[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Judar

Redigera länkar
Från Wikipedia
Version från den 19 november 2024 kl. 13.23 av Affe2011 (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av Samnordb (diskussion) till senaste version av Tegel)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här artikeln handlar om etniciteten judar. För religionen, se judendom.
Judar
יְהוּדִים
Yehudim
Davidsstjärnan används av judar för att uttrycka judisk religionstillhörighet.
Antal sammanlagt
14,6–17,8 miljoner

2018

Regioner med betydande antal
Israel Israel 6 251 000 [1]
USA USA 6 500 000 [1]
Frankrike Frankrike 492 000 [1]
Kanada Kanada 373 000 [1]
Storbritannien Storbritannien 297 000 [1]
Ryssland Ryssland 228 000 [1]
Argentina Argentina 184 000 [1]
Tyskland Tyskland 118 000 [1]
Brasilien Brasilien 96 000 [1]
Australien Australien 88 831 [2]
Ungern Ungern 80 000–100 000 [3]
Ukraina Ukraina 80 000 [1]
Övriga 400 000–500 000
Språk

Hebreiska, jiddisch, ladino och andra judiska språk
Judar i diaspora talar dagligdags landets språk, främst engelska, hebreiska, jiddisch, ryska

Religion

Judendom

Läsande rabbi ritad av Albert Edelfelt

Judar (hebreiska: יְהוּדִים, hebreiskt uttal: [jehuˈdim]) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel. Judar som etnisk grupp definieras delvis av sin etniska religion, judendom, men en person kan också vara ateist och fortfarande uppfatta sig som en del av det judiska folket.[4] Enligt i huvudsak ortodox judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin. Ur en sekulär synpunkt är judedom en kulturell identitet, som den enskilde bekräftar eller eventuellt kan avvisa. En person uppvuxen som jude kan därmed frånsäga sig sin judiska identitet ifall han eller hon så önskar.

Antalet judar i dag är ungefär 13,8 miljoner, varav ungefär 18 000 i Sverige.[5][6]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade på tolv stammar efter patriarken Jakobs söner. Efter storkonungen Salomos död splittrades riket i två delar på 900-talet f.Kr. Stammarna i det norra riket, Israel, kom med tiden att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar räknar enligt traditionen sin härkomst från det södra riket, Juda, och stammarna Juda, Benjamin och Levi. Majoriteten av dagens judar, drygt tio miljoner, tillhör den ashkenaziska etniska gruppen.[7]

Det judiska folket är genom sin historia bärare av den judiska religionen.

Historia i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Judar i Sverige

Skandinaviens första synagoga, Marstrands synagoga, inrättades i Marstrand. 1782 fick judar lov att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping genom judereglementet. Några år senare utsträcktes tillståndet att även gälla Karlskrona. Först år 1870 fick emellertid svenska judar fulla medborgerliga rättigheter.[8]

Historia i Finland

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Judar i Finland

Enligt judereglementet tilläts inga judar i den del av Sverige, som avträddes till Kejsardömet Ryssland vid freden i Fredrikshamn 1809. Eftersom svensk lag (och därigenom judereglementet) fortsatte att gälla i Finland under den ryska tiden, har Finlands judar en helt annan bakgrund än de svenska, men kom av historiska skäl ändå att bli till modersmålet svenskspråkiga, trots att de invandrade som jiddischtalande ryska kantonister med början på 1830-talet.[9]

Inriktningar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika inriktningar i judendomen. De största är ortodox judendom, konservativ judendom och reformjudendom.

Konvertiter

[redigera | redigera wikitext]

Judendomen är en etnisk religion och försöker inte omvända människor[4][10] – den avskräcker vanligtvis till och med att konvertera.[4] Det är dock fortfarande möjligt att konvertera till judendomen.[4][10] Judendomen fokuserar på tron att Gud har ett förbund med det judiska folket, och att konvertera till judendomen är inte bara en religiös förändring utan det innebär också att gå med i det judiska folket[10] och därför bli en del av förbundet.[11] En konvertit förväntas hålla den judiska lagen.[4]

Hemmahörighet

[redigera | redigera wikitext]
Karta över Kanaan

Israel

[redigera | redigera wikitext]

I judisk religiös tradition har Kanaan eller Israels land räknats som judarnas löftesland sedan Gud lovade Abraham landet.

I förskingringen, den judiska diasporan, har önskan om judarnas återvändande sedan Romarnas utplånande av Judea reflekterats i flera judiska böner och i välsignelser såsom "Nästa år i Jerusalem" ur Pesach Haggadan.[12] Sionismen växte fram under 1800-talet som modern ideologi men judar hade flyttat tillbaka till området ända sedan medeltiden. I vågor blev de utvisade av olika imperier men det fanns alltid en judisk närvaro i det område som kallades Palestina ända sedan år 70. I Balfourdeklarationen från 1917 lovade den brittiske utrikesministern att verka för att en judisk stat skulle bildas i regionen Palestina. Efter folkmordet på sex miljoner judar under det andra världskriget stärktes den sionistiska saken och de vågor av migration som redan kommit till området skulle komma att förstoras av hundratusentals flyktingar från Europa och Mellanöstern.

Judar utanför Israel

[redigera | redigera wikitext]

Det har även under diasporan funnits judar kvar i Palestina som minoritet.[13] Majoriteten lever dock fortfarande utanför Israel.

USA är sedan andra världskriget det land i världen där det bor flest judar - för närvarande[när?] cirka 6 miljoner (2 procent av USA:s folkmängd) – varav 2 miljoner i New Yorks storstadsområde.

Genetiska studier

[redigera | redigera wikitext]

Genetiska studier visar att de flesta judar världen över är besläktade och härstammar från Mellanöstern. Deras gener kan spåras bakåt till förfäder som bör ha kommit från Persien och Babylon, området som nu utgörs av Iran och Irak. Det genetiska trädet visar att för mellan 100 och 150 generationer sedan, det vill säga för cirka 2 500 år sedan, delades ursprungspopulationen i två delar. Den ena delen har spridit sig i Europa och Nordafrika, medan den andra har stannat i Mellanöstern. Detta sammanfaller med när judarna tvingades i exil under Nebukadnessar II i det som kallas den babyloniska fångenskapen.

Man har även funnit bevis för en stor konverteringsvåg till judendomen under romartiden, då upp emot 10 procent av Romarrikets befolkning var judar, vilket beräknas ha varit fem till sju miljoner (av rikets cirka 60 miljoner) invånare.[14][13][15] Det fanns också några konvertiter till judendomen i det medeltida Europa som gick med i befintliga judiska samfund. Till exempel hade slaviska proselyter en stor inverkan på genetiken hos det judiska samfundet "Erfurt-EU" i Erfurt, Tyskland på 1300-talet, och detta visar konventionell forskning,[16] och en minskad påverkan på den genetiska sammansättningen av moderna ashkenaziska judar i Östeuropa.[17] Dessutom fanns det mycket lite genetiska bidrag till ashkenazer i Östeuropa från folk som levde i Kaukasus, inklusive khazarer och alaner.[18] Andra judiska samfund hade också många konvertiter som anslöt sig till dem. Marockanska judar från Marocko härstammar från en kombination av Juda folk, nordafrikanska berber och européer.[19] Jemenitiska judar har mitokondrie-DNA haplogrupper som också finns bland icke-judiska invånare i Jemen.[20] Forskaren Jon Entine har forskat på bland annat kohanim-grupper men han exkluderar så kallade levitiska grupper av judar, vilket gör att man redan där ser två eller flera grupper inom judendom[21] vilket skulle visa att det råder en viss mångfald bland judar men att just kanske kohanim-grupper har en starkare släktskap gemensamt som möjligen sträcker sig till mellanöstern eller medelhavet.

På familytreedna.com finns ett judiskt dna-projekt med mer än 1 000 testade. I detta projekt är det flera så kallade haplogrupper som finns registrerade vilket visar på ett blandat ursprung bland de testande. Både dna-grupper från Västeuropa R-M269, Östeuropa R-M512, Levanten (J-M172) och Nordafrika (E-M34) finns överrepresenterade, vilket visar på ett blandat ursprung.[22] Det finns också italienska och grekiska dna-grupper representerade, och de innehåller också haplogrupper från Nordafrika och resten av Mellanöstern.[23][24] Så det är svårt att definiera mellanöstern-dna, då de europeiska länderna vid Medelhavet varit utsatta för konstant blandning av folk från Nordafrika och Levanten ända sedan forntiden, i flera vågor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Benatar, David: What's God got to do with it? Atheism and religious practice. Ratio, 2006, nr 19, s. 383–400.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j] [1]
  2. ^ ”Folkräkning i Australien 2006”. Arkiverad från originalet den 10 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090710171945/http://www.censusdata.abs.gov.au/ABSNavigation/prenav/ViewData?action=404&documentproductno=0&documenttype=Details&order=1&tabname=Details&areacode=0&issue=2006&producttype=Census%20Tables&javascript=true&textversion=false&navmapdisplayed=true&breadcrumb=TLPD&&collection=Census&period=2006&productlabel=Religious%20Affiliation%20by%20Age%20-%20Time%20Series%20Statistics%20(1996,%202001,%202006%20Census%20Years)&producttype=Census%20Tables&method=Place%20of%20Usual%20Residence&topic=Religion&. Läst 19 oktober 2008. 
  3. ^ ”Jews in Hungary”. Arkiverad från originalet den 15 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170515170330/http://www.zsido.hu/tortenelem/magyarzs.htm. Läst 1 februari 2011. 
  4. ^ [a b c d e] Benatar 2006, s. 392–393.
  5. ^ Israel's Jewish population passes 6 million mark.
  6. ^ Antisemitism and racism Arkiverad 5 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Ashkenazi Jews Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Judarna i Sverige”. Judiska församlingen i Göteborg. 2007. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111020021318/http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Svenskjudiskhistoria/tabid/145/Default.aspx. Läst 19 mars 2011. 
  9. ^ Arnö, Kaj (2 november 2020). ”About language and the Jews of Finland”. Projekt Fredrika r.f.. https://projektfredrika.fi/de-linguis-iudaeorum-finlandiae/. Läst 3 november 2020. 
  10. ^ [a b c] ”Converting to Judaism” (på brittisk engelska). www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/religion/religions/judaism/beliefs/conversion.shtml. Läst 10 september 2022. 
  11. ^ Freeman, Tzvi: Why Is Conversion to Judaism So Hard?. Chabad.org. Läst 10 september 2022.
  12. ^ Michele Alperin: Next Year in Jerusalem - Understanding the familiar phrase in light of modern realities Arkiverad 12 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ [a b] http://www.newscientist.com/article/dn19008-how-religion-made-jews-genetically-distinct.html%7Chämtdatum=24 januari 2012
  14. ^ http://www.sciencenews.org/view/generic/id/59938/title/Tracing_Jewish_roots
  15. ^ Rasmussen, Tarald (2007). Kristendomen-En historisk introduktion. Artos. sid. 35. ISBN 9789175803364 
  16. ^ Waldman, Shamam; Backenroth, Daniel; Harney, Éadaoin; Flohr, Stefan; Neff, Nadia C.; Buckley, Gina M.; Fridman, Hila; Akbari, Ali; et al. (8 december 2022). ”Genome-wide data from medieval German Jews show that the Ashkenazi founder event pre-dated the 14th century” (på engelsk). Cell 185 (25): sid. 4703–4716.e16. doi:10.1016/j.cell.2022.11.002. 
  17. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelsk). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 133, 138. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  18. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelsk). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 17, 86, 140-141. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  19. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelsk). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 127. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  20. ^ Behar, Doron M.; Metspalu, Ene; Kivisild, Toomas; Rosset, Saharon; Tzur, Shay; Hadid, Yarin; Yudkovsky, Guennady; Rosengarten, Dror; et al. (30 april 2008). ”Counting the Founders: The Matrilineal Genetic Ancestry of the Jewish Diaspora” (på engelsk). PLoS ONE 3 (4): sid. e2062. doi:10.1371/journal.pone.0002062. 
  21. ^ Entine, Jon. ”Jewish DNA - The Kohanim Gene and the Lost Tribes of Israel”. https://www.youtube.com/watch?v=ioYAjdDALqk. 
  22. ^ ”Jewish DNA Project”. Familytree DNA. https://www.familytreedna.com/public/JewishDNAProject/default.aspx?section=yresults. 
  23. ^ ”Greek DNA Project”. Familytree DNA. https://www.familytreedna.com/public/Greece/default.aspx?section=yresults. 
  24. ^ ”Italy DNA Project”. Familytree DNA. https://www.familytreedna.com/groups/italy/about/background. 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Svensk judisk bibliografi - Deldatabas i Libris med referenser till böcker, tidskrifter och ett urval artiklar om judisk historia, kultur och samhälle, på svenska och andra språk.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Judendom
Skrifter
Högtider och helger
Händelser i livet
Gudstjänst och bön
Religiösa ämbeten
Rabbin · Chazzan · Daján · Gabbaj · Sofer · Shochet
Dagligt liv
Halacha · Beth din · Cheder · Mat · Kosher · Shechita · Mikve · Tevila · Sabbat · Tallit · Tefillin · Mezuza
Etniciteter
Teologiska riktningar
Judendomens historia
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Judar&oldid=56272601”