Tusby
| Tusby | ||
| Tuusula (finska) | ||
| Kommun | ||
 Tusby huvudbibliotek
| ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Nyland | |
| Admin. centrum | Skavaböle | |
| Area | 225,46 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 219,5 km² | |
| - vatten | 5,96 km² | |
| Folkmängd | 39 718 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 19 467 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 19 316 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 180,95 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Kalle Ikkelä | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Jari Immonen | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Kalle Ikkelä | |
| Kommunkod | 858 | |
| Geonames | 633592 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
96,3 % 1,7 % 2,0 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Nylands förbund | |
| - Regioncentrum | Helsingfors | |
| - Härad | Träskända härad | |
| - Magistrat | Hyvinge magistrat | |
| - Skattebyrå | Huvudstadsregionens skattebyrå | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Nylands sjukvårdsdistrikt | |
| - Försäkringskrets | Södra Finland | |
| - Nödcentral | Östra och mellersta Nyland | |
| - Räddningsverk | Tusby | |
| Läge | 60°24′11″N 25°01′31″Ö / 60.40306°N 25.02528°Ö | |
 Tusby kommuns läge
| ||
| Webbplats: tuusula.fi | ||
Tusby (uttalas: [tʉ̟ːsbʏ]) (finska: Tuusula) är en kommun i landskapet Nyland i södra Finland.
Tusby kommun har cirka 39 718 invånare och en total yta på 225,46 km², varav 5,96 km² är täckt av vatten. Befolkningstätheten är 167,45 invånare per km²[3]. Kommunen gränsar i söder till Vanda, i väst till Nurmijärvi, i nordost till Träskända, Hyvinge och Sibbo och Kervo i öster. Kervo och Träskända har förr varit delar av Tusby. Kervo blev en självständig köping år 1924 och Träskända år 1951.
Tusby kommuns centralort är Skavaböle med cirka 6 919 invånare i kärncentrums statistikområde. Inom kommunen finns ytterligare två större tätorter, Jokela och Mariefors.
Tusby kommuns språkliga status är enspråkigt finsk, men var fram till och med 1943 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Alltjämt finns en svensk minoritet på ungefär 600 personer.[4] Bland annat verkar i Klemetskog i kommunens södra del en svenskspråkig grundskola.
Hälsovården och räddningsväsendet i Tusby sköts av Mellersta Nylands välfärdsområde.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Tusby finns omkring sjön Tusby träsk. Endast norra delen av träsket finns i Träskända stad. Den andra största insjön i kommunen är sjön Rusutjärvi. I kommunen finns också Tusby å.
Kommunikation
[redigera | redigera wikitext]Från Tusbys centralort Skavaböle finns vägförbindelse till Helsingfors via motorvägen Tusbyleden. Busstrafik finns i flera riktningar. I kommunen finns två järnvägsstationer på den finska stambanan, i Jokela och Nuppulinna.
Byar
[redigera | redigera wikitext]Finby, Gammelby (fi. Vanhakylä), Gustavelund, Hemmingsbacka, Hyökkälä, Johannisberg, Kaukjärvi fjärding, Klemetskog, Kvarnby, Landsvägsbyn (fi. Maantiekylä), Malmars, Nackskog, Övjosby, Paijala, Riihikallio Ruskela, Rusutjärvi, Skavaböle (fi. Hyrylä), Skogsbyn (fi. Metsäkylä), Tomasby, Tusby kyrkby (fi. Tuusulan kirkonkylä).[6]
Skolor
[redigera | redigera wikitext]Tusby kommun upprätthåller femton lågstadieskolor (årskurs 1-6), tre högstadieskolor (åk 7-9), två enhetliga grundskolor (åk 1-9), tre gymnasier och en sjukhusskola. En av lågstadieskolorna är svenskspråkig.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]De goda trafikförbindelserna till alla väderstreck från orten har bidragit till att göra näringslivet expansivt. En företagspark (Focus) är under uppbyggnad[när?] strax norr om Helsingfors-Vanda flygplats. Dess totala areal omfattar cirka 10 km².
- Sysselsatta efter näringsgren (2007)[källa behövs]
- Jordbruk – 189
- Tillverkning – 4 222
- Serviceverksamhet – 8 944
- Okänd – 206
- Bland större arbetsgivare märks
- Finnfrost Oy
- Kellokosken sairaala, är ett psykiatriskt sjukhus i Mariefors.
- Lemminkäinen Oyj
- PaloDEx Group Oy
- Tusby församling.
- Steris Finn-Aqua
- Suomen Lehtiyhtymä Oy
- Teline-Rami Oy
- Tusby kommun
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tusby blev en kapellförsamling under Sibbo församling år 1643. När Tusby kapellförsamling grundades blev också delar av Helsinge socken så som Skavaböle, och Nurmijärvi en del av Tusby. Tusby socken grundades år 1653, då den bröt sig ut ur Sibbo socken.[7]
Mariefors Bruk grundades 1795 i Mariefors och produktionsenheten lades ner någon gång i början på 1980-talet. I Jokela grundades 1874 en tegelfabrik. Som mest fanns det fyra olika tegelfabriker i Jokela men de har nedlagts en efter en och den sista lades ned 1986.[8]
Efter byggandet av järnvägen år 1862 växte byar och orter vid järnvägen. Konsekvensen var att Kervo bröt sig ut av Tusby år 1923 och Träskända år 1951. År 1954 blev Korso helt och hållet en del av Helsinge. Tidigare hade orten varit delvist i Tusby, Helsinge och Kervo.[9]
Efter Fortsättningskriget evakuerades folk från Terijoki och Viborgs landskommun till Tusby.[10]
På 1850-talet grundades en rysk garnison i Skavaböle. Grundandet av garnisonen tillsammans med läge nära huvudstaden påverkade till områdets utveckling till en kommuncentrum. Bostadsmässan har ordnats tre gånger nära Skavaböle; år 1970 i Finby, år 2000 i Nummenharju och i Regementsparken år 2020.[11]
Den 7 november 2007 sköt en 18-årig man ihjäl åtta personer på Jokela skola i Tusby.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Tusby kommun 1975–2020[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 21 357 | |||
| 1980 | 22 412 | |||
| 1985 | 25 222 | |||
| 1990 | 27 328 | |||
| 1995 | 28 791 | |||
| 2000 | 31 957 | |||
| 2005 | 34 890 | |||
| 2010 | 37 214 | |||
| 2015 | 38 459 | |||
| 2020 | 38 783 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Tusby är ett ledande centrum för modern konst i Mellersta Nyland. I Tusby finns flera konstnärsateljéer och konstnärsbostäder från den finländska konstens guldålder så som Halosenniemi. Kommunen har också en värdefull samling av gulålderns konst samt med också Martta Wendelins konst. Konstnärskolonin vid Tusby träsk har påverkat mycket i kulturlivet i Tusby.
År 2008 fick Tusby en av Finlands mest betydelsefulla samlingar av samtidskonst från Kervo stad. Tillsammans 1 300 konstverk från Kervo konstmuseets före detta direktrör Aune Laaksonens konststiftelse fick ett permanent utställningsrum från Skavaböle.[13]
Museer
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika museer i Tusby.[14]
I Luftvärnsmuseums basutställning visas vapenslagets ursprung och utveckling. Utomhus visas eldställning för luftvärnsrobot-79 batteri, systemets målsökningsradar och robotarsenal.[14]
Precis mittemot Luftvärnsmuseet ligger Klaavola museum, där man kan kika in i vardagen på en nyländsk släktgård. Huvudbyggnaden på Klaavola som är cirka tvåhundra år gammal visar upp rum från 1900-talets första decennier. Gårdsområdets bodar, fordonsskjul och bastu kompletterar bilden.[14]
Tusbys arbetarhemsmuseum visar en gammal skomakarverkstad och ett timmermanshem från 1900-talets början i kyrkvaktmästarens före detta hus mittemot Tusby kyrka. Förutom basutställningen även temautställningar med anknytning till Tusbys hantverkartradition och exempel på sysslor från tjärbränning till bysmedens vardagsbestyr.[14]
Ett viktigt nationellt minnesmärke, där Finland nationalskald Aleksis Kivi spenderade sina sista månader i livet är Aleksis Kivis dödstuga Syvälahti. Aleksis Kivis dödstuga påminner genom sin blotta närvaro om hur Tusby strandväg såg ut innan den berömda villabebyggelsen och uppkomsten av konstnärskolonin. Från parkeringsplatsen är det nära till vackra Fjällbo parkområde.[14]
Diktare J. H. Erkkos (1849–1906) konstnärshem Erkkola färdigställd 1902. Museets verksamhet fokuserar på litteratur, musik, bildkonst och teater. I Erkkola anordnas J. H. Klubi och Muusa-Klubi -kvällar, konserter, föreläsningar och teaterföreställningar. Även små utställningar visas.[14]
Syväranta Lottamuseum var från början en lyxig villa. På 1920-talet fungerade byggnaden som ett pensionat och från mitten av 1930-talet utbildningscentrum för Lotta Svärd-organisationen. 1947 förstördes villan i en brand. I det på nytt uppbyggda Syväranta huserar nu Lottamuseet. Museets utställningar skildrar Lotta Svärd -organisationens historia och lottornas verksamhet under freds- och krigstid.[14]
Halosenniemi är konstnär Pekka Halonens nationalromantiska ödemarksateljé av timmer som färdigställdes 1902 vid stranden av Tusby träsk. Halosenniemi fungerar numera som ett konstmuseum och har restaurerats till sitt ursprungliga skick. På museet anordnas Pekka Halonens och andra konstnärers utställningar. Huset arrangerar även konserter och föredrag.[14]
Övriga sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Tusby Strandväg
- Ainola, kompositören Jean Sibelius hem
- Kasarmi konstcentrum i Skavaböle. Här huserar både ett konstmuseum för nutidskonst och ett illustrationskonstmuseum.
- Tusby konstmuseum
- Tusby bilmuseum
- Tusby kyrka, en korskyrka från 1734
Biblioteket
[redigera | redigera wikitext]Tusby kommunbibliotek betjänar tusbybor i Tusby huvudbibliotek i Skavaböle. Förutom Skavaböle finns det bibliotek också i Jokela och Mariefors. Biblioteksbussen Kirre kör också runt kommunen.[15]
Media
[redigera | redigera wikitext]Den finskspråkiga lokaltidningen Keski-Uusimaa delas ut i Tusby, Träskända och Kervo.[16]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning i Tusby kommun, valen 1976–2021
[redigera | redigera wikitext]| Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | SFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 8 | 14 | 4 | 3 | 1 | 2 | 11 |
| 43 | 76,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 7 | 13 | 5 | 2 | 1 | 2 | 13 |
| 43 | 78,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 3 | 14 | 2 | 6 | 2 | 1 | 2 | 13 |
| 43 | 71,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 14 | 2 | 6 | 3 | 1 | 13 |
| 43 | 67,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 4 | 14 | 4 | 9 | 2 | 1 | 1 | 8 |
| 43 | 70,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 3 | 13 | 3 | 9 | 2 | 1 | 1 | 11 |
| 43 | 61,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 2 | 14 | 3 | 7 | 6 | 1 | 1 | 17 |
| 51 | 55,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 1 | 13 | 1 | 14 | 5 | 1 | 2 | 14 |
| 51 | 60,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 1 | 12 | 1 | 11 | 1 | 4 | 1 | 4 | 16 |
| 51 | 63,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 1 | 11 | 1 | 12 | 4 | 4 | 1 | 2 | 15 |
| 51 | 59,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 2 | 13 | 3 | 11 | 3 | 5 | 1 | 1 | 12 |
| 51 | 60,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 1 | 8 | 3 | 11 | 8 | 4 | 1 | 1 | 14 |
| 51 | 57,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Religion
[redigera | redigera wikitext]
Den största församlingen i Tusby år 2018 var Tusby församling som tillhör Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Även Helsingfors ortodoxa församling och Finlands pingstkyrka har verksamhet i kommunen.[17][18]
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Augustów, Polen
Hvidovre kommun Danmark
Landkreis Celle, Tyskland
Oppegårds kommun, Norge
Sollentuna kommun, Sverige
Vidnoje, Ryssland
Vinni, Estland
Kända personer från Tusby
[redigera | redigera wikitext]- Teemu Laakso, ishockeyspelare
- Marita Nordberg, skådespelare
- Ville Räikkönen, skidskytt
- Sini Sabotage, rapartist
- Erkki Tuomioja, riksdagsman (tidigare Finlands utrikesminister).
- Tauno Valo, politiker och företagare, kommerseråd, riksdagsledamot 1979– 1991.
- Eija Vilpas, skådespelare
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Tusby kommuns webbplats (svenska) (Obs! En del uppgifter är hämtade från kommunens finskspråkiga webbplats) Läst 9 februari 2011.
- Om Tusby strandväg (finska) Läst 9 februari 2011.
- Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Statistiska uppgifter (svenska) Läst 9 februari 2011
- ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012
- ^ ”Välfärdsområden - Val”. Vaalit. https://vaalit.fi/sv/valfardsomraden. Läst 24 februari 2023.
- ^ ”Tusby, Tusby - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2318/tusby-tusby/. Läst 24 februari 2023.
- ^ Kepsu, Saulo (2005) (på finska). Uuteen maahan - Helsingin ja Vantaan vanha asutus ja nimistö. Finska litteratursällskapet. sid. 56. Läst 24 februari 2023
- ^ ”Tuusulan kunta - Kellokoski ja ruukki”. web.archive.org. 10 november 2005. Arkiverad från originalet den 10 november 2005. https://web.archive.org/web/20051110020052/http://www.tuusula.fi/teksti.tmpl?id=705. Läst 24 februari 2023.
- ^ Roseberg, Antti (1998). ”Jokelan alueliitos” (på finska). Tuusulan historia 1920–1984. sid. 14-18. ISBN 952-91-0288-7. Läst 24 februari 2023
- ^ (på finska) Mitä-Missä-Milloin, Kansalaisen vuosikirja 1951. Helsingfors: Otava. 1950. sid. 129. Läst 24 februari 2023
- ^ ”PRESSMEDDELANDE 31.7.2020 - Bostadsmässan”. Asuntomessut. Bostadsmässan. https://vanha.asuntomessut.fi/tulevat-messut/tuusula-2020/pa-svenska/. Läst 24 februari 2023.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
- ^ Matti Huhta (29 augusti 2008). ”Tuusula nappasi Keravan kaupungilta 1 300 arvotaulun kokoelman Hyrylään. Aune Laaksosen taulut esille Hyrylään.” (på finska). Helsingin Sanomat: s. A13. Läst 24 februari 2023.
- ^ [a b c d e f g h] ”Museer och andra sevärdheter”. www.tuusula.fi. Tusby kommun. https://www.tuusula.fi/sivu.tmpl?sivu_id=2604. Läst 24 februari 2023.
- ^ www-sivut, Tuusulan kunnan. ”Tuusulan kunnankirjasto - Tuusulan kunnan www-sivut” (på finska). www.tuusula.fi. https://www.tuusula.fi/index.tmpl?sivu_id=974. Läst 24 februari 2023.
- ^ ”Keski-Uusimaa” (på finska). Keski-Uusimaa. https://www.keski-uusimaa.fi/. Läst 24 februari 2023.
- ^ ”Tuusulan seurakunta”. www.tuusulanseurakunta.fi. https://www.tuusulanseurakunta.fi/. Läst 24 februari 2023.
- ^ ”Helsingin ortodoksinen seurakunta” (på finska). Suomen ortodoksinen kirkko. Arkiverad från originalet den 6 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230606072107/https://ort.fi/seurakunnat-hiippakunnat-ja-luostarit/seurakunnat/helsingin-ortodoksinen-seurakunta. Läst 24 februari 2023.
- ^ Internationellt samarbete
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Gunilla Weckström (1988), Klemetskog - en jordbruksby i omvandling 1900-1988 : en etnologisk studie av bebyggelse, agrart näringsliv, språkförhållanden och socialt liv ur den svenskspråkiga minoritetens synvinkel / Gunilla Weckström., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529900, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022650
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
