33 Pegasi
| 33 Pegasi | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Pegasus |
| Rektascension | 22t 23m 39,56438s[1] |
| Deklination | +20° 50′ 53,83″[2] |
| Skenbar magnitud () | +6,203 (V)[3], (6,391 / 9,287)[4] +6,20 (V)[5] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F7 IV[6] |
| B–V | 0,518 ± 0,004[7] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 23,8 ± 0,4[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +334,55[1] mas/år Dek.: -14,86[1] mas/år |
| Parallax () | 29,67 ± 0,65[1] |
| Avstånd | 110 ± 2 lå (33,7 ± 0,7 pc) |
| Absolut magnitud () | 3,55[3] |
| Detaljer | |
| Radie | 1,55[5] R☉ |
| Luminositet | 3,26[5] L☉ |
| Temperatur | 6 169[8] K |
| Metallicitet | -0,18 (Fe/H)[8] dex |
| Vinkelhastighet | 6[3] km/s |
| Ålder | 4,1[9] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| ADS 15896 AB[10], 2MASS J22233956+2050537[10], ASCC 823802[10], BD+20 5139[10], CCDM J22236+2051AB[10], GC 31300[10], GCRV 14076[10], HD 212395[10], HIC 110548[10], HIP 110548[10], HR 8532[10], IRAS 22212+2035[10], LSPM J2223+2050[10], LTT 16553[10], NLTT 53732[10], PLX 5416[10], PLX 5416.00[10], PPM 114367[10], SAO 90462[10], TD1 29041[10], TYC 1694-1747-1[10], uvby98 100212395[10], WDS J22237+2051AB[10], YZ 0 1167[10], YZ 20 8620[10], WEB 19812[10], Gaia DR2 1778551970227817728[10], 33 Peg, Gaia DR3 1778551970227817728[10], TIC 279563894[10], AG+20 2542[10] och IDS 22188+2021 AB[10][9] | |
33 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 6,20[3] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 29,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 110 ljusår (ca 30 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 24 km/s.[3]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan 33 Pegasi A är en gul till vit[11] stjärna i huvudserien av spektralklass F7 V,[6] som lägre överskott än solen av andra element än väte och helium.[8] Den har en radie som är ca 1,6[5] solradier och utsänder ca 3,3[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 200 K.[8]
En svag följeslagare av magnitud 9,3 är belägen med en vinkelseparation på 0,420 bågsekunder vid en positionsvinkel på 0,0°.[4] Omloppsperioden för paret är för stor för att ha gjort den möjligt att beräkna baserat på aktuella observationer.[12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 33 Pegasi, 29 juni 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ ”Basic data: V* 33 Peg – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=33+Peg&submit=SIMBAD+search. Läst 15 december 2019.
- ^ [a b c d e f] Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
- ^ [a b] Fabricius, C.; Makarov, V. V. (April 2000), "Two-colour photometry for 9473 components of close Hipparcos double and multiple stars", Astronomy and Astrophysics, 356: 141–145, Bibcode:2000A&A...356..141F.
- ^ [a b c d] ”33 Pegasi” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/33pegasi. Läst 15 december 2019.
- ^ [a b] Harlan, E. A.; Taylor, D. C. (March 1970), "MK classification for F- and G-type stars. II", Astronomical Journal, 75 (2): 165–166, Bibcode:1970AJ.....75..165H, doi:10.1086/110956.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=110548. Läst 15 december 2019.
- ^ [a b c d e] Casagrande, L.; et al. (June 2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy & Astrophysics, 530: A138, arXiv:1103.4651, Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
- ^ [a b] "* 33 Peg". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-12-15.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on March 10, 2012, retrieved 2012-01-16.
- ^ Söderhjelm, Staffan (January 1999), "Visual binary orbits and masses post Hipparcos", Astronomy and Astrophysics, 341: 121–140, Bibcode:1999A&A...341..121S.
