Lista över Greklands statsöverhuvuden

Greklands president
Presidentens standar
Nuvarande Katerina Sakellaropoulou sedan 13 mars 2020
Titel	Excellens
Säte	Aten
Utses av	Hellenska parlamentet
Mandatperiod	5 år, ett omval möjligt
Förste innehavare	Michail Stasinopoulos
Inrättat	1974
Webbplats	www.presidency.gr

Greklands president (formellt Hellenska republikens president; grekiska: Πρόεδρος της Ελληνικής Δημοκρατίας) är sedan 1975 landets statschef.

Presidenten väljs av det Hellenska parlamentet och dennes mandatperiod är 5 år lång, med ett möjligt omval. Presidentens roll är mestadels formell och symbolisk och det är Greklands premiärminister, som utnämns av presidenten beroende av mandatfördelning och koalitionsstöd i parlamentet, som är den verklige makthavaren.

Grekland blev en republik 1973/1974 efter att monarkin avskaffades i två folkomröstningar. Greklands nu gällande grundlag promulgerades den 11 juni 1975 och den fastställer att landet är en parlamentarisk republik.

Greklands president är inte folkvald, utan väljs av det Hellenska parlamentet på en mandatperiod på fem år med möjlighet till ett omval. För att vara valbar måste en kandidat vara grekisk medborgare sedan minst 5 år, 40 år fyllda samt vara av grekisk härstamning på sin fars eller mors sida.^[1]

Omröstningen för en ny president påbörjas minst en månad innan den nuvarande innehavarens mandatperiod tar slut. I den första omröstningen krävs det 2/3 av samtliga ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs med sådan kvalificerad majoritet upprepas samma omröstning fem dagar senare. I den tredje omröstningen krävs 3/5 av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den tredje omgången genomförs en fjärde röstomgång där det enbart krävs en majoritet av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den fjärde omgången kommer det att hållas en femte omgång mellan de två kandidater med flest röster. Om resultatet blir oavgjort så vinner den som fick flest röster i den första omröstningen.^[1]

Presidenten utser Greklands premiärminister, undertecknar lagar, är högste befälhavare över Greklands väpnade styrkor samt är hög fördragsslutande part för Grekland i traktat.^[2]

• 1828–1831: Ioannis Kapodistrias (mördad)
• 1831–1832: Augustinos Kapodistrias

Namn		Regeringstid		Gemål
	Otto I (1815-1867)	6 februari 1833	23 oktober 1862	Amalia

Namn		Regeringstid		Gemål
	Georg I (1845-1913)	30 mars 1863	18 mars 1913 (mördard)	Olga
	Konstantin I (1868–1923)	18 mars 1913	11 juni 1917 (abdikerade)	Sofia
	Alexander I (1893–1920)	11 juni 1917	25 oktober 1920	Aspasia Manos
	Konstantin I (1868–1923)	19 december 1920	27 september 1922 (abdikerade igen)	Sofia
	Georg II (1890-1947)	27 september 1922	25 mars 1924 (avsatt)	-

• 1924–1926: Pavlos Kountouriotis
• 1926: Theodoros Pangalos
• 1926–1929: Pavlos Kountouriotis
• 1929: Pavlos Kountouriotis
• 1929–1935: Alexandros Zaimis

Namn		Regeringstid		Gemål
	Georg II (1890-1947)	3 november 1935	1 april 1947 (i exil 1941–1946)	-
	Paul I (1901-1964)	1 april 1947	6 mars 1964	Frederika
	Konstantin II (1940-2023)	6 mars 1964	1 juni 1973 (i exil från 1967)	Anne-Marie

• 1967–1972: Georgios Zoitakis
• 1972–1973: Georgios Papadopoulos
• 1973–1974: Phaedon Gizikis

Den 1 juni 1973 kungjorde riksföreståndaren Georgios Papadopoulos att monarkin avskaffats och utropade sig själv som Republikens president. En riggad folkomröstning om monarkins avskaffande hölls den 29 juli 1973 som bekräftade bytet av statsskick och en ny grundlag infördes. Brigadgeneral Dimitrios Ioannidis genomförde en kupp och störtade Papadopoulos den 25 november 1973. Republiken och dess institutioner behölls, men var blott en fasad för juntan. Generallöjtnant Phaedon Gizikis utsågs till president, men makten kvarstod hos Dimitrios Ioannidis, som var den som verkligen styrde.

Den tredje grekiska republiken (grekiska: Γʹ Ελληνική Δημοκρατία) bildades 1974 efter att militärjuntan som styrt landet sedan 1967 föll.

Efter att juntan föll i augusti 1974 tog Konstantinos Karamanlis över styret så förklarades militärjuntans grundlagsändringar som ogiltiga och en ny folkomröstning om monarkin hölls den 8 december 1974, som även denna gång bekräftade samma resultat. Gizikis fortsatte som interrimspresident. Efter folkomröstningen efterträddes han av Michail Stasinopoulos som landets förste valde president.

Namn		Ämbetstid		Parti		Not
	Michail Stasinopoulos (1903-2002)	18 december 1974	19 juli 1975	Ny demokrati	[3]
	Konstantinos Tsatsos (1899-1987)	19 juli 1975	10 maj 1980	Ny demokrati	[4]
	Konstantinos Karamanlis (1907-1998)	10 maj 1980	10 mars 1985	Ny demokrati	[5]
	Ioannis Alevras (1912-1995) Tillförordnad president Talman i Hellenska parlamentet	10 mars 1985	30 mars 1985	PASOK
	Christos Sartzetakis (1929-2022)	30 mars 1985	4 maj 1990	partilös	[6]
	Konstantinos Karamanlis (1907-1998)	5 maj 1990	10 mars 1995	Ny demokrati	[5]
	Konstantinos Stefanopoulos (1926–2016)	10 mars 1995	12 mars 2005	partilös	[7]
	Karolos Papoulias (1929-2021)	12 mars 2005	13 mars 2015	PASOK	[8]
	Prokopios Pavlopoulos (1950-)	13 mars 2015	13 mars 2020	Ny demokrati	[9]
	Katerina Sakellaropoulou (1956-)	14 mars 2020	sittande	partilös	[10]

• Basileus
• Grekiska frihetskriget

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of heads of state of Greece, tidigare version.

• Van der Kiste, John (1994). Kings of the Hellenes: The Greek Kings, 1863–1974. Dover, New Hampshire and Stroud, Gloucestershire: Sutton Publishing. ISBN 0-7509-0525-5 

• Wikimedia Commons har media som rör lista över Greklands statsöverhuvuden.
• Presidentämbetets webbsida
• Kungafamiljen i exils webbsida