4485 Radonezhskij
Utseende
4485 Radonezhskij | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | L. Tjernych |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 27 augusti 1987 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4485) Radonezhskij |
Alternativnamn | 1987 QQ11, 1969 EN, 1971 QJ2, 1974 CP, 1984 BE1[1] |
Uppkallad efter | Sergij Radonezhskij[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,229 AU |
Perihelium | 2,787 AU |
Halv storaxel | 3,008 AU |
Excentricitet | 0,0733927 |
Siderisk omloppstid | 5,22 år |
Medelomloppshastighet | 17,17 km/s |
Medelanomali | 101,1° |
Inklination | 10,14° |
Longitud för uppstigande nod | 316,3° |
Periheliumargument | 142,0° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 14,2 km |
Albedo | 0,168 |
Absolut magnitud (H) | 12,03[4] |
4485 Radonezhskij eller 1987 QQ11[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 27 augusti 1987 av den ryska astronomen Ljudmila Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den är uppkallad efter Sergij Radonezhskij.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4485 Radonezhskij” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4485. Läst 8 april 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4485 Radonezhskij” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4485. Läst 18 juni 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4485 Radonezhskij” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4485. Läst 8 april 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|