Abelsk grupp
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Inom den abstrakta algebran är en abelsk grupp (efter Niels Henrik Abel) en grupp som är kommutativ vid tillämpning av gruppoperationen på två element i gruppen.
En abelsk grupp är en generalisering av addition av heltal.
Definition
[redigera | redigera wikitext]En abelsk grupp är en grupp där operationen är kommutativ, det vill säga gruppen (G,*) är abelsk om
för alla a och b i G.[1]
Övriga egenskaper för en grupp:
- Slutenhet
- För alla a, b i A, är resultatet av operationen a * b också i A.
- Associativitet
- För alla a, b och c i A, gäller ekvationen (a * b) * c = a * (b * c).
- Neutralt element
- Det existerar ett element e i A, sådant att för alla element a i A, gäller ekvationen e * a = a * e = a.
- Inverst element
- För alla a i A, finns ett element b i A sådant att a * b = b * a = e, där e är enhetselementet.
Man kan också se om en grupp är abelsk i dess cayleytabell; en grupp är abelsk om och endast om dess cayleytabell är symmetrisk kring huvuddiagonalen, dvs. elementet på rad i och kolumn j ska vara samma som elementet på rad j och kolumn i.
Den ovanstående notationen är för en grupp där operationen benämns multiplikation. För en additiv grupp ersätter man * med + och enhetselementet blir 0.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Camille Jordan uppkallade abelska grupper efter den norske matematikern Niels Henrik Abel, då Jordan noterade deras vikt inom problem om lösning med radikaler, ett problem som behandlades av Abel.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Om f och g är homomorfier mellan två abelska grupper är även deras summa en homomorfi. Detta gäller inte i allmänhet för icke-abelska grupper.
Varje delgrupp H av en abelsk grupp är normal, vilket betyder att för ett element a i A är:[3]
Ändliga abelska grupper
[redigera | redigera wikitext]Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Fundamentalsatsen för ändliga abelska grupper säger att varje ändlig abelsk grupp G kan skrivas som en direkt summa av cykliska delgrupper av primtalpotensordning. Detta är ett specialfall av fundamentalsatsen för ändligt genererade abelska grupper då G har rang noll.
Cykliska gruppen Zmn av ordning mn är isomorf till direkta summan av Zm och Zn om och bara om m och n är relativt prima. Ur detta följer det att varje ändlig abelsk grupp G är isomorf till en direkt summa av formen
på något av följande vis:
- talen k1, ..., ku är primtalspotenser
- k1 delar k2 som delar k3 och så vidare ända upptill ku.
Exempelvis kan Z15 skrivas som direkta summan av två cykliska delgrupper, av ordningarna 3 och 5: Z15 ≅ {0, 5, 10} ⊕ {0, 3, 6, 9, 12}. Samma gäller för varje abelsk grupp av ordning 15, vilket leder till det överraskande resultatet att alla abelska grupper av ordning 15 är isomorfa.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Abelian group, 18 januari 2015.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ van der Waerden 1966, s. 13.
- ^ van der Waerden 1966, s. 14.
- ^ van der Waerden 1966, s. 27.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- van der Waerden, B.L. (1966). Algebra - Erster Teil. Berlin, Heidelberg, New York: Springer-Verlag