Vinranka
Vinranka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Vinordningen Vitales |
Familj | Vinväxter Vitaceae |
Underfamilj | Vitoideae |
Släkte | Vinsläktet Vitis |
Art | Vinranka V. vinifera |
Vetenskapligt namn | |
§ Vitis vinifera | |
Auktor | L., 1753 |
'Cabernet Sauvignon' |
Vin | |
| |
Produktion | |
---|---|
Vin · Vinrankor · Vingård · Terroir · Ekfatslagring · Ädelröta Lista över vindruvor Lista över vinregioner | |
Vin efter druvsorter | |
Rött vin · Vitt vin · Rosévin | |
Vinsorter | |
Starkvin · Naturvin Dessertvin · Mousserande vin Vinho verde · Isvin | |
Kultur | |
Dekantering · Sommelier · Vinskänk · Vinprovning · Sabrering · Skål
|
Vinranka (Vitis vinifera) är den vanliga europeiska arten av vinsläktet för framställning av vin, och kallas även europeisk vinranka eller ibland eurasisk vinranka. De allra flesta viner i världen produceras av druvor från denna art. Dock är det vanligt att Vitis vinifera ympas på rotstockar av andra arter i vinsläktet för att uppnå resistens mot vinlusen. I detta fall är den fruktbärande delen av vinrankan av arten Vitis vinifera, men ej rötterna. I vissa fall odlas hybrider mellan Vitis vinifera och andra Vitis-arter.
Utbredning
Den vilda växten kommer ursprungligen från centrala Asien. Den introducerades och odlas i flera regioner över hela världen. Populationer i Asien som kanske är vilda hotas av intensivt bruk. Odlade populationer är vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Underarter
Vinranka odlades i Egypten för 6 000 år sedan.[2] Denna odlade vinrankan härstammar från den vilda underarten V. vinifera subsp. sylvestris som förekommer i medelhavsområdet. Subsp. sylvestris betraktas av vissa taxonomer som en egen art, V. sylvestris.
Den vilt växande östliga underarten V. vinifera subsp. caucasica, betraktas vanligen inte längre som en egen underart utan räknas till subsp. sylvestris.
Underarterna skiljs framför allt på följande sätt:[3]
- subsp. vinifera-rankor är i huvudsak tvåkönade (dioika), medan Vitis sylvestris-rankor är enkönade (monoika)
- subsp. sylvestris har enbart blå druvor (mörkt färgade), som är relativt små med relativt sett större kärnor, medan det finns sorter av Vitis vinifera med både blå respektive gröna druvor.
Hybrider
Hybriden mellan vinranka och labruskavin (V. labrusca) har fått namnet alexandervin (V. ×alexanderi), men dessa korsningar räknas vanligen till Labrusca-gruppen.
Synonymer
- subsp. vinifera
- Vitis alemannica András.
- Vitis antiquorum András.
- Vitis bryoniifolia Bunge
- Vitis byzantina András.
- Vitis corinthiaca Raf.
- Vitis cylindrica Raf.
- Vitis deliciosa András.
- Vitis laciniosa L.
- Vitis mediterranea András.
- Vitis vinifera DC. nom. illeg.
- Vitis vinifera var. sativa Beck
- Vitis vinifera subsp. sativa Beger
- Vitis sylvestris C.C.Gmel. nom. illeg.
- Vitis vinifera DC.
- Vitis vinifera var. anebophylla Kolen.
- Vitis vinifera subsp. caucasica Vavilov
- Vitis vinifera var. sylvestris Willd.
- Vitis vinifera var. trichophylla Kolen.
Bilder
Se även
- Lista över vindruvor
- Labruskavin (Vitis labrusca)
Referenser
Noter
- ^ [a b] Central Asian regional tree Red Listing workshop 2007 Vitis vinifera . Från: IUCN 2007. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 juni 2023.
- ^ "Vinranka". Arkiverad 15 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. Shenet.se. Läst 28 juli 2013.
- ^ Wein-Plus Glossar, uppslagsordet Wildreben, hämtad 20 augusti 2007
Webbkällor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vinranka.
|