Ögonlaser

Ögonlaser är en typ av refraktiv kirurgi som åtgärdar synfel genom att polera en del av hornhinnan med laser. Det finns flera metoder för detta och de mest använda är Lasik (Laser Assisted Insitu Keratomileusis) och Lasek (Laser Epithelial Keratomileusis). Syftet med refraktiv kirurgi är att ge patienten full synskärpa utan att behöva använda glasögon eller kontaktlinser. Vanligaste behandlingsformen inom ögonlaser heter FS-LASIK (Femtoscond laser - Laser Assisted In Situ Keratomileusis). 2017 har över 30 miljoner ögonlaserbehandlingar gjorts i världen, varav uppskattningsvis 250 000 i Sverige.

I början av 1980-talet forskade Samuel Blum, Rangaswamy Srinivasan och James J. Wynne vid IBM ® Thomas J. Watson Research Center om användningsområden för Eximerlaser. 1987 kom oftalmologen Steven Troke i kontakt med forskargruppen vid Watsoncentret och började forska kring tanken att använda eximerlasern för att omforma hornhinnan (cornea).

1987 gjorde Troke den första laserbehandlingen på en patient. Han kallade metoden Photorefractive Keratectomy (PRK). De kommande 10 åren fortsatte han att utveckla metoden och 1995 blev PRK godkänt för behandling av synfel av FDA i USA.^[1]

Genom utvecklingen av precisa kirurgiska instrument insåg oftalmologerna Stephen Slade och Stephen Brint att genom att göra ett tunt snitt i hornhinnan och vika undan den innan man använder excimerlasern för att omforma hornhinnan, kan man sedan använda fliken som ett naturligt bandage och på så sätt undvika den smärta och obehag som PRK-metoden innebär för patienten. Den nya metoden kallade de LASIK (Laser Assisted In Situ Keratomileusis). Idag görs snittet med en Femtosekund-laser och metoden kallas då FS-LASIK.

Den första ögonlaserbehandlingen i Skandinavien gjordes av den norska ögonläkaren Bjart Dysthe redan år 1990. Dysthe grundande Norsk Synskirurgi som idag är en del av Memira.

År 2017 uppskattas antalet ögonlaserbehandlingar som genomförts i världen överstiga 30 miljoner.^[2]

Målet med ögonlaser är att ge patienten samma synskärpa som med bästa möjliga synkorrigering med glasögon. Synfel som är lämpliga att korrigera med ögonlaser ligger mellan -13 och -1. Undantagsvis kan mindre översynthet upp till +2 korrigeras med ögonlaser, men ofta är linsimplantat ett säkrare alternativ.

Här listas ögonlasermetoder som är i kommersiellt bruk 2018:^[3]

Trans PRK

Vid Trans-PRK används laser för att ta bort hornhinnans yttersta lager. Sedan korrigeras synfelet på ögats främre yta med hjälp av en så kallad excimerlaser. När synfelet har korrigerats, sätts en skyddande kontaktlins på, som skyddar ögat under läkningsprocessen. Själva operationen gör inte ont då ögat är lokalbedövat, men efter Trans-PRK får man räkna med smärta och ljuskänslighet i upp till en vecka och det kan krävas att man behöver stanna hemma från jobbet.

NoCut

NoCut är ett varumärke som tillhör Vårda Ögonklinik och bygger på tekniken Trans PRK.

Lasek

Huvudartikel: Lasek

Vid Lasek luckras det yttre lagret av hornhinnan upp med hjälp av en svag alkohol och lagret förs sedan åt sidan med hjälp av ett instrument. Därefter används excimerlaser för att korrigera synfelet genom att omforma hornhinnan. Liksom vid Trans-PRK är ögat lokalbedövat så att operationen i princip är smärtfri, men efter Lasek får man räkna med smärta samt ljuskänslighet under några dagar upp till en vecka och det kan krävas att man behöver stanna hemma från jobbet. Smärtan lindras med smärtstillande medel som man får med sig hem efter behandlingen. Ljuskänsligheten kan lindras med solglasögon. Lasek passar bra om det vid undersökningen framkommer att hornhinnorna är tunna, eller om man tillhör en yrkesgrupp där metoden är att föredra.

Elsa

Elsa är ett varumärkesnamn på Lasek som sällan används.

Lasik

Huvudartikel: Lasik

Lasik är den metod som först uppfanns, redan år 1987. Den används sällan idag. Vid Lasik använder läkaren en mekanisk kniv för att göra ett tunt snitt genom knappt en tredjedel av hornhinnans tjocklek. Fliken viks åt sidan och en Excimerlaser används för att korrigera själva synfelet. Därefter viks fliken tillbaka. Ögat är lokalbedövat under operationen och efter operationen kan man snabbt återgå till sitt vanliga liv.

FS Lasik

FS Lasik är en moderniserad variant av Lasik. Här används en femtosekund (FS) laser istället för den mekaniska kniven för att göra fliken i hornhinnan. På så sätt kan fliken göras tunnare, jämnare och bättre anpassad till individuella förutsättningar än vad som är möjligt vid Lasik. När själva synkorrigeringen med excimerlaser är klar viks fliken i hornhinnan tillbaka på plats och fäster snabbt. Fliken fungerar sedan som ett naturligt bandage för den behandlade delen av hornhinnan. Man ser bra direkt efter behandlingen. Metoden medför inte smärta efter behandlingen och sjukskrivning behövs sällan.

Relex Smile

Relex Smile genomförs med endast en femtosekundlaser. Synfelet åtgärdas genom att hornhinnan omformas. Omformningen görs genom att femtosekundlasern, inne i hornhinnan, skapar ett tunt skikt som sedan avlägsnas genom ett fint snitt. Relex Smile kan bara korrigera närsynthet och astigmatism.

Vanliga biverkningar är behov av kompletterande behandling för att nå full synskärpa, övergående skuggeffekter, övergående halos, övergående torrhet i ögonen.

Ovanliga biverkningar är samma som ovanstående men i bestående form. ^[4]

Några permanenta skador kan inträffa under operation, men med dagens laserteknik är risken väldigt liten. Riskerna nedan uppräknade är mycket sällsynta nuförtiden och att de förekom rätt vanligt för 10-15 år sedan.

• Nedsatt synskärpa med bästa korrektion (mindre än 1 av 100)
• Veck i hornhinnefliken som vanligtvis inte är synnedsättande (mindre än 1 av 100)
• Epitelinväxt som innebär att epitel (ytceller) växer in under fliken vid FS Lasik (mindre än 1 av 100)
• Synnedsättning på grund av epitelinväxt (mindre än 1 av 1000)
• Infektion i hornhinnan kan ge nedsatt syn (mindre än 1 av 1000)
• Ectasi (spontan omformning av hornhinnan) som kan leda till nedsatt syn (mindre än 1 av 1000)^[4]

Det har uppskattningsvis gjorts 30 miljoner ögonlaserbehandlingar i världen varav cirka 250 000 i Sverige. Kliniker som erbjuder ögonlaser i Sverige är Capio Globen, Memira, Lirema, Vårda Ögonklinik och Ögonlasern. Störst är Memira med ungefär 70% av den svenska marknaden.