[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Christoffer von Kochen

Från Wikipedia

Christoffer von Kochen, född 3 mars 1726, död 10 februari 1809, var en svensk friherre, kansliråd och riksdagsledamot.[1][2] Han var son till Johan Henrik von Kochen.[3]

Christoffer von Kochen studerade i Uppsala. Han var kommissionssekreterare först i Madrid, sedan i Dresden.[3][4]

Christoffer von Kochen var brorson till Peter Gotthard von Kochen (1684-1764) som gjorde gjorde Krapperups slott till fideikommiss för brorsonen och dennes arvingar. [5] Christoffer von Kochen lät genomföra omfattande renoveringar och ombyggnationer av slottet, vilka har gett slottsbyggnaden dess nuvarande karaktär.[6]

von Kochens underskrift längst ned till vänster på det betänkande som tredje utskottet gav rörande tryckfriheten den 21 april 1766.

Vid riksdagen 1765–1766 var Christoffer von Kochen en av femton ledamöter i den stora deputationens tredje utskott som utredde frågan om tryckfrihet. von Kochen var en av representanterna för adeln i utskottet. Till skillnad från majoriteten av de övriga adelsmännen i utskottet var von Kochen en övertygad anhängare till tryckfriheten under hela utskottets arbete, ett arbete som sedermera ledde fram till 1766 års tryckfrihetsförordning.[7]

  1. ^ ”Christoffer von Kochen i Nationell arkivdatabas”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/agent/z0WF54LcweZ23O1eMvyUeB. Läst 25 september 2024. 
  2. ^ ”Christoffer von Kochen på Chydenius”. Jyväskylä universitet/Karleby universitetscenter Chydenius, Garantiföreningen för Chydenius-Institutet r.f. och Anders Chydenius stiftelse. https://kootutteokset.chydenius.fi/sv/henkilo/von-kochen-christoffer/. Läst 25 september 2024. 
  3. ^ [a b] ”Von Kochen nr 206 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Kochen_nr_206. Läst 26 september 2024. 
  4. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ElgenstiernaG/titlar/%C3%84ttartavlor4/sida/248/faksimil. Läst 26 september 2024. 
  5. ^ Nils Segerstråle (21 november 1979). ”130 (Svenska fideikommiss)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svefidei/0133.html. Läst 25 september 2024. 
  6. ^ ”Krapperups borg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoer/krapperups-borg.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89a&sv.12.382c024b1800285d5863a89a.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 25 september 2024. 
  7. ^ ”Fritt ord 250 år”. Riksdagen. sid. 117. https://www.riksdagen.se/globalassets/03.-dokument-och-lagar/bestall-och-ladda-ner/informationsmaterial-och-bocker/fritt-ord-250-ar.pdf. Läst 25 september 2024.