Anna av Österrike (1528–1590)

Anna av Österrike
Målning på Anna av Jakob Seisenegger från cirka 1545 som idag finns på Konsthistoriska museet i Wien
Hertiginna av Bayern
Ämbetstid	7 mars 1550 – 24 oktober 1579
Företrädare	Maria av Baden-Sponheim
Efterträdare	Renata av Lothringen
Make	Albrekt V av Bayern
(mer...) Barn	Vilhelm V av Bayern Ferdinand av Bayern Maria Anna av Bayern Maximiliana Maria av Bayern Ernst av Bayern
Ätt	Habsburg
Far	Ferdinand I
Mor	Anna av Böhmen och Ungern
Född	7 juli 1528 Prag, Böhmen
Död	16 oktober 1590 (62 år) München, Bayern

Anna av Österrike (tyska: Anna von Österreich), född 7 juli 1528 i Prag i Böhmen, död 16 oktober 1590 i München i Bayern, var en bayersk hertiginna genom sitt giftermål med hertig Albrekt V.^[1]

Anna var dotter till kejsar Ferdinand I och drottning Anna av Böhmen och Ungern. Hon gifte sig 1546 med hertig Albrekt V och blev mor till Vilhelm V.

Genom äktenskapet skapades en allians mellan Österrike och Bayern vid belägringen av Ingolstadt under kriget mot Schmalkalden. Makarna betraktades som stora konstmecenater och deras betydelse för det konstnärliga livet anses stort; de gav München rykte som ett kulturcentrum. Anna och Albert finansierade museer, var en beskyddare av målaren Hans Mielichfick Orlando di Lasso och deras boksamling lade grunden till Bayerns bibliotek. Häxteoretikern Johannes Trithemius tillägnade 1555 sin bok om häxjakt, Antipalus Maleficiorum, till Anna.

Anna stödde de katolska klostren i Sverige, bland andra Vadstena kloster, finansiellt efter reformationen och ska ha varit en anhängare till franciskanerna. Hon var ansvarig för att sonsonen, den framtida kurfursten Maximilian I, fick en mycket strikt religiös fostran.

Efter makens död 1579 höll hon sitt eget hov på slottet Witwenbau i München till sin död. Genom äktenskapskontraktet hade Bayerns dynasti fått arvsrätt efter Anna till dynastin Habsburgs arv, om denna skulle utdö.