[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

49 Librae

Från Wikipedia
49 Librae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVågen
Rektascension16t 00m 19,61087s[1]
Deklination-16° 32′ 00,5483″[1]
Skenbar magnitud ()+5,47[2]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V[3]
U–B+0,03[2]
B–V+0,52[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-20,1 ± 4,0[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -644,387[1] mas/år
Dek.: 360,803[1] mas/år
Parallax ()34,2281 ± 0,1906[1]
Avstånd95,3 ± 0,5  (29,2 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()2,89[4]
Detaljer
Massa1,4[3] M
Radie1,86+0,05-0,04[1] R
Luminositet4,74 ± 0,03[1] L
Temperatur6 237[4] K
Metallicitet-0,02[4] dex
Vinkelhastighet9,6 ± 1,0[3] km/s
Ålder12[5] miljarder år
Andra beteckningar
49 Lib, BD–16° 4196, FK5 1419, GJ 3931, HD 143333, HIP 78400, HR 5954, SAO 159625, WDS J16003-1632A[6]

49 Librae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[7] belägen i den östra delen av stjärnbilden Vågen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,47[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 34,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 95 ljusår (ca 29 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på –20 km/s.[4]

Primärstjärnan 49 Librae A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V,[3]. Den har en massa som är ca 1,4[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,9[1] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 4,7[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200[4] K.

Den variabla karaktären hos hastigheten för 49 Librae noterades först av W S Adams 1924. Den är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 3,128 år och en excentricitet på 0,11,[3] och har en följeslagare med en massa som är omkring hälften av solens.[3] Konstellationen är en källa till radio- och röntgenstrålning, som kan komma från följeslagaren.[8]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 49 Librae, 10 oktober 2019.
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (October 1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b c d e f g] Willmarth, Daryl W.; et al. (August 2016), "Spectroscopic Orbits for 15 Late-type Stars" (PDF), The Astronomical Journal, 152 (2): 13, Bibcode:2016AJ....152...46W, doi:10.3847/0004-6256/152/2/46, 46.
  4. ^ [a b c d e f] Nordström, B.; et al. (November 2007), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. II. New uvby calibrations and rediscussion of stellar ages, the G dwarf problem, age-metallicity diagram, and heating mechanisms of the disk", Astronomy & Astrophysics, 475 (2): 519–537, arXiv:0707.1891, Bibcode:2007A&A...475..519H, doi:10.1051/0004-6361:20077221.
  5. ^ Fuhrmann, K.; Chini, R. (January 2, 2017), "Bright Times for an Ancient Star", The Astrophysical Journal, 834 (2): 114, Bibcode:2017ApJ...834..114F, doi:10.3847/1538-4357/834/2/114.
  6. ^ "49 Lib". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2013-11-06.
  7. ^ Abt, Helmut A. (January 2009), "MK Classifications of Spectroscopic Binaries", The Astrophysical Journal Supplement, 180 (1): 117–118, Bibcode:2009ApJS..180..117A, doi:10.1088/0067-0049/180/1/117.
  8. ^ Lazio, T. Joseph W.; et al. (January 2010), "A Blind Search for Magnetospheric Emissions from Planetary Companions to Nearby Solar-Type Stars", The Astronomical Journal, 139 (1): 96–101, arXiv:0910.3938, Bibcode:2010AJ....139...96L, doi:10.1088/0004-6256/139/1/96.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]