1837

1837 – MDCCCXXXVII 187 år sedan
År 1834 | 1835 | 1836 1837 1838 | 1839 | 1840
Årtionde 1810-talet  | 1820-talet 1830-talet 1840-talet | 1850-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1837 MDCCCXXXVII
Ab urbe condita	2589
Armeniska kalendern	1286 ԹՎ ՌՄՁԶ
Assyriska kalendern	6587
Bahaikalendern	-7–-6
Bengaliska kalendern	1244
Berberkalendern	2787
Brittiskt regeringsår	7 Will. 4 – 1 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2381
Burmesiska kalendern	1199
Bysantinska kalendern	7345–7346
Koptiska kalendern	1553–1554
Erianska kalendern	3003
Etiopiska kalendern	1829–1830
Judiska kalendern	5597–5598
Vikram Samvat	1893–1894
Sakakalendern	1759–1760
Kaliyuga	4938–4939
Holocen kalender	11837
Nri-Igbo	837–838
Persiska kalendern	1215–1216
Muslimska kalendern	1252–1253
Nengō (Japan)	Tenpō 8 (天保8年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4170
Minguokalendern	75 före ROC 民前75年
Thailändsk kalender	2380
Unixtid

1837 (MDCCCXXXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 4 januari – Morgontidningen Nya Wermlands-Tidningen börjar utkomma i Sverige.^[1]
• 26 januari – Michigan blir den 26:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[2]

• 4 mars
  • Martin Van Buren svärs in som USA:s 8:e president.
  • Richard Johnson blir USA:s nye vicepresident
  • Chicago stad i Illinois, USA inkorporeras.
• 22 mars – Jyväskylä i Mellersta Finland får stadsprivilegier.

• 11 april – Svenska nykterhetssällskapet bildas och blir ett gemensamt organ för Sveriges nykterhetssällskap.^[3]

• 1 maj – Det svenska optiska telegrafnätet öppnas för allmän korrespondens, vilket blir världens första statligt producerade teletjänst för allmänheten.

• 5 juni – Houstons stad i Texas inkorporeras.^[4]
• 20 juni – När den brittiske kungen Vilhelm IV dör har han inga egna arvingar, så i stället blir hans brorsdotter Viktoria regerande drottning av Storbritannien. Hon kommer att få den längsta regeringstiden av alla brittiska monarker (hon dör först 1901, efter 63 år på tronen) och ge namn åt den viktorianska eran.

• Juli – Immanuel Nobel, som råkat i finansiell kris i Sverige, beger sig med familjen till Ryssland, för att söka lyckan där.

• Den svenska fattigvårdskommittén tillsätts. Utredningen för samman frågor om fattigvård, skola och kommunalt självstyre.
• Genom utgivningen av Bevis att Napoleon aldrig har existerat grundar Adolf Bonnier Albert Bonniers Förlag.
• Lundastudenter vandrar över det frusna Öresund och förbrödras i danska Studenterforeningen.
• John Ericsson tar patent på fartygspropellern.
• Paniken 1837 - en finansiell kris i USA som ledde till en mångårig recession.
• Aborigines' Protection Society bildas i Storbritannien.

• 26 januari – Olof Rönnberg, svensk politiker.
• 28 januari – Addison G. Foster, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.

• 9 februari – Charles F. Manderson, amerikansk republikansk politiker, senator 1883–1895.
• 22 februari – Johan Eric Ericsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).

• 18 mars – Grover Cleveland, amerikansk politiker, USA:s president 1885–1889 och 1893–1897.
• 22 mars – Virginia di Castiglione, italiensk agent, känd för sitt förhållande med Napoleon III och sin roll i fotografins historia.
• 23 mars – Richard Proctor, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
• 28 mars – Jacob H. Gallinger, kanadensisk-amerikansk politiker.

• 5 april – Algernon Swinburne, brittisk poet.
• 17 april – J.P. Morgan, amerikansk finansman.
• 26 april – Henry Charlton Bastian, engelsk läkare.
• 27 april – Cheorin, koreansk drottning och regent.

• 5 maj – Anna Maria Mozzoni, grundaren av den italienska kvinnorörelsen.
• 6 maj – Lyman R. Casey, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.
• 8 maj – Alphonse Legros, fransk-engelsk konstnär.
• 9 maj – Adam Opel, tysk, grundare av Opel.
• 22 maj – Aaron T. Bliss, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.
• 27 maj – Wild Bill Hickok, legendomspunnen revolverman i vilda västern.
• 28 maj – Samuel D. McEnery, amerikansk jurist och politiker, senator 1897–1910.

• 3 juni – Franz Bücheler, tysk filolog och språkvetenskapsman.
• 4 juni – Jean-Louis Pascal, fransk arkitekt.

• 12 juli – Jakob Jonatan Aars, norsk skolman.
• 19 juli – Johann Georg Bühler, tysk-indisk filolog och epigrafiker.

• 5 augusti – Anna Filosofova, grundaren av den ryska kvinnorörelsen.
• 11 augusti – Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, Frankrikes president 1887–1894.
• 28 augusti – William Campbell Preston Breckinridge, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.

• 18 september – Ewald Ährling, svensk skolman och Linné-forskare.
• 24 september – Mark Hanna, amerikansk industrialist och republikansk politiker, senator 1897–1904.

• 12 oktober – Preston B. Plumb, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1891.
• 13 oktober – Carl Nordenfelt, svensk borgmästare och politiker.

• 15 november – Afrikan Spir, rysk filosof.
• 22 november – Franklin MacVeagh, amerikansk bankman och politiker, USA:s finansminister 1909–1913.
• 23 november – Johannes Diderik van der Waals, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
• 28 november – John Wesley Hyatt, amerikansk uppfinnare.

• 9 december – Gotthard Werner, svensk konstnär, historiemålare.
• 12 december – Rufus E. Lester, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1889–1906.
• 14 december – Albrecht Schrauf, österrikisk mineralog.
• 24 december – Elisabeth av Österrike-Ungern, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
• 25 december – Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
• 26 december – George Dewey, amerikansk amiral.
• 30 december – Fredric Pettersson i Tjärsta, svensk arrendator och riksdagspolitiker.

• 20 januari – John Soane, 83, brittisk arkitekt.
• 29 januari – Aleksandr Pusjkin, 37, rysk författare.

• 6 februari – Johan Anders Wadman, 59, svensk författare.
• 7 februari – Gustav IV Adolf, 58, kung av Sverige 1792–1809 (myndig 1796).
• 19 februari – Georg Büchner, 23, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog.

• 31 mars – John Constable, 60, brittisk målare.

• 12 april – Abner Lacock, 66, amerikansk politiker, senator 1813–1819.
• 20 april – Reinhard Woltmann, 79, tysk vattenbyggnadsingenjör.
• 30 april – Luise Eleonore av Hohenlohe-Langenburg, 73, hertiginna och regent av Sachsen-Meiningen.

• 20 maj – Johan Afzelius, 83, svensk kemist.
• 24 maj – Gustaf Lagerbielke, 60, hovkansler, statsråd, ledamot av Svenska Akademien från 1810.

• 2 juni – Johan Gustaf Liljegren, 46, svensk riksantikvarie, riksarkivarie och kansliråd.
• 20 juni – Vilhelm IV, 71, kung av Storbritannien sedan 1830.

• 9 juli – Job von Witzleben, 53, preussisk militär.

• 10 augusti – John Williams, 59, amerikansk militär, diplomat och politiker, senator 1815–1823.
• 20 augusti – Bengt Franc-Sparre, 63, svensk greve och generallöjtnant.
• 22 augusti – Joseph Kerr, amerikansk politiker, senator 1814–1815.
• 29 augusti – John Brown, 79, amerikansk politiker, senator 1792–1805.

• 12 september – Friedrich August Rosen, 32, tysk sanskritist.
• 25 september – Isham Talbot, amerikansk politiker, senator 1815–1819 och 1820–1825.
• 28 september – David Barton, 53, amerikansk politiker, senator 1821–1831.

• 5 oktober – Hortense de Beauharnais, 54, drottning av Kungariket Holland.
• 9 oktober – Oliver H. Prince, 55, amerikansk politiker, advokat och publicist, senator 1828–1829.
• 17 oktober – Johann Nepomuk Hummel, 58, österrikisk kompositör.

• 4 november – Jean-Louis Alibert, 69, fransk läkare.
• 24 november – Joseph Kent, 58, amerikansk politiker.

• 21 december – James De Wolf, 73, amerikansk slavhandlare och politiker, senator 1821–1825.
• December – Anne Pépin, senegalesisk signara.

• Wikimedia Commons har media som rör 1837.
  Bilder & media