[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Handskrift

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Sida ur Vergilius Romanus, en illustrerad handskrift från 400-talet med Vergilius verk.

Handskrift, även manuskript (lat. manu scriptus "skrivet med handen"),[1] är en handskriven antik eller medeltida bok som ofta försetts med illuminationer; färglagda initialer (så kallade anfanger) och miniatyrer.

Historia

Innan tryckkonsten (med färgade block i Kina och med rörliga typer i Europa) uppfanns, producerades och reproducerades all litteratur för hand. Manuskripten gjordes på rullar (volumenlatin) eller i böcker (kodex[2]), bestående av papyrus, pergament eller papper. Även andra underlag som till exempel textil, palmblad eller bark har använts. I Ryssland har dokument skrivna på näver överlevt ända från 1000-talet.

När flera kopior av samma verk skulle framställas gjordes det ofta av flera skribenter samtidigt i skrivstugor, från ett enda original som lästes högt. Det gjorde att olika handskrifter kunde skilja sig åt, framförallt efter flera kopieringar. Under den klassiska perioden i Europa, det vill säga de första århundradena e.Kr., skrevs manuskript utan mellanrum mellan orden (scriptio continua), vilket gör det svårt för otränade att läsa texterna. Bevarade kopior från 300-talet e.Kr använder i regel enbart versaler (majuskler). Något senare övergick man till minuskelskrift.

De äldsta manuskripten har bevarats genom att förvaringsplatserna/fyndplatserna varit mycket torra, antingen i sarkofager i egyptiska gravar, återanvända som mumie-bindor, i torra grottor (se Dödahavsrullarna), eller nergrävda i ökensand eller till och med vulkanaska (se Herculaneum). Även vissa klosterbibliotek har bevarat mycket gamla handskrifter.

Studiet av skriften i de bevarade manuskripten och manuskriptfragmenten kallas paleografi.

Se även

Referenser

Externa länkar