9676 Eijkman
Utseende
9676 Eijkman | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (9676) Eijkman |
Alternativnamn | 2023 P-L, 1987 SL12[1] |
Uppkallad efter | Christiaan Eijkman[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,577 AU |
Perihelium | 2,591 AU |
Halv storaxel | 3,084 AU |
Excentricitet | 0,1597889 |
Siderisk omloppstid | 5,42 år |
Medelomloppshastighet | 16,96 km/s |
Medelanomali | 153,8° |
Inklination | 0,6118° |
Longitud för uppstigande nod | 321,8° |
Periheliumargument | 357,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 10,0 km |
Albedo | 0,071 |
Absolut magnitud (H) | 13,71[4] |
9676 Eijkman eller 2023 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den nederländske nobelpristagaren Christiaan Eijkman.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Themis.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 9676 Eijkman” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=9676. Läst 20 april 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 9676 Eijkman” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=9676. Läst 20 april 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 9676 Eijkman” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9676. Läst 20 april 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
|