[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Carl Ludwig

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Karl Ludwig.
Carl Ludwig
FöddCarl Friedrich Wilhelm Ludwig
29 december 1816[1][2][3]
Witzenhausen[4], Tyskland
Död24 april 1895[5] (78 år)
Leipzig[4]
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
SysselsättningLäkare, universitetslärare, fysiolog, anatom
ArbetsgivarePhilipps-Universität Marburg (1843–1849)
Zürichs universitet (1849–1855)
Wiens universitet (1855–1865)
Leipzigs universitet (1865–1895)
MakaChristiane Ludwig
BarnAnna Dove (f. 1851)
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1875)[6]
Balymedaljen (1877)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1878)
Copleymedaljen (1884)[7]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Hedersdoktor vid Wiens universitet[8]
Redigera Wikidata
Carl Ludwig.

Carl Friedrich Wilhelm Ludwig, född 29 december 1816 i Witzenhausen, Hessen, död 24 april 1895 i Leipzig, var en tysk fysiolog.

Ludwig blev 1842 docent vid universitetet i Marburg, där han 1846 befordrades till extra ordinarie professor i jämförande anatomi. År 1849 kallades han till ordinarie professor i anatomi och fysiologi i Zürich samt 1855 till professor i fysiologi vid den militärmedicinska akademien i Wien (Josephinum). Därifrån flyttade han 1865 för att överta professuren i fysiologi i Leipzig, där för honom inrättades ett högklassigt fysiologiskt laboratorium.

Ludwig var både som vetenskaplig forskare och som lärare av den allra största betydelse. Jämte Hermann von Helmholtz, Emil du Bois-Reymond och Ernst Wilhelm von Brücke delar han äran av att inom den tyska fysiologin ha grundlagt en rent fysikalisk åskådning av livsföreteelserna, vilken han genomförde i sin Lehrbuch der Physiologie des Menschen (två band, 1852–1856; andra upplagan 1857–1861). Detta arbete kan i viss mån betraktas som höjdpunkten av hans vetenskapliga verksamhet, ty man finner i detsamma programmet för hela den mångfald av undersökningar, som sedan dess utgick från hans laboratorium.

Bland hans arbeten märks införandet inom fysiologin av den grafiska metoden, som han självständigt uppfann och vilken blev ett oumbärligt hjälpmedel vid all fysiologisk forskning, de epokgörande undersökningarna över avsöndringar och utsöndringar, över blodtrycket och dess växlingar, över blodets strömningshastighet, över hjärtats innervation, över blodgaserna, över lymfans fysiologi. Hans tidigare specialarbeten trycktes i särskilda tidskrifter och efter sin överflyttning till Leipzig utgav han de på hans laboratorium utförda undersökningarna under titeln "Arbeiten aus der physiologischen Anstalt zu Leipzig" (elva band, 1866–1876); sedan 1877 publicerades nämnda arbeten i du Bois-Reymonds "Archiv für Physiologie".

De flesta av de män, som i Europa och USA under Ludwigs tid ägnade sig åt fysiologin, var hans direkta lärjungar. Redan 1874 var antalet av dem, som på hans laboratorium utfört vetenskapliga arbeten, 142, och detta antal ökades sedan dess högst betydligt. Han tilldelades Copleymedaljen 1884. Ludwig var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1869.

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6zw3xq6, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Carl-F-W-Ludwigtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Marburger Professorenkatalog, Marburger Professorenkatalog-ID: 10501, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: karl-friedrich-wilhelm-ludwig, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Marburger Professorenkatalog, Marburger Professorenkatalog-ID: 10501.[källa från Wikidata]
  6. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 225, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Carl Ludwig, Dr. h.c. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 21 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]