Användardiskussion:Quintus

Välkommen till svenskspråkiga Wikipedia, Quintus! Vi hoppas att du kommer att trivas här. Tack för dina bidrag. Att kunna skapa källhänvisningar är särskilt viktigt. Om du har frågor, kan du titta igenom de vanligaste frågorna om Wikipedia. Om det du letar efter inte finns där, fråga gärna på sidan för Wikipediafrågor eller ta kontakt med en av våra faddrar! Det vanligaste nybörjarfelet är att man inte skriver; om du känner för att redigera en artikel, gör det! Det är inget större problem om du gör språkliga fel eller glömmer några uppgifter, andra rättar till sådant med tiden. Undvik dock att uppge direkt felaktiga uppgifter och sakfel. Du kan testa wikitekniken i Sandlådan (eller i din personliga sandlåda). Om du vill kan du skriva lite om dig själv på din användarsida. Där kan du till exempel berätta om dina intresseområden och kunskaper. Du behöver naturligtvis inte avslöja någon personlig information. Några sidor att börja läsa: Nybörjarkursen – Grundläggande information om Wikipedia. Grundprinciperna – Information om Wikipedia sammanfattat i fem punkter. Deltagarportalen – Länkar till informationssidor om Wikipedia samt förslag på vad du kan göra för att hjälpa till här. Du kan också skriva {{Hjälp}} på din diskussionssida och ställa din fråga där under. Återigen, Välkommen!

--Peterhamrin 29 mars 2006 kl.09.41 (CEST)

//--IP 15 april 2006 kl.21.24 (CEST)

--Oden 21 april 2006 kl.08.57 (CEST)

Om du tycker att en artikel har fel namn, är det fel att skapa en ny artikel och bara flytta texten. Då kommer inte historiken med.

Man ska då i stället använda fliken "flytta", som är tillgänglig för inloggade användare. Om det av någon anledning inte lyckas, till exempel för att det krävs administratörsrättigheter, be då någon administratör att göra flytten, till exempel genom att högst upp i artikeln skriva in {{flytta|nya namnet|varför}} /RaSten 30 april 2006 kl.14.09 (CEST)

Hej Quintus! Du skriver väldigt intressanta artiklar, kan jag passa på att säga när jag ändå skriver till dig. Mitt huvudsakliga ärende gäller emellertid hur vi kategoriserar på wikipedia. Om en artikel har fått kategori:Biskopar i Kalmar stift, så ger man inte artikeln kategori:Svenska biskopar dessutom, eftersom den förra är en underkategori till den senare. Mvh//--IP 30 april 2006 kl.14.26 (CEST)

Var god uppmärksamma diskussionen i Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Libido Social Club /Grön ✉ 25 juni 2006 kl.17.05 (CEST)

Hej Quintus!

Om det finns flera orter med samma namn brukar de få namn i stil med Xby, Ystad kommun. Jag raderade därför Hagby (Kalmar kommun) då Hagby, Kalmar kommun redan fanns. Gunnar Larsson 25 juni 2006 kl.18.56 (CEST)

Hej! Mycket har hänt sedan du röstade på denna sida. Debatten har fortskritt och argumenten utvecklats. Läs gärna allt på diskussionssidan, för att kunna bilda dig en uppfattning. Håller du fast vid ståndpunkten att logotyper bör behållas kan du ju ge dig in i debatten och ge svar på tal. Om inte är du välkommen att ändra din röst till neutral, eller rösta för radering. Beslutet gäller Wikipedias framtid, och bör inte tas lättvindigt. Diskussionen är det viktigaste. Vänligen/Vladimir Moskau 2 juli 2006 kl.00.27 (CEST)

Hej, du skriver mycket om N.L just nu. En författare som jag aldrig hört talas om förut och som du uppenbart ogillar och tom äcklas av. Försök att inte låta din avsmak synas i artikeln utan ge läsare som inte känner till honom chansen att döma själva. Men gör inte det genom att hänvisa till "vissa" och "även de" eller genom att tala om vad som generellt anses stötande. Det är inte dina åsikter som ska fram det är andras publicerade, problematiserade och källkritiserade åsikter. Mycket vikt läggs vid Åke Lundgren anser. Bra att det är tydligt vem som anser vad, aningen slagsida bara.--LittleGun 26 januari 2012 kl. 00.14 (CET)[svara]

Min syn på Niclas är mycket ambivalent, vilket beror på att jag känner till åtskilligt om honom som kanske inte är allmänt känt.

På ett sätt är han briljant, och detta gäller hans beläsenhet och hans djupa förtrogenhet med vårt bildningsarv.

EDITERAD TEXT

Jag vill givetvis inte skriva ett enda ord som kan uppfattas som dubiöst, och det var av den anledningen som jag ville lyfta diskussionen till bybrunnen, eftersom det är så lätt att bli färgad av det jag vet, men som inte är allmänt känt.

Exempel: Han har skändat lik. EDITERAD TEXT

Jag vet mer om honom än vad de flesta gör, på ett sätt är han synnerligen bildad, men på ett annat sätt är han fullständigt vidrig.

EDITERAD TEXT

En tröst för tigerhjärtan.

--Quintus

Ovanstående är närmat förtal, om du inte kan visa att det är sant. Jag rekommenderar att du själv tar bort uppgiften och motsvarande i Diskussion:Niclas Lundkvist.Sjö 26 januari 2012 kl. 07.13 (CET)[svara]

Eftersom du inte anger några vettiga källor blir det dubiöst. Vad du själv vet eller starkt misstänker ska inte redogöras för på wikipedia. Varken på artikelsidor eller diskussionssidor eller någonannanstans. Särskilt inte med det vi kallar "försåtliga värdeomdömen" eller lösryckta meningar om användarnamn på flashback utan att visa vad som gör meningarna relevanta. Håller med Sjö. Ta bort materialet själv och visa att du kan hålla den distans som krävs för encyklopediska texter.--LittleGun 26 januari 2012 kl. 07.43 (CET)[svara]

Jag har editerat delar av vad jag tidigare har skrivit. Brott mot griftefriden är styrkt av, bland annat, Eriksson, Jerker (2004), Jag har just läst den vidrigaste bok jag någonsin stött på - En studie av mottagandet av Nikanor Teratologens verk ur ett biblioteksinstitutionellt och ett litteratursociologiskt perspektiv, s. 52.

--Quintus

I all hast, SVT gjorde en kortdokumentär, "Teratologens återkomst" som även tar upp fallet med griftefridsbrottet.

http://www.youtube.com/watch?v=UXbOwhnZRsY

--Quintus

Jag ber dig åter att tänka på WP:BLP och WP:OR. Du kan inte dra slutsatser baserat på en sökning på en sida, det är originalforskning. Vidare har vi väldigt hårda principer för att skydda personers integritet, varför man inte kan påstå lite vad som helst i artiklar utan tydliga källor. Ett lösryckt citat från en intervju gör inte att man kan koppla en person till en viss rörelse, speciellt inte när citatet inte på något sätt antyder något sådant samröre. /Grillo 1 februari 2012 kl. 15.46 (CET)[svara]

Du bör signera dina diskussionsinlägg med fyra tildetecken för att få rätt tidsstämpel. Le Lapin Vert 3 februari 2012 kl. 00.52 (CET)[svara]

Du skriver att varg dödade ett stort antal barn i Åbo i slutet av 1800-talet. Kunde du vänligen kontrollera källan, då jag har för mig att attackerna inträffade norr om Åbo, i samma områden där en eller två vargflockar nu håller till. På den tiden torde Åbo ännu begränsat sig till området innanför tullarna och jag har svårt att tro att vargar vågat sig in i staden. Du nämner också att attackerna skett på elva församlingars område, vilket är antalet församlingar i församlingssamfälligheten nu, inklusive Åbo svenska och Åbo internationella församling; S:t Marie, Patis och S:t Katarinas församling (senare anslutna till staden) samt S:t Karins och Pikis församlingar (ej i Åbo). Jag ogör tillsvidare; texten kan nog komma till nytta i annan form eller annanstans. --LPfi 20 februari 2012 kl. 12.47 (CET)[svara]

Jag ser att du nu lagt in detta felaktiga Åbo i artikeln Vargattacker mot människor. Varför? --LPfi (diskussion) 5 mars 2012 kl. 08.36 (CET)[svara]

Du får ursäkta, jag kom helt enkelt inte ihåg vad du hade vad du hade meddelat mig, jag betvivlar inte alls att du har rätt! Jag kopierade helt enkelt bara in den texten, och jag kan försäkra att jag inte hade några "dolda avsikter" med detta. Ämnet vargar väcker uppenbart starka känslor, både för och emot, därför är det extra viktigt att vara korrekt. Min, kanske tveksamma formulering, var: "Från 1879 till 1882 dödade ett vargpar ett stort antal barn inom endast 11 församlingar i Åbo." Anser du att följande formulering är korrekt? "Från 1879 till 1882 dödade ett vargpar ett stort antal barn inom Åbo-området."

Quintus (diskussion) 5 mars 2012 kl. 11.23 (CET)[svara]

Glömde säga att jag har försökt kolla. Jag fann följande källa: Antti Lappalainen, Suden Jäljet, Metsäkustannus, 2005, ISBN 9525118797. Den verkar ha använts i den finska artikeln Susi, se även Finsk bok bär vittnesbörd om vargkrisen 1880-1881.

MVH Quintus (diskussion) 5 mars 2012 kl. 12.06 (CET)[svara]

Som du ser på kartan ägde alla attacker rum utanför Åbo. Det är ungefär trettiofem kilometer från Åbo centrum (och dåvarande stadsgräns) till platsen där flera av kommunerna möts vid fi:Kuhankuono gränsröse i nuvarande Kurjenrahka nationalpark (karta) i revirets kärnområde. --LPfi (diskussion) 6 mars 2012 kl. 08.26 (CET)[svara]

Du plockar just in uppgifter om vargdödade barn i alla möjliga och omöjliga artiklar. Det känns som om du har någon slags agenda där. Men om det är positivt eller negativt för ifrågavarande rovdjur vet jag inte. Antingen vill du visa hur farliga de är eftersom de äter barn. Eller så vill du visa hur ofarliga de är eftersom händelserna inträffade för så länge sedan. Men den typen av information passar knappast in i artikel om ett län, inrättad i slutet av 1990-talet. --Andhanq 22 februari 2012 kl. 22.20 (CET)[svara]

Jag vet inte heller om det är positivt eller negativt för synen på vargarnas eventuella farlighet. Rimligen får vem var och en bilda sin egen uppfattning om detta. Men oavsett vad man tycker bör faktaunderlaget vara så gott som möjligt. Av den anledningen var jag noga med att vad jag skrev i artiklarna skulle överensstämma närmast exakt med formuleringarna i den vetenskapliga artikeln jag refererade till.

Anledningen att jag lade in dessa uppgifter i olika geografiska artiklar var att sådana uppgifter uppenbarligen har ett lokalhistoriskt intresse, se t.ex. händelserna 1820-21 i, främst, samhället Gysinge, som har fått en egen artikel, Gysingevargen i både svenska, engelska och norska Wikipedia.

Min privata uppfattning, vad nu denna skulle ha för intresse, om vargens farlighet är att det knappast finns någon större anledning för de flesta att vara "rädda" för vargar, men att man gör klokt i att ha respekt för dem, precis som man bör ha för hundar, getingar, björnar eller ormar.
Quintus 28 februari 2012 kl. 11.45 (CET)[svara]

Det är också olämpligt att sätta in samma information i flera artiklar (jag antar att du lagt in liknande redogörelser åtminstone i Varg och Varg i Skandinavien). Det är mycket bättre att samla informationen i en artikel och hänvisa till den, eventuellt från en kort sammanfattning, i andra artiklar där informationen är relevant. Eventuellt skulle en ny Vargattacker mot människor behövas. --LPfi 23 februari 2012 kl. 13.30 (CET)[svara]

Tack för ditt påpekande, och jag kan bara hålla med dig. Artikel Varg är bra, medan artikeln Varg i Skandinavien fortfarande är i starkt behov av att städas. Jag har själv försökt strukturera artikeln något, då jag uppfattade den som minst sagt kaotiskt. Dessutom är det så att när man klickar på begreppet Varg i Sverige så kommer man till Varg i Skandinavien, vilket kanske inte heller är så bra. En ny artikel, "Vargattacker mot människor", vore bra, se Wolf attacks on humans.
Quintus 28 februari 2012 kl. 12.37 (CET)[svara]

Skrivs det verkligen så (Västeuropeiska, Östeuropeiska Stövare med stort "S") som i kategorierna. J 1982 (disk) 24 mars 2012 kl. 19.58 (CET)[svara]

Varken "Nordiska stövare", "Västeuropeiska stövare" eller "Östeuropeiska stövare" finns som formella grupper. Varken SKK eller Stövareförbundet har någon sådan indelning, se Svenska Stövareförbundet och SKK Grp. 6. Min enkla tanke var därför att man borde undvika att införa kategorier som föreföll att vara egennamn, för att undvika missförstånd. Det var därför som jag använde stort "S". Det är inget som jag ser som heligt, men det var så jag tänkte.
MVH Quintus (disk) 24 mars 2012 kl. 21.07 (CET).[svara]

Grammatiskt ska det vara litet s, men om jag får föreslå en omändring så tycker jag att kategorin stövare räcker och att vidare uppdelning i kategorier inte behövs, det är trots allt inte så många artiklar. Den uppdelning som finns på artikelsidan tycker jag räcker, kategorierna måste inte nödvändigtvis vara ner den nivån. Mvh Höstblomma (disk) 24 mars 2012 kl. 21.19 (CET)[svara]

Låter vettigt. Quintus (disk) 25 mars 2012 kl. 23.38 (CEST)[svara]

Hej, jag uppskattar mycket att du skriver så initierat om schweiziska stövare och jakthundar i övrigt. Om du anger vilken av litteraturen som använts som källa och vilken som är ytterligare läsning, tänker jag märka artikeln schweiziska stövare som rekommenderad artikel. Om du dessutom förankrar de olika påståendena i noter (i vilken litteratur du hämtat påståendet ifråga) tänker jag nominera den som bra artikel.

Tänk på att stavningsregler vad gäller versaler och gemener i hundrasnamn skiljer sig åt mellan olika språk. På svenska används gemener rakt igenom. På tyska och engelska används versaler rakt igenom. På latinska språk används gemener i rasnamn men versaler för egennamn som ingår i rasnamnet. Rätt komplicerat, men man får försöka få det rätt.

Fetstil på SVWP används i allmmänhet bara för själva uppslagsordet och annars ytterst restriktivt. För alternativa namn kan kursiv användas.

Alla hundraser utom blandrashundar är kategoriserade efter FCI-indelningen på SVWP. Stövare är ingen egen sådan kategori och är även f.ö. ingen exakt avgränsning. Mvh /Ascilto (disk) 1 juli 2012 kl. 20.02 (CEST)[svara]

Skall jag tolka din tystnad som att du inte är intresserad av att schweiziska stövare blir en rekommenderad artikel? Mvh /Ascilto (disk) 14 januari 2013 kl. 18.35 (CET)[svara]

Nej! Det var så att det var ett tag sedan som jag skrev mina bidrag till artikeln, sedan var jag inte aktiv på Wikipedia under en längre tid, och loggade då inte enst in. Jag har dock tänkt att jag skall ta tag i saken igen. Ett problem med källorna är att de inte så lätt åtkommliga, och jag måste beställa fram dem för att kunna ge exakta sidhänvisningar. Jag borde givetvis ha gjort det direkt då jag skrev om saken. I litteraturlistan har jag nämnt Fritz Flückiger och Otto Vollenweider, samt givetvis den kanske främste, Hans Räber, [1].

Jag är givetvis mycket glad över att några av mina bidrag har uppskattats, och skulle självklart gärna se att schweiziska stövare blir en rekommenderad artikel! MVH Quintus (disk) 15 januari 2013 kl. 16.00 (CET)[svara]

För att artikeln skall kunna bli rekommenderad räcker det att du talar om vilka av källorna du faktiskt använt och vilka som är vidare läsning. Har du använt alla böckerna som källor är det inga problem. /Ascilto (disk) 15 januari 2013 kl. 16.30 (CET)[svara]

Vad menar du med "Detta har medfört att Arbetsmiljöverket har aktualiserat frågan om att utkräva ett sraffrättsligt ansvar av företrädare för Kolmårdens djurpark. Det tyder på att kvinnan attackerades direkt efter det att hon kom in i häggnet där de åtta vargarna befann sig, därefter dröjde det över två timmar innan SOS larmades." För mig låter det som egenforskning att dra slutsatser som "tyder på" något.

Varför ändrade du "Det enda dödsfallet i Sverige i modern tid skedde den 17 juni 2012 då en" till "Det senaste dödsfallet i Sverige skedde den 17 juni 2012 då en"? Detta låter som det skett flera dödsfall på senare år och att detta bara var det senaste av dessa. Då detta inte är korrekt så är det väl inte en bra ändring av formuleringen?

Vad är ditt syfte med dessa redigeringar? /Hangsna (disk) 30 december 2012 kl. 21.59 (CET)[svara]

Åtalsanmalan är inlämnad till åklagare.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5355074

Det är kontroversiellt när den senaste dödliga attacken inträffade, men temen modern tid är direkt olämplig, eftersom dess vedertagna betydelse är tiden efter medeltidens slut.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Modern_tid

http://www.vargfakta.se/nyheter/annu-en-svensk-vargdodad-efter-1821/

Gott Nytt År!

Quintus (disk) 30 december 2012 kl. 22.35 (CET)[svara]

Var i källan hittar du det som visar att "Det tyder på att kvinnan attackerades direkt efter det att hon kom in i häggnet där de åtta vargarna befann sig"? /Hangsna (disk) 30 december 2012 kl. 22.42 (CET)[svara]

I en annan av referenserna!

- Jag har egentligen inga kommentarer till det här. Ensamarbete hos vargarna har varit en rutin hos oss fram till den här tragiska olyckan, säger Mats Höggren och framhåller att det är det här som polis och åklagare just nu granskar.

Höggren håller dock med om att två timmar är lång tid men han tror ändå inte att det hade gjort någon skillnad om kollegor hade kommit in i varghägnet tidigare.

Du tror alltså att attacken ägde rum direkt?

- Det vet vi ju inte men det är i alla fall mycket som pekar på det, säger Höggren och berättar att det är Kolmården som har hjälpt polisen att rekonstruera den olyckliga händelsen.

http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/default.aspx?articleid=6261053

Jag höll på med redigeringarna, och hade inte lagt in länkarna än, men jag ville svara dig snabbt, och jag vill försöka vara nogrann eftersom ämnet ses som kontroversiellt.

MVH

Quintus (disk) 30 december 2012 kl. 23.01 (CET)[svara]

Jag tog mig friheten att kopiera över den här diskussionen till Diskussion:Varg, då det säkert är fler som vill kunna ta del av detta kontroversiella ämne. /Ascilto (disk) 30 december 2012 kl. 23.15 (CET)[svara]

Bra! Quintus (disk) 14 januari 2013 kl. 22.45 (CET)[svara]

Du tycks ha svarat på fel inlägg igår. Titta under rubriken "Schweiziska stövare". Det handlar om att kunna markera artikeln som rekommenderad. /Ascilto (disk) 15 januari 2013 kl. 15.21 (CET)[svara]

Min miss! Svarar på rätt ställe. Quintus (disk) 15 januari 2013 kl. 15.33 (CET)[svara]

Tråd hitflyttad från Användardiskussion:Ascilto#Sammanslagning:

Jag undrar fortfarande över varför du lade in en litteraturlista från någon annan artikel med böcker som inget säger om den här rasen (Bruno Saint Hubert français). Flera av böckerna har jag f.ö. skaffat på antikvariat och hela listan är annars endast tillgänglig på Kungliga Biblioteket och SKK:s bibliotek i Rinkeby/Spånga (som endast medlemmar kan besöka). Detta får mig att undra vilka övriga böcker som du verkligen använt som källa och vilka som bara är en lista på mer läsning, vissa av böckerna verkar svårtillgängliga. /Ascilto (disk) 26 januari 2013 kl. 15.47 (CET)[svara]

Som jag sagt tidigare så är det uppenbart att du är väldigt kunnig inom ditt område. Men du har enligt ovan uppvisat en märklig inställning i förhållande till källor. Det vore väl f.ö. inte så konstigt om det fanns ett skäl till att du kallar listorna för "litteratur" och inte "källor". Det skulle vara till gagn om du ville skilja på "källor" och "mer läsning". Jag skulle uppskatta mycket om du svarade på mina undringar. Mvh /Ascilto (disk) 26 januari 2013 kl. 15.47 (CET)[svara]

Jag har stor förståelse för din uppfattning! Därför skall jag försöka förklara mig. Jag har växt upp i en "hund-jakt" familj, och det var under 80-talet som jag började intressera mig för rasen. Självklart "läste jag på" innan jag själv skaffade mig min Lüzern, och jag läser alltjämt det jag kommer över. (Kanske kommer jag att skaffa mig en ny Lüzern i år! :) ) Men det är härifrån mina "källproblem" kommer. Det har inte alltid varit lätt att komma ihåg varifrån allt egentligen har kommit från efter att ha läst om det i över 20 år, jag var dessutom tanklös nog att inte direkt ange referenser då jag skrev artikeln! Som du förstår så vill jag att artikeln skall bli rätt, eftersom jag är starkt intresserad av ämnet. Jag erkänner utan vidare att jag kappast har skillt på "Litteratur" och "Källor", jag visste inte ens om att det fanns en sådan skrivregel/rekomendation. Jag vill emellertid bättra mig, och tänker gå igenom relevant "Litteratur" så att dessa tveklöst kan ses som "Källor" med korrekta sidhänvisningar etc. Tack för att du har uppmärksammat min artikel, och jag ser din kritik som högst relevant och konstruktiv! Quintus (disk) 27 januari 2013 kl. 12.28 (CET)[svara]

Tack för svaret! Det var ett bra svar. Jag hoppas på fortsatt gott samarbete. /Ascilto (disk) 27 januari 2013 kl. 17.59 (CET)[svara]

Har du använt någon källa för tilläggen i Jaktradio? Det vore bra att ange den, i synnerhet som en del av formuleringarna verkar något vaga och skulle vara bra att ge sammanhang i tid och rum. --LPfi (disk) 18 november 2013 kl. 13.58 (CET)[svara]

Jag har lagt till referenser till historiska bakrundsfakta som rör jakthorn, men främst vill jag nog hänvisa till artiklen jakthorn, som jag torde kunna anses som en huvudförfattare till. Sett från ett encyklopediskt perspektiv anser jag att den historiska betydelsen av tidigare former av komunikation är relevant.Quintus (disk) 10 januari 2014 kl. 23.17 (CET)[svara]

Hej Quintus! Jag undrar lite över ditt urval av Se även-länkar i artikeln om Robert Halef och jag har ställt en fråga på artikelns diskussionssida. Riggwelter (disk) 18 januari 2014 kl. 14.38 (CET)[svara]

Hej! Tack för svar, men du missade att svara angående "Se även"-länkarna. Riggwelter (disk) 20 januari 2014 kl. 10.07 (CET)[svara]

Hej! Har du möjlighet att svara? Riggwelter (disk) 21 januari 2014 kl. 16.06 (CET)[svara]

Har gjort det! MVH Quintus (disk) 24 januari 2014 kl. 02.23 (CET)[svara]