Användardiskussion:83.254.13.103

Alias:

• 82.182.149.179
• 83.251.137.255
• 83.254.6.228
• 83.254.14.9
• 83.254.203.4
• 85.229.89.59

Orsaken till mångfalden är IP-leverantörhyss.

Tack för många fina bidrag. Några korta tips bara: du behöver inte skriva ut att det går att vänsterklicka på bilderna, det gäller ju alla bilder på hela Wikipedia och vi skriver helt enkelt inte ut det i bildtexterna eller ovanför gallerier. Gör inte fetstil på texten i gallerierna av slentrian. Den vanliga ska användas så att fetstil kan tas till vid särskilda behov. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 september 2019 kl. 00.05 (CEST)[svara]

1. Att man kan förstora bilder genom klick är inte självklart för den som för första eller andra gången eller så använder WP som uppslagsverk.
2. Fetstil på bildunderskrifter är inte "slentrian". Det är en gällande typografisk regel. En bilduderskrift ska skiljas från brödtexten; är ett slags rubrik. Titta på hur exv dagstidningar gör med bildundertexter. I "mina" gallerier finns ibland anledning göra något litet tillägg; en förklaring. Kan vara fotografens namn eller annat. Då använder jag inte fetstil.
   / 83.254.13.103 21 september 2019 kl. 01.20 (CEST)[svara]

1. Det är kanske sant, men om vi skulle skriva ut det i text vid varje bild skulle vi behöva skriva ut det miljontals gånger. Om du vill få in det som en riktlinje så kan du diskutera det på Wikipedia:Teknisk manual för illustrationer. Fram tills att riktlinjen har ändrats genom gemenskapens konsensus kommer sådana uppmaningar att plockas bort.

2. Det är inte en tyopgrafisk regel som gäller på Wikipedia, oavsett hur det ser ut någon annanstans. Vill du att den ska införas diskuteras den lämpligast på Wikipedia:Gallerier.

♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 september 2019 kl. 16.01 (CEST)[svara]

Var står det att det inte gäller? / 83.254.13.103 2 oktober 2019 kl. 02.56 (CEST)[svara]

Alla regler som inte gäller är uppenbarligen inte listade någonstans, det är en omöjlig uppgift. Vi skriver bara ner de som gäller. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 oktober 2019 kl. 13.04 (CEST)[svara]

Hej,

Jag har skrivit ett svar till din fråga på Diskussion:Taxonomi. (Eftersom du inte har något användarnamn kan jag inte pinga till dig, utan måste lösa det så här.) / Ternarius_D 3 oktober 2019 kl. 04.35 (CEST)[svara]

Hej. Fint du utökar Biscutella. Tyvärr så tror jag, med den nuvarande layouten, att många som kommer till den artikeln missar att läsa det du skriver. Den långa listan med underarter ovanför gör att man slutar läsa. Skulle det inte vara bättre att låta den listan ligga sist i artikeln, precis ovanför källorna? Då framhävs det du skriver, vilket är viktig, och sedan kan man titta i listan om man vill. Jag rör det inte, för du kanske håller på att redigera. Du bestämmer. MVH Adville (diskussion) 28 november 2019 kl. 00.00 (CET)[svara]

Såg även att det du har skrivit in i de olika underarterna, "finns i" saknas i underarternas artiklar. Lägg gärna in det där med, men glöm inte källan på det. Då kan du utöka de artiklarna med (om du orkar och vill). Adville (diskussion) 28 november 2019 kl. 00.02 (CET)[svara]

Så är det redan planerat, men Rom byggdes inte på en dag. Spanar f ö på kromosomtal. Finns en hel del att hämta på italienska WP, men jag har näst intill inga kunskaper i italienska, så det är trögt. Har i andra artiklar ropat efter italienskkunnig WP-ian, men hittills ej fått napp.
/ 83.254.13.103 28 november 2019 kl. 01.03 (CET)[svara]

Hej! Jag vill informera om att jag har skrivit detta på sidan Wikipedia:Begäran_om_åtgärder:

Finn och ändra varje förekomst av ”släktenamn” till ”släktnamn” i alla artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. En självsvåldig oinloggad person har ändrat ”släktnamn” till ”släktenamn” i biologiartiklar. ”Släktenamn” finns icke i vetenskapliga texter. Troligen menar personen att ”släktnamn” borde användas för en mänsklig släkts familjenamn, och att det behövs ett nytt ord för biologiska släktens namn. Men man kan kan ju inte lansera det nypåhittade ordet ”släktenamn” i Wikipedia. Sökningar på världsvida väven visar att ”släktenamn” är en neologism. Jag är inte tekniskt kunnig nog att göra detta själv. En mycket liten risk finns att ett globalt utrotande av ”släktenamn” skulle drabba någon legitim skrivning, till exempel ett citat där någon har skrivit ”släktenamn”; ordet finns mycket sparsamt i litteratur. Jan Arvid Götesson (diskussion) 3 december 2019 kl. 21.30 (CET)

@Ternarius: Eftersom Ternarius är framstående inom biologi pingar jag Ternarius angående det jag skrivit ovan. Jan Arvid Götesson (diskussion) 3 december 2019 kl. 21.39 (CET)[svara]

@Jan Arvid Götesson: Jag instämmer i kritiken. Jag har aldrig sett någon annan stavning än "släktnamn" i biologiska verk. Det finns andra konstigheter med; "predator" tycks användas även för djur som lever på växter, se ex.vis i Biscutella laevigata och Biscutella. Det är helt fel; predator skall endast användas för djur som dödar och äter andra djur. / Ternarius_D 4 december 2019 kl. 03.29 (CET)[svara]

Jag tog bort predator ur de två exemplen och hoppas 83.254.13.103 själv kan komma ihåg och rättar resten av artiklarna där predator använts på detta sätt. Höstblomma (diskussion) 4 december 2019 kl. 11.03 (CET)[svara]

Jag citerar från Nationalencyklopedin, uppslagsord predatation: "Avgränsningen mellan predatation och vissa typer av parasitism (parasitoider) är ofta oskarp, och även vissa fall av konsumtion av växtdelar betecknas numera ofta som predatation (t.ex. däggdjurs och insekters s.k. fröpredatation."
Uppslagsordet predator lyder in extenso: "djur som lever av predation." Fjärilar och deras avkommor i form av larver tillhör djurriket!
/ 83.254.13.103 5 december 2019 kl. 02.07 (CET)[svara]

Se definition i Släkte!

Se följande utsnitt från en taxobox:

"Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ljungordningen
Ericales
Familj Viveväxter
Primulaceae
Släkte Vivesläktet
Primula
Art Gullviva
P. veris"

Det är fråga om en botanisk grupp. Definierad på internationella konferenser. Lägg märke till att det står Vivesläktet, inte Vivesläkten! Släktskap kan diskuteras först på art-nivå. T ex skillnader och överensstämmelser beträffande kromosomtal.

Neandertalmänniska är ett släkte. Homo är ett annat släkte. Homo sapiens är en art. Huruvida neandertalmänniskan och nutida människor är släkt är ett omtvistad ämne. Förslag finns att kanske schimpanser ligger nutida människor närmare än neandertalare.
Jag vidhåller att exv gullviva (släkte Primula) och tall (släkte Pinus) representerar just släkten, och även om de båda tillhör växtriket är de inte närmare släkt med varandra.
Detta innebär att i växtartiklar, avsnitt Etymologi skall man uttolka släktenamn, och inte släktnamn (såsom Hummerhielm och Lindström).

Se "Den virtuella floran, Bergmynta". Jag citerar därur "Den andra arten i släktet, harmynta (S. acinos), …". Släktet alltså, inte släkten. Den virtuella floran utges av Naturhistoriska riksmuseet, som måste anses kunna använda vetenskapliga termer på ett korrekt sätt, som svenska WP-amatörer inte ska sätta sig över.
/ 83.254.13.103 5 december 2019 kl. 02.07 (CET)[svara]

Inget av dina exempel visar att "släktenann" är korrekt.

Jaså?! Vad är inkorrekt? / 83.254.13.103 5 december 2019 kl. 08.16 (CET)[svara]

Språk är inte benhårt logiska, du kan inte resonera dig fram till hur ett ord stavas. "Släktnamn" är det ord som är i allmänt bruk i vetenskapliga verk. / Ternarius_D 5 december 2019 kl. 04.18 (CET)[svara]

Det är inte fråga om ett stavningsproblem. Det gäller terminologi. Har du läst de referenser jag nämnt, Nationalencuklopedin och Den virtuella floran? Ge ett, eller helst flera exempel på vetenskapliga verk, av det slag du refererar till. Med Internetadress, så att det går att kolla ditt påstående.
/ 83.254.13.103 5 december 2019 kl. 08.16 (CET)[svara]

Ordet "släktenamn" förekommer inte i NE eller Den virtuella floran. Du försöker leda i bevis att eftersom de använder termen "släkte", så skall det heta "släktenamn". Det är det jag menar med att språk inte är benhårt logiska; det här är inte en biologisk fråga, det är en lingvistisk. SAOL listar "släktnamn", men inte "släktenamn". Vi använder inte påhittade ord i Wikipedia. Du bör inte ändra till "släktenamn" fler gånger: Dina editeringar med "släktenamn" har redan orsakat oss en hel del merarbete, tid som vi kunde ha ägnat åt produktivt artikelskapande. Fortsätter du med att lägga in påhittade ord är det mycket möjligt att du kan bli blockerad, med tanke på det merarbete du orsakar oss. / Ternarius_D 5 december 2019 kl. 08.42 (CET)[svara]

Du frågade efter exempel. Du kan hitta hur många som helst, bara du googlar på "släktnamn biologi". Två länkar ur högen:

• Begrepp och förklaringar Sveriges lantbruksuniversitet
• Växternas namn Se sid 2. Utgiven av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik vid Uppsala universitet.

/ Ternarius_D 5 december 2019 kl. 11.52 (CET)[svara]

Ip 83.254.13.103, djur som lever av växter kallas för herbivorer, inte predatorer. Fröpredation är just ett särskilt fall och ett uttryck för att en växts frön blir uppätna. Men djur som äter växtens blad är inte predatorer. Mvh Höstblomma (diskussion) 7 december 2019 kl. 08.01 (CET)[svara]

Bara ett tips till, du bör inte kalla sådant här för "fix termfel". Det är en missvisande redigeringskommentar som jag tolkar som demonstrativ. Du gillar inte att det står släktnamn, ok, men det är faktiskt en korrekt skrivning och inte något termfel. Mvh Höstblomma (diskussion) 8 december 2019 kl. 10.33 (CET)[svara]

Nu börjar mitt tålamod tryta. Du har fått en mycket tung länk (Sveriges lantbruksuniversitets Begrepp och förklaringar) till vad som är korrekt terminologi. Du får tycka vad du vill om den saken, men på Wikipedia används inte hitte-på-namn. Att ändra "släktnamn" till något annat har du inte stöd för, och med tanke på det merarbete du redan har orsakat oss är jag mycket ovillig till att låta dig fortsätta. Upprepas det beteende som Höstblomma påtalat ovan, kommer jag att blockera dig, tidsbegränsat till att börja med. Vi har annat och bättre att göra än att hela tiden bevaka dina editeringar. / Ternarius_D 8 december 2019 kl. 10.52 (CET)[svara]

Du kanske bör läsa Wikipedia:Agera inte demonstrativt också. Ovanstående editering kom väldigt nära det. / Ternarius_D 8 december 2019 kl. 10.59 (CET)[svara]

Jag noterar att du den 26 april 2020 trots ovanstående varning redigerat Binomial nomenklatur diff och infört det felaktiga ordet släktenamn. --北山 Kitayama (diskussion) 22 maj 2020 kl. 12.09 (CEST)[svara]

Du bör nog ta en titt på Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia#Hanteringen av 83.254.13.103. Där framförs det en hel del kritik mot dig som det kunde vara lämpligt att du tog del av. / Ternarius_D 9 december 2019 kl. 08.00 (CET)[svara]

Hej!

Jag ser i Homeopati att du har lagt in mellanslag på ställen varest andra redigerare inte lägger in mellanslag.

Du skriver så här: ”Homeopati är pseudovetenskap.^{[1] [2] [3] [4]}”

Andra skribenter har inte mellanslag. Detta är ett citat från riktlinjen om källhänvisningar: ”Om det ligger flera källnoter i följd efter varandra (när det exempelvis ser ut så här^[1][2][3])”.

Jag förslår vänligen att du skriver på det vedertagna, utrymmessparande sättet, och tar bort mellanslag som du lagt in.

Orsaken till att jag inte ändrar själv utan meddelande på denna diskussionssida är att vore bra att vara överens om detta för framtiden, så att det blir likadant i alla artiklar. Dessutom skulle det ta tid att undersöka alla artiklar som du redigerat. Jan Arvid Götesson (diskussion) 14 april 2020 kl. 23.28 (CEST)[svara]

Anledningen till blankstegen är att göra det mer lättläst. Det bör ingen ha något emot. F ö är "mellanslag" en föråldrad term, en relikt från blytyp-tiden.
/ 83.254.13.103 14 april 2020 kl. 23.48 (CEST)[svara]

Även jag anser som Götesson att det inte skall vara mellanslag mellan källor. Dessutom satte du på några ställen mellanslag mellan text och källa, men inte andra (tror det var källa 19). Det blir inkonsekvent. För övrigt finns det många gamla termer som används än i våra dagar det är en del av språket. Adville (diskussion) 15 april 2020 kl. 00.00 (CEST)[svara]

Jag håller på och ser över ett flertal ostartiklar, vilket jag har diskuterat på Wikipedia:Bybrunnen#Ost_-_många_olika_artiklar. I detta arbeta har jag kommit förbi ett flertal av dina redigeringar i livsmedelsrelaterade artiklar med, i min mening, mycket eget tyckande och utan relevanta källhänvisningar. Vad är din kommentar till min synpunkt?--Katti98 (diskussion) 22 maj 2020 kl. 11.45 (CEST)[svara]

Ingalunda eget tyckande. Det är återgivande av den obligatoriska deklaration, som finns på förpackningarna, som vem som helst kan skaffa i allmänna handeln och kontrollera. Identiteten styrks av EAN, som noterats för varje sort. Är inte det relevant källanvisning nog? Jag anser det är intressant kunna jämföra vad som ingår i olika ostsorter.
/ 83.254.13.103 22 maj 2020 kl. 12.09 (CEST)[svara]

Deklarationen säger endast vad som gäller för just det fabrikatet och den varianten av ost. En prästost kan finnas i många varianter, t ex fetthalt, och tillverkas av flera mejerier. Att dra slutsatser utifrån en deklaration är felaktigt. Den jämförelse du vill göra görs bäst framför butikshyllan. På Wikipedia ska endast stå fakta som är gemensamt för alla prästostar, oavsett fabrikat och variant. --北山 Kitayama (diskussion) 22 maj 2020 kl. 12.19 (CEST)[svara]

Det du lägger in uppfyller inte kraven på obligatorisk näringsvärdesdeklaration enligt EUs förordningar och svensk lagstiftning. Att hänvisa till en EAN-kod som är unik för en enskild produkt från ett enskilt företag är inte relevant källhänvisning. Du har även lagt in information om t.ex. vetestråfiber och citrusfiber som inte på något vis är normalt för en färskost, att färskost görs i Danmark med mjölk från fyra olika länder, definierat komjölk som "nötmjölk" och kallat små prinskorvar för "princesskorv". Så länge du inte kan hålla dig till vedertagna begrepp, källor och officiella direktiv så kan jag inte se det som något annat än eget tyckande.--Katti98 (diskussion) 22 maj 2020 kl. 12.39 (CEST)[svara]

Hej! Du kan inte lägga in information om botanikern Tomiya i artikeln om staden Tomiya. Du måste skapa en ny artikel eller en förgreningssida för att uppnå det du önskar. --北山 Kitayama (diskussion) 6 juni 2020 kl. 19.59 (CEST)[svara]

Flyttat från Användardiskussion:Kitayama

Har noterat det du sagt om min redigering i artikeln Tomiya. Men jag förstår inte varför min redigering skulle ogillas. V g förtydliga.
/ 83.254.13.103 6 juni 2020 kl. 20.27 (CEST)[svara]

Följ Wikipediapraxis och för diskussionen på ett ställe. Artikeln du redigerade handlar om staden. Vad har botanikern med staden att göra? Du kan ju inte blanda två helt olika ämnen i samma artikel. Det var ju ingen grensida du redigerade. --北山 Kitayama (diskussion) 6 juni 2020 kl. 21.00 (CEST)[svara]

Hej! Det är kul att du vill redigera, men dina redigeringar här lever inte upp till Wikipedias standard. Man bör undvika att länka rubriker, undvika ord som "nutida" (eftersom det ska vara tidlöst), bilder ska helst vara högerjusterade, bildtexter ska innehålla punkt och i allmänhet inte vara i fet stil. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 27 juni 2020 kl. 22.10 (CEST)[svara]

1. Jag förstår ej vad du menar med att länka rubriker. Förklara, ge exempel!
2. Vad är det som är fel i din ovanstående länkning till Etymologi?
3. Var finns "Wikipedias standard" definierad, och hur lyder den?
4. "Helst högerjusterade". Varför? Finns det bestämt i någon fastställd anvisning? Eller är det bara ett subjektivt tyckande?
5. Ord som "nutida" (alternativt "idag") behövs som kontrast till "forntida", "i antiken" och liknande.
6. Bildtexter ska INTE avslutas med punkt.
7. Bildtexter kan mycket väl vara feta, stundom rent av företrädesvis, särskilt om de [på ny rad] följs av ett förklarande tillägg i antikva. En bildtext är en form av underställd rubrik. Rubriker ska vara feta (stundom i en ökad grad) för att skilja sig från fortsatt brödtext.

/ 83.254.13.103 30 juni 2020 kl. 18.07 (CEST)[svara]

Det finns en tradition inom svenskspråkiga Wikipedia som bygger på många års diskussioner mellan användare. Den finns dokumenterad i varje enskild diskussion och kan vara svår att hitta, men erfarna användare vet vad som gäller. Som nybörjare så får man lära sig genom att titta på andra artiklar och lyssna på de råd man får. En hel del finns också under Wikipedia:Hjälp.

När du får råd så baseras det inte på "subjektivt tyckande", det baseras på erfarenhet. Om man tycker att praxis är fel så kan ta man en diskussion på Wikipedia:Bybrunnen där man i vänliga ordalag framför bra argument för sin sak. Oavsett hur den diskussionen slutar så är det bara att gilla läget.

1 och 2. Du länkade i rubriken Etymologi till artikeln Etymologi. Tyvärr, vi länkar inte rubriker till andra artiklar.

Nu förstår jag vad du menar. Men varför inte? En nybörjare på folkskolenivå, eller annan, mindre litterat person, kan ju undra vad Etymologi är för "krokigt ord". Med en länk i rubriken kan man få en förklaring direkt, och behöver inte leta efter ny artikel med risk att man tappar bort den ursprungliga artikeln. Den som redan vet, kan ju strunta i att klicka på en (förhoppningsvis blå) rubrik. Skulle till äventyrs en länkad rubrik bli röd blir det en bra signal till ny artikel, som borde skrivas av någon som vet.

Var finns den konsensus (mellan HUR många?) dokumenterad att rubriker inte ska länkas? Det synes mig, att antalet individer som diskuterar på bybrunnen i än det ena ämnet, än det andra, är tämligen lågt.
/ 83.254.13.103 30 juni 2020 kl. 20.18 (CEST)[svara]

Det är en praxis som inte finns dokumenterad. Som de flesta regler i mänskligt umgänge så finns det inte dokumenterat.

3. Se ovan.

4. Bilder ligger normalt högerjusterade, detta för att få ett bra läsflöde, i synnerhet på mobila enheter. Ibland passar det det dock bättre med vänster.

Just det, vänster (i litet format) många gånger bäst. Det blir då som en marginalanteckning intill det som just avhandlats. Utan att man behöver fingra på sin mobiltelefon för att rulla fram en bild bland många, som möjligen passar till det just lästa.

Passar sällan bäst. Det blir otroligt svårläst med bilder till vänster. Undviks i möjligaste mån.

5. -

6. Jag håller med dig, men konsensus är att det ska vara punkt. Det är bara att gilla läget och skriva punkt.

Bra, att du håller med mig. Då kan vi samfällt låta bli att skriva ut punkt. "Att gilla läget" är i detta fall inte att gå i flockens ledband, utan låta flocken fortsätta med sin ovana tills någon i flocken kommer på bättre tankar.
/ 83.254.13.103 30 juni 2020 kl. 20.18 (CEST)[svara]

Nej. Om du och jag gör det trots att vi blir tillsagda så är det blockeringsgrundande. Om du inte vill arbeta på gemenskapens villkor så är nog inte detta rätt plats för dig.

7. Nej, bildtexter ska vara så minimalistiska som möjligt. Kort text och neutral stil. Fetstil kan förekomma sällsynt.

Rätt! Rubriker ska hållas korta, men slagkraftiga. Och fet är ju inte förbjudet. Rubriker SKA normalt vara feta, för att framhålla att det just är en rubrik.
/ 83.254.13.103 30 juni 2020 kl. 20.18 (CEST)[svara]

Rubriker fetstilas inte på Wikipedia, för vi använder rubriknivåer, som gör det tydligt att det är en rubrik och visar hierarkin. Det upplevs ofta som "skrikigt" att fetstila ord i onödan, så även med rubriker, det är ett skäl till att konsensus är att vi inte gör det. Mvh Höstblomma (diskussion) 30 juni 2020 kl. 20.25 (CEST)[svara]

Mitt råd är: Lyssna och lär, gilla läget och använd ett vänligt och respektfullt skrivsätt i dina diskussioner. Hur Wikipedia ska se ut bestäms av de aktiva användarna i konsensus. Du är en av dem, men det betyder inte att du kan göra som du vill. --北山 Kitayama (diskussion) 30 juni 2020 kl. 18.30 (CEST)[svara]

Ett råd till: Om du vill ändra på något, gör det genom diskussion. Att göra som man själv tycker mot gemenskapens vilja är respektlöst och ses inte med blida ögon. --北山 Kitayama (diskussion) 30 juni 2020 kl. 20.33 (CEST)[svara]

Det är bra att du frågar när du inte förstår eller inte vet. Det är ingenting konstigt att du inte känner till allt på Wikipedia. Alla användare har lärt sig någon gång, och ganska mycket lär man sig inte genom att läsa sig till det, utan genom att studera andra, snappa upp saker och skaffa sig rutin. Kitayama har besvarat mycket här ovan, men du ska få mina svar också eftersom vi kan ha tänkt olika.

1. Se hur du ändrade rubriken "Etymologi" i länken här. Framgår av Wikipedia:Wikilänkar under rubriken "Wikilänkar att undvika".

2. Att rubriken gjorts till en länk. Det är inget fel i att länka ett ord till artikeln om det, men det sker vanligtvis i den löpande texten. Vanliga rubriktitlar behöver du knappast väva in i den löpande texten bara för att länka. Däremot kan det vara bara att göra det med exempelvis facktermer som inte är så vanliga och som få läsare förväntas känna till.

3. Wikipedias standard är alla rutiner som arbetats fram under åren för att artiklar ska få ett enhetligt utseende och för att användare ska arbeta mot samma mål och inte motarbeta varandra i artiklar. Det finns ingen sida som sammanfattar allt, utan det är en kombination av olika policyer, riktlinjer och annat.

4. I Wikipedia:Illustrationer kan du hitta riktlinjen för bilder. Där står bland annat att bilder vanligtvis brukar placeras till höger. Det står kanske inte förklarat så tydligt varför, men det har med läsbarhet att göra. Ligger den till vänster om en rubrik, som i ditt exempel, får rubriken ett indrag. Ligger bilden till vänster om en punktlista kan det orsaka att sidan blir buggig med överlappad text i vissa webbläsare. Ligger det samtidigt en mall eller en annan bild i samma höjd på höger sida kan det göra att texten blir väldigt hoptryckt för användare med små skärmar. Så om du inte är helt säker på om det är lämpligt med bild till vänster är det bättre att lägga bilden till höger.

5. Målet är att uppgifter om tid ska vara så exakta och tidlösa som möjligt. Att skriva "idag" eller "nu" är ospecifikt och som att skriva att det alltid kommer att vara aktuellt. Det bästa är att specificera årtal eller tidsålder, om det är känt. Ett alternativ kan vara att stryka nutidsfrasen helt när man skriver om nutid. Men hur man gör för att undvika nutidsfokuseringen mindre viktig. Se vidare Wikipedia:Tidlöshet.

6. Du skrev att bildtexter inte ska avslutas med punkt. Enligt vad? Återigen hänvisar jag till riktlinjen Wikipedia:Illustrationer, där det står uttryckligen att bildtexter ska avslutas med punkt. Svenska skrivregler från Språkrådet förespråkar också punkt i bildtexter: "Bildtexter avslutas med punkt, även om den bara består av ett enda ord.". För att vara Språkrådet är jag förvånad att det först står i plural och sedan i singular i samma mening, men innebörden är ju det väsentliga i sammanhanget. Källan hittar du här: här. Klicka på det lilla förstoringsglaset i höger nederkant för att göra en sökning.

7. Jag känner inte till det du skriver om fetstil. Var ser du det någonstans? Rubriker får automatiskt fetstil på Wikipedia, men inte löpande text som bildtexter. De flesta bildtexter på svenskspråkiga Wikipedia är inte är i fetstil. Om det då plötsligt kommer en som är det stjäl den lätt fokus från annat i artikeln. Standard för bildtexter på Wikipedia är normal stil, varken fet, kursiv, större eller mindre textstorlek. Det görs som sagt enstaka undantag med textjusteringar i bildtexter, men då är det i något särskilt syfte som att förbättra läsning eller förtydliga något. I din redigering ser jag inte att det skulle finnas något sådant skäl till att använda fetstil. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 30 juni 2020 kl. 22.31 (CEST)[svara]

Hej! Kul att du vill bidra. Jag såg ditt bidrag i veke. Faktauppgifter måste källbeläggas. Det är ju synd om det är korrekt och sedan blir raderat för att det saknar källa.

/Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 juni 2020 kl. 22.21 (CEST)[svara]

Ibland behöver jag säkerhetspara en text, medan jag letar efter källor eller annat underlag. Vid eventuellt strömavbrott eller virusangrepp kan mycket arbete gå förlorat. När jag så småningom hittat fakta kompletterar jag en ofullbordad text.
/ 83.254.13.103 30 juni 2020 kl. 18.28 (CEST)[svara]

Det rekommenderas att man gör det i en sandlåda. Det finns en allmän sandlåda, se Wikipedia:Sandlådan. Nackdelen med den sandlådan är att andra också kan redigera där och att sidan återställs regelbundet. Om du har konto (gratis) och är inloggad får du tillgång till en personlig sandlåda där du slipper bli störd av andra. I sandlådan kan du spara så många gånger du behöver. När du är klar med texten flyttar eller kopierar du bara över den till artikeln. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 30 juni 2020 kl. 22.31 (CEST)[svara]

Det är bra att du skriver en redigeringskommentar. Jag observerade att du skrev "bidrag", vilket är väldigt intetsägande eftersom det skulle kunna användas vid alla redigeringar. Du behöver inte skriva många ord, men hellre att du konkretiserar och skriver "Lägger till uppgift" eller liknande. Om du har svårt att komma på passande sammanfattningar kan du ta hjälp av exemplen i Wikipedia:Sammanfattningsfältet. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 juni 2020 kl. 22.21 (CEST)[svara]

Jag håller med om att "Bidrag" är alltför generellt uttryckt, men det är ju vad som synes vara praxis bland många bidraggivare i WP. Jag kommer att uttrycka mig mer specifikt fortsättningsvis.
/ 83.254.13.103 30 juni 2020 kl. 18.28 (CEST)[svara]

Jag känner inte till det. I så fall skulle jag tro att det är nybörjare som inte vet bättre. Om du ser någon som gör det får du gärna skriva en vänlig liten kommentar till den och tipsa om Wikipedia:Sammanfattningsfältet eller det här inlägget. Det låter bra. Då underlättar det för användare som har artikeln i bevakningslistor eller behöver titta tillbaka i artikelhistoriken. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 30 juni 2020 kl. 22.31 (CEST)[svara]

I vitklöver var det skrivet släktnamn, vilket du när du redigerade i artikeln ändrade till släktenamn. Samma sak i flenört. Vill påminna dig igen om att släktnamn är korrekt och att du inte bör ändra det till släktenamn bara för att du föredrar att skriva så. MVh Höstblomma (diskussion) 2 juli 2020 kl. 16.57 (CEST)[svara]

Släktnamn i detta sammanhang ÄR fel. Se Släkte. Se vilken växttaxobox som helst. Där anges släkte = genus. Genus är latin, och betyder släkte, inte släkt.

Vad har du för referens till påståendet att första ledet i ett linnéanskt namn skulle vara ett släktnamn?
/ 83.254.13.103 2 juli 2020 kl. 19.08 (CEST)[svara]

Det är inte fel, du kan läsa på webbsidor som Artdatabanken t.ex (läs här. Att det heter släkte betyder inte att släktnamn är fel, när man syftar på "släktets namn". Att det ska vara släktenamn är något du själv vill. Du frågar mig om källor, men har själv inga källor till din skrivning. Höstblomma (diskussion) 2 juli 2020 kl. 19.15 (CEST)[svara]

Eftersom du fortsätter skriva släktenamn, vill du vänligen bekräfta om du läst min källa och om du har gjort det, varför du anser att du kan ignorera den? Höstblomma (diskussion) 9 juli 2020 kl. 19.27 (CEST)[svara]

Här kan du också se att man skriver släktnamn. Höstblomma (diskussion) 9 juli 2020 kl. 19.42 (CEST)[svara]

SKUD-skrivningen är i vissa delar föråldrad. T ex kallar man antikt blåsippa Anemone hepatica. Det är nu flera år sen vetenskapen efter DNA-analys kom fram till att blåsippa inte är en anemon. Blåsippa hänfördes därför till nytt släkte och gavs nytt namn Hepatica nobilis. Detta är f ö sen länge iakttaget i svenska WP på uppslagsordet blåsippa.

SKUD är inkonsekvent i de artiklar, som Höstblomma refererar till; man skriver släkte och släkt om vartannat, när man avhandlar samma ämne.

Jag upprepar, att latin genus betyder släkte, inte släkt. Jag har diskuterat ordval med Arne Anderberg på Naturhistoriska Riksmuseet, författare till Den virtuella floran. Han håller med om att botaniker många gånger slarvar med ordvalet, och skriver släkt, där det borde stå släkte.

Se t ex uppslagsordet Tryar. I taxioboxen står att Tryar är ett släkte, inget tal där om släkt.

Se uppslagsordet Bergnejlika. Där står Växten ingår i släktet nejlikor, och familjen nejlikväxter. Tycker Höstblomma att man där skulle kunna skriva "släkten nejlikor?"

Framför allt är det INTE FEL att skriva "släkte" i ett ett etymoligiavsnitt. Den som där ändrar "släkte" till "släkt" GÖR FEL, är klåfingrig och gör sig skyldig till något som närmast liknar klotter! (Backnejlika, hmm)
/ 83.254.13.103 10 juli 2020 kl. 02.02 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Snälla 83.254.13.103! Läs noggrant vad jag skriver nu. Jag skriver en numrerad serie med påståenden. Skriv sedan om du menar att någon av punkterna är fel.

Kommentarer nedan, punkt för punkt./ 27 juli 2020 kl. 00.32 (CEST)

1. Latin är systematikens ursprungliga språk.

Förstår ej vad du menar med detta.

2. På standardsvenska och andra språk finns översättningar av latinska ord som används i systematiken.

Vad menas med systematik i detta sammanhang? Definiera!

3. Inom systematiken finns begreppet genus, som är latin.

Genus är latin, ovedersägligt.

4. På standardsvenska översätts det latinska genus med släkte, som har grammatiskt genus neutrum (ett släkte).

Exakt så, det är vad jag hela tiden hävdat.

5. Att översätta genus med släkt vore fel; det är ett annat ord, som har grammatiskt genus utrum (en släkt).

Precis vad jag hela tiden hävdat.

6. Svenska tillhör de språk som har sammansatta ord.

Visst är det så. Och inte särskrivet (anglicism).

7.Sammansättning innebär att två (eller fler) självständiga ord sätts ihop till en enhet.

Ja!

8. Sammansättning i svenska sker på tre olika sätt: A. Ord sätts ihop utan att ändras (hus + tak = hustak) B. Man sätter ett fogeelement, ett interfix, mellan orden, varvid det första ordet ibland kortas eller modifieras (land + fader = landsfader; kyrka + gård = kyrkogård) C. Ord sätts ihop genom att första ordet kortas, utan interfix (backe + svala = backsvala).

Håller med. Tilläggas kan att det som i Mälardalen kallas soptunna på göteborgska benämnes sopetunna = tunna för sopor (Genitiv? Dativ? Eller något annat latinskt, eller finskt kasus?)

9. Vilken av sammansättningstyperna som används i ett visst fall beror uteslutande på språkbruket fram till nu. Vad man själv skulle vilja eller resonerar sig fram till har ingen betydelse när man bidrar till ett skrivet verk som följer vanliga skrivregler. Man kan till exempel inte skriva kyrkgård eller kyrkagård eller kyrksgård i ett verk som som följer vanliga skrivregler.

Jag håller med.

10. De två orden släkte (genus) och namn skrivs sedan århundraden samman enligt fall C ovan: släkte (genus) + namn = släktnamn. Det finns inga vetenskapliga auktoriteter som skulle godkänna denna mening: ”Artnamnet Hepatica nobilis består av släktenamnet Hepatica och artepitetet nobilis”. Arne Anderberg skulle inte skriva så.

Mjae. Vi anser båda, enligt ovan, att ordet "släktenamn" egentligen inte existerar. Släktet är Hepatika.

11. Ordet *släktenamn finns överhuvudtaget inte på nusvenska, utom när en individ väljer att försöka skapa ordet.

Därom är vi eniga.

12. Av ovannämnda skäl kan ordet *släktenamn inte skrivas någonstans i någon artikel på Wikipedia, utom om man skulle ha med ett direkt citat från till exempel någon 1700-talsförfattare som skrev ”släktenamn”. I modern svensk sakprosa kan ordet *släktenamn inte godkännas. Vilket förklarar att jag får en röd linje under ”släktenamn” nu när jag skriver ordet.

Så är det. Men vem är det som despotiskt styr den databas, som avgör rött streck eller intet streck? Vem har auktoriserat databasen?

För att det skall bli möjligt att samtala, ber jag dig precisera exakt vilken av punkterna 1–12 som du inte håller med om.

Kommenterat, såväl där jag håller med och där jag har annan åsikt.

Problemet med ditt sätt att diskutera är att du hela tiden upprepar att rätt ord är ”släkte” och inte ”släkt” (vilket är sant),

Ja, sannerligen sant!

men du undviker att svara på att den sanningen är irrelevant för frågan om hur man sätter ihop orden ”släkte” och ”namn” till ett sammansatt ord i svenska.

Besvarat ovan, punkt för punkt.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 10 juli 2020 kl. 08.12 (CEST)[svara]

83.254.13.103, jag uppfattar dig som en person som har kunskaper värda att sprida, men du har på ett olyckligt sätt fastnat i denna språkfråga. Om du tillåter skulle vilja tillägga något som gör saken ännu klarare.

Två olika ord som sätts samman med samma efterled kan mycket väl ge upphov till två identiska sammansatta ord, två homonymer.

Nyttoväxten lin och att smalt rep, en lina, är olika ord: det linet, den linan.

Man kan köpa linnystan, om man vill göra handarbete med lin.

En kommun skrev denna varning: ”Fiskelinor kan bli dödsfällor för fågel, så kasta inte dessa i naturen. De kan bl.a. försöka använda linnystan som bomaterial.”

lin + nystan = linnystan

lina + nystan = linnystan (homonym med ovanstående)

släkt + namn = släktnamn

släkte + namn = släktnamn (homonym med ovanstående)

Det har sagts ovan att språk inte är helt logiska. Det kan man säga, men det är ett onödigt defensivt argument. ”Brist på logik” uppfattas kanske av dig som att det finns förbättringspotential. Språk utvecklas i ett socialt sammanhang för att överföra tankar. Provet som avgör huruvida ord överlever är huruvida kommunikationen fungerar. Därför finns ett stort antal homonymer i alla språk. Talarna accepterar homonymer så länge sammanhanget visar vilket ord som avses. Eftersom sammanhanget visar huruvida en text handlar om släkters namn eller släktens namn, kommer språkbrukarna aldrig att bli missnöjda med att Hepatica är ett släktnamn. så du kommer aldrig att få stöd för din språkreform. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2020 kl. 10.25 (CEST)[svara]

Är "släktesnamn" omöjligt här? Jörgen B (diskussion) 26 juli 2020 kl. 22.56 (CEST)[svara]

Vackert försök, men omöjligt! Ty: 1) S-sjuka. 2) "Släktenamn" går inte heller, ett i svenska språket hittills obefintligt ord; saknas i Nationalencyklopedins ordbok (NEO). [Förväxla ej med NE.] En växts namn, enligt Linné:s binomenprincip, är "släkte" [latin genus) + "epitet."
/ 26 juli 2020 kl. 23.28 (CEST) 83.254.13.103 26 juli 2020 kl. 23.28 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Jan Arvid Götesson.)[svara]

Botanist är inte en anglicism. Det är god svenska och huvudformen i Bonniers svenska ordbok där det defineras som "person som ägnar sig åt boktanik; växtsamlare". Botaniker definieras där som "botanist". Användningen av termerna har dskuterats tidigare och är i viss grad regional. Jag menar att "botaniker" är vanligare i Stockholm. Som göteborgare och i min ungdom fältbiolog har jag alltid sagt "botanist". Roufu (diskussion) 14 juli 2020 kl. 20.24 (CEST)[svara]