Örtagårdsbi
| Örtagårdsbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Pälsbin Anthophora |
| Undersläkte | Dasymegilla[1] |
| Art | Örtagårdsbi A. quadrimaculata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anthophora quadrimaculata | |
| Auktor | Panzer, 1798[2] |
| Synonymer | |
|
Anthophora vulpina (Panzer, 1798)[3] | |
 Örtagårdsbi, hane. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Örtagårdsbi (Anthophora quadrimaculata) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och släktet pälsbin. Den kallas även vargpälsbi.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Hela ovansidan har päls som hos unga bin är gulbrun, men som senare bleks till ljusgrå. Bakkanterna av tergiterna[a] 2 till 4 har glesa, ljusare hårband som ger bakkroppen ett randigt intryck. Buksidan har vitaktig päls. Huvudet har mycket korta kinder; de avlånga, grågröna fasettögonen når nästan ända ner till käkarna. På de bakersta skenbenen har honan vitaktiga hårsamlingar, som används för polleninsamling. På den i övrigt svarta munskölden[b] har hanen en gul markering som liknar ett upp-och-nervänt T. Han har även blekgula markeringar på överläppen, käkarna och antennerna. Kroppslängden är 10 till 12 mm.[4]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Inte särskilt mycket är känt om artens habitat, men det har konstaterats att den bland annat lever i gräsmarker och snårskog.[5] I Sverige har den observerats i bebyggelse, parker, trädgårdar, grustag, på vägar, odlade fält och i skogsbryn.[4] Även i England och på Kanalöarna förekommer arten gärna i trädgårdar.[6]
Örtagårdsbiet är ett solitärt bi, det vill säga det bildar inte samhällen. Bona kan emellertid byggas i små kolonier med andra bon från samma art[6]. Honan bygger själv boet, som består av en gång med larvceller[7] som grävs ut i naturligt förekommande håligheter i marken, murar, gamla, porösa tegelväggar,[4] lerväggar och sandbankar[6]. Boparasiter till örtagårdsbiet är kägelbiet rostkägelbi[4], långtungebiet Thyreus orbatus och ibland också dess nära släkting Thyreus scutellaris. Honorna av dessa lägger ägg i larvcellerna, och de resulterande larverna lever av den insamlade näringen sedan värdägget eller -larven dödats[5].
Flygtiden varar mellan juni och augusti.[6] Biet besöker blommande växter från ett stort antal familjer, framför allt kransblommiga växter (gärna odlade sådana i trädgårdar[6]) som lavendelarter, nepetaarter och syskor, men har också setts på strävbladiga växter som oxtungor och snokörter,[4], samt murreva i familjen grobladsväxter[5].
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten finns i Sydeuropa till och med Italien inklusive Sicilien, Mellaneuropa inklusive södra England och Kanalöarna, Nordeuropa inklusive Sverige, södra Finland och Baltikum, Ryssland samt österut till Sibirien och norra Kina.[5][6]
I Sverige förekommer arten i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten upp till Umeå. Äldre uppogifter från Norrbotten finns också.[4]
I Finland finns arten från Åland och de sydligaste delarna; i väster går den längre norrut upp till västra Norra Österbotten.[8]
Status
[redigera | redigera wikitext]Det finns inga uppgifter om global status för örtagårdsbiet; IUCN klassifierar det som DD, uppgifter okända.[5] Dåde i Sverige och Finland är arten klassificerad som livskraftig, ("LC").[9][8] I Finland var emellertid arten rödlistad som nära hotad ("NT") åren 2000 och 2010.[8]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Anthophora succinctus (Panzer, 1798)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Anthophora+quadrimaculata&guide=Bee_genera&flags=subgenus:. Läst 11 juni 2013.
- ^ ”Anthophora quadrimaculata Panzer, 1798” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=763060. Läst 11 juni 2013.
- ^ [a b c d] Amiet, F., Herrmann, M., Müller, A. & Neumeyer, R. (2007). ”Anthophora quadrimaculata Panzer, 1798 | ängsbandbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103247/details?lang=sv. Läst 21 februari 2023.
- ^ [a b c d e f] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Örtagårdsbi Anthophora quadrimaculata”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103247. Läst 21 februari 2023.
- ^ [a b c d e] Rasmont, P. & Dehon, M. 2014 Anthophora quadrimaculata . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 februari 2023.
- ^ [a b c d e f] G R Else (2013). ”Anthophora succinctus Panzer, 1798” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/apidae/anthophora-quadrimaculata. Läst 11 juni 2013.
- ^ ”Pelzbienen: Anthophora quadrimaculata” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-aquad.htm. Läst 11 juni 2013.
- ^ [a b c] Juho Paukkunen (2019). ”Örtagårdsbi – Anthophora quadrimaculata”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204719. Läst 21 februari 2023.
- ^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Örtagårdsbi Anthophora quadrimaculata”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/anthophora-quadrimaculata-103247. Läst 21 februari 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Utbredningskarta (på engelska) Discover Life Läst 2013-06-11
|