
| Hållbarhet | Skört |
| Hårdhet (Mohs) | 3½–4 |
| Glans | Glasglans, hartsaktig på brottytor |
| Ljusbrytning | nα=1,530; nβ=1,682; nγ=1,686[3] |
| Dubbelbrytning | δ=0,156 |
| Optisk karaktär | Tvåaxlig negativ |
| Dispersion | Svag |
| Transparens | Mest genomskinlig |
| Fluorescens | Ibland röd, skär, brun, gul, grön[4] |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 2,95 |
| Löslighet | Löslig i utspädd syra med koldioxidutveckling |
| Typlokal | Molina de Aragón |
| Övrigt | Färgas lila av så kallad koboltlösning i Meigens prov till skillnad från kalcit[5] |
| Referenser | [6][7][8] |
Aragonit är ett mineral av de två vanligaste naturligt förekommande kristallformerna av kalciumkarbonat, CaCO3. Den allra vanligaste formen är mineralet kalcit men det finns också en tredje ovanlig form vaterit. Aragonit bildas genom biologiska och fysiska processer, inklusive fällning från marina miljöer och sötvattensmiljöer och har fått sitt namn 1797 efter Molina de Aragón[9] i Spanien. Mineralet aragonit upptäcktes och beskrevs av Abraham Gottlob Werner 1796.
Fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Argonit har samma kemiska sammansättning som kalcit, men skiljer sig ändå åt genom större hårdhet och högre densitet. Kalcit tillhör det trigonala kristallsystemet medan aragonit tillhör det ortorombiska kristallsystemet.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Aragonit förekommer i utfällningar från varma källor, korallrev, pärlor, snigelskal, äggskal och snäckskal, men även i basalt och som droppstenar i grottor. Mineralet är relativt ovanligt i Sverige men har hittats i Långban, Värmland och Pahtohavare i Lappland.[2]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Genomskinlig aragonit
-
-
-
Vit aragonit
-
Cyklisk tvillingbildning av aragonit till hexagonal yttre form
-
Stuff med spetspyramidala aragonitkristaller
-
Aragonit i dagsljus respektive UV-ljus
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Malcolm E. Back 2018, Fleischer's glossary of mineral species, sida 304
- ^ [a b] L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, sidan 198, ISBN 978-91-88528-58-2
- ^ Hans Jürgen Rösler 1984, Lehrbuch der Mineralogie, VEB Deutscher Verlag für Grundstoffindustrie Leipzig, 3. Auflage sidor 706-708
- ^ Sterling Gleason 1972, Ultraviolet guide to minerals, Library of congress catalog card number 60-16925, sida 121 med flera
- ^ https://www.mindat.org/mesg-100-179708.html
- ^ Mindat.org
- ^ Handbook of Mineralogy
- ^ Webmineral data
- ^ [1] om typlokalen på mindat.org
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Aragonite, 18 december 2011.
Wikimedia Commons har media som rör Aragonit.
