Visa källa för Göteborg

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:
Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪Hasley‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected: .
Start of block: 18 december 2022 kl. 17.21
Expiry of block: 18 december 2025 kl. 17.21
Your current IP address is 62.210.136.28. The blocked range is 62.210.0.0/16.
Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy.
Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{Hänvisning|tätorten|std|Göteborg (olika betydelser)}}
{{Ortsfakta WD
| alternativnamn    = 
| form              = [[Tätort]]{{·}}[[Centralort]]{{·}}[[Residensstad]]{{·}}[[Stiftsstad]]
| grundades         = 1621
| distrikt          = 42 distrikt inom<br>ovannämnda kommuner
| smeknamn          = Gbg,<ref>{{Webbref|url=https://www.lexico.com/definition/gothenburg|titel=Gothenburg|hämtdatum=9 juni 2020|datum=|utgivare=| verk=[[Oxford Dictionaries]] |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200609121028/https://www.lexico.com/definition/gothenburg|arkivdatum=9 juni 2020}}</ref><ref>{{Webbref |url=https://acronyms.thefreedictionary.com/G%C3%B6teborg|titel=Göteborg|hämtdatum=9 juni 2020|datum=|utgivare=Farlex|språk=engelska|verk=TheFreeDictionary}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://itu.se/ortnamn.shtml|titel=Förkortningar för svenska och utländska ortnamn|hämtdatum=9 juni 2020|datum=11 januari 2012|utgivare=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20171219110943/http://itu.se/ortnamn.shtml|arkivdatum=19 december 2017|efternamn=Cronsten|förnamn=Michael}}</ref> Götet (främst utomsocknes)<ref>{{Tidningsref |författare= |rubrik= Fråga kulturen: Får man säga "Götet"?|url= https://www.expressen.se/gt/fraga-kulturen-far-man-saga-gotet/|tidning= GT/Expressen|id= |datum= 31 jul 2014|sid= |hämtdatum= |språk= |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>, Lilla London, Nya Amsterdam, Sveriges framsida
|flagga= Flag of Gothenburg.svg
| motto             = Goa Göteborg, lilla London, Sveriges framsida (inofficiellt)
| postort           = Göteborg, Västra Frölunda,<br>Askim, Angered, Hisings Backa,<br>Hisings Kärra, Hovås,<br>Torslanda, Billdal,<br>Mölndal, Kållered,<br>Lindome, Partille,<br>Sävedalen, Jonsered,<br>Kungsbacka
| postnummer        = 40X XX - 41X XX, 421 XX - 427 XX samt 430 8X
| riktnummer        = 031
| landskap          = [[Bild:Bohuslän vapen.svg|15px]] [[Bohuslän]]<br>[[Bild:Västergötland vapen.svg|15px]] [[Västergötland]]<br>[[Bild:Halland vapen.svg|15px]] [[Halland]]
| län               = [[Västra Götalands län]]<br>[[Hallands län]]
}}
[[Fil:Göteborg stor karta tätort 2015 och småort 2015.png|miniatyr|Tätorten Göteborgs avgränsning 2015.]]
'''Göteborg''' ({{IPA-sv|jœtɛˈbɔrj|pron:|Sv-Göteborg.ogg}}) är [[Sverige]]s näst största [[tätort]], efter [[Stockholm]], och [[Norden]]s femte största med {{nowrap|{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=P1082|withdate=ja}}}} invånare i tätorten och {{formatnum:{{#expr:{{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Befolkning|Storgöteborg}} round -4}}}} invånare (2023) i [[Storgöteborg]]. Samhället ligger på [[Sveriges västkust|västkusten]] vid [[Göta älv]]s mynning. Staden Göteborg anlades på initiativ av kung [[Gustav II Adolf]] och fick sina [[Stadsprivilegium|stadsprivilegier]] 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av [[Nederländare|holländarna]] under många år för ''Nya Amsterdam''.<ref>{{bokref |titel=Historiam Urbis Gothoburgi: Staden Göteborgs historia |förnamn=Haqvin E |efternamn=Setthelius |författarlänk=Haqvin E Setthelius |origår=1715 |övriga= översättning av Simon Aberstén |utgivare=Thulin & Ohlson |utgivningsort=Göteborg |år=1927 |sid=19}}</ref> På 1800-talet [[Industrialisering|industrialiserades]] Göteborg till stor del av inflyttade [[britter]] och under denna tid fick Göteborg smeknamnet "[[Lilla London]]", som fortfarande används.<ref>{{cite web | last=Larsson | first=Annika | last2=Larsson | first2=Helen | last3=| first3=L | title=Göteborg Fakta. Lilla London - Sveriges näst största tätort | website=Fakta om Göteborg | url=https://www.ilovegoteborg.se/goteborg_fakta.asp | language=sv | access-date=2024-02-14}}</ref><ref>{{cite web | title=Lilla London | website=goteborg.com | url=https://www.goteborg.com/platser/lilla-london | language=sv | access-date=2024-02-14}}</ref>

Göteborgs bebyggelse har vuxit ihop med omgivande förorter och bildar enligt [[Statistiska centralbyrån]]s definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i [[Göteborgs kommun]] men även [[centralort]]erna i [[Mölndals kommun|Mölndals]] och [[Partille kommun|Partille]] kommuner ingår.<ref>{{Webbref |url=https://www.h5.scb.se/kommunfakta/kartor/demo/index1480.htm |titel=SCB:Tätorter i Göteborgs kommun |hämtdatum=2021-02-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210414135230/https://www.h5.scb.se/kommunfakta/kartor/demo/index1480.htm |arkivdatum=2021-04-14 }}</ref> Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens [[areal]] är 721,64 [[kvadratkilometer]], varav 271,41 kvadratkilometer är vatten<ref name="Statistik Göteborg">{{webbref |url=http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf |titel=Statistik Göteborg |utgivare=Göteborgs stad |hämtdatum=2008-05-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110408010508/http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf |arkivdatum=2011-04-08 }}</ref> 

Några av [[Skandinavien]]s större industrikoncerner som AB [[Volvo]], [[SKF]] och andra välkända teknikföretag som [[Esab]] och [[Victor Hasselblad (företag)|Hasselblad AB]] har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska [[export]]en och [[import]]en sker via [[Göteborgs hamn]] som är Nordens största. Göteborg är [[residensstad]] för [[Västra Götalands län]], [[centralort]] för Göteborgs kommun och [[stiftsstad]] i [[Göteborgs stift]]. Göteborg betecknas som en [[världsstad]] av [[Globalization and World Cities Research Network]], med rankingen Gamma.<ref>{{cite web | title=The World According to GaWC 2020 | website=[[Loughborough University]] | date=2020-08-21 | url=https://www.lboro.ac.uk/microsites/geography/gawc/world2020t.html | access-date=2024-02-14}}</ref>

== Namnet Göteborg ==
Namnet ''Göteborg'' började användas för staden i början av 1600-talet. Alternativa stavningar har bland annat varit ''Giötheborg'' 1605, ''Göteborgh'' och ''Gothenburg'' 1607 och ''Gamble Gotenborg'' 1619. Själva namnet kommer ursprungligen av att Göteborg var en befäst stad vid Göta älv. I stadens privilegiebrev, första paragrafen och första meningen, står det: ''För det första, skal denne Stad, heta och kallas Götheborgh,---''<ref>''Samling af Götheborgs stads privilegier med därtil hörande handlingar, från 1683, til närwarande tid,'' Tryckt genom stadens äldstes föranstaltande år 1783, Götheborg, tryckt hos Samuel Norberg kongl. gymn. bokt., s. 25.</ref>

På engelska används idag namnet ''Gothenburg'', vilket gör Göteborg unikt som den enda staden i Sverige med ett vedertaget engelskt namn. Bland andra utländska namnformer kan spanskans och portugisiskans ''Gotemburgo'' och isländskans ''Gautaborg'' nämnas. På danska, norska och färöiska förekommer ibland stavningen ''Gøteborg''. De franska och tyska varianterna ''Gothembourg'' och ''Gotenburg'' används sällan nu för tiden.

På 1600-talet kallade holländarna under en period Göteborg för ''Nya Amsterdam'' på grund av stadsplaneringen. Göteborg kallas ibland fortfarande för "Lilla London" vilket härstammar från 1800-talet då Göteborg industrialiserades med hjälp av, bland andra, inflyttade [[britter]] som dessutom deltagit i stadens uppbyggnad från första början.<ref>''Lives and livelihoods in Little London : The story of the British in Gothenburg 1621 - 2001'', John R. Ashton, Warne förlag, Göteborg 2003 {{ISBN|91-9642548-2}}, s. 9ff</ref>

Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas med [[Sveriges västkust|Västkusten]] och Göteborg<ref>[[Mediearkivet]] ger 861 träffar på sökningen "Sveriges framsida" = Västkusten/Göteborg</ref>. Anledningen är det geografiska läget, som medger direktförbindelser till de internationella sjöfartslederna via [[Göteborgs hamn|hamnen]]. 

I visan "[[I de ökända kvarteren i det ruskiga Marseille]]" kallade [[Karl Gerhard]] Göteborg för "Skandinaviens Marseille".<ref>{{webbref |författare= |titel=I de ökända kvarteren i det ruskiga Marseille (Jules Sylvain -- Karl-Gerhard) ; Dom säjer på sta'n... (Jules Sylvain -- Karl-Gerhard) / KARL-GERHARD (med ackomp. av WALDIMIRS ORKESTER) |utgivare=Svensk mediedatabas |datum= |url=http://smdb.kb.se/catalog/id/000095360 |språk= |hämtdatum=20 oktober 2012}}</ref>

== Historia och utveckling==
[[Fil:Goteborg1705.jpg|miniatyr|Kopparstick från cirka 1705 av staden Göteborg med söder uppåt.]]
{{Huvudartikel|Göteborgs historia}}
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande [[Sandarna]]. Exempelvis finns det elva [[hällristning]]slokaler i Göteborg.<ref name="Hlokaler">''Se [[Lista över hällristningslokaler i Göteborg]].''</ref>
 
Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan [[Halland]] längre söderut var [[danmark|danskt]] och [[Bohuslän]] i norr var [[Norge|norskt]], vilket skapade en korridor på cirka 15&nbsp;kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom [[Lödöse]] fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes [[fästning]]en [[Gamla Älvsborg|Älvsborg]] vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk.

=== Föregångarna ===
År 1473 beslöt det [[Sveriges riksråd|svenska riksrådet]] att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden [[Nya Lödöse]] en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.<ref>{{bokref |förnamn=Sven |efternamn=Schånberg |titel=Göteborg |år=1981}}</ref> Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket.<ref>''Göteborg'', [[Sven Schånberg]], utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 {{ISBN|91-20-06274-5}}</ref> En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var [[Älvsborgs stad]].

[[Fil:CranesFromAlten.jpg|miniatyr|Två av de tre stora kranar som finns på Lindholmen]]
Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar när [[Birger jarl]] här slog läger med sin armé, då han år 1253 kom dit för att bland annat underhandla med konung [[Håkon Håkonsson]] av Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då [[Gustav Vasa]] i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad de att istället få flytta till Gullberg.

Den 17 augusti 1572 gav kung [[Johan III]] sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att ''genast'' göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som [[Kalmar]]. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, ertappades som delaktig i en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?). Däremot sägs i Gustav II Adolfs brev till ståthållaren Nils Stienskiöld den 19 juli 1619 angående planerna för det nya Göteborg, att staden skall "...funderas wedh Utrella på Gullbergs äng." Alltså vid [[Otterhällan]] på Gullbergs äng, som då först ansågs sträcka sig ända fram till berget Otterhällan.<ref>{{bokref |titel=Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra |serie=Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII |förnamn=Albert |efternamn=Lilienberg |författarlänk=Albert Lilienberg |utgivare=Göteborgs Litografiska AB |år=1928 |sid=77–81}}</ref><ref>''Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia,'' [Första bandet] utgifna på föranstaltande af Länets Hushållnings-sällskap, Norstedt förlag, Stockholm 1874-1879, s. 98f.</ref>

=== Göteborg grundas ===
[[File:Panorama_Göteborg_1650.jpg|miniatyr|600px|En av de tidigaste avbildningarna av Göteborg, från [[1650-talet]]. Man ser i förgrunden stadsmuren mot söder, troligen [[Residenset i Göteborg|Residenset]] till vänster i bild och till höger ser man [[Tyska kyrkan, Göteborg|Tyska kyrkan]] och [[Göteborgs domkyrka|Gustavi domkyrka]] med [[Kvarnberget, Göteborg|Kvarnberget]] i bakgrunden. Ingår i [[Göteborgs stadsmuseum]]s samlingar.]] 
Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av [[Karl IX]] på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. ''Se [[Karl IX:s Göteborg]]'' Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "''At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta''".<ref>{{bokref |titel=Svenska stadsmonografier – Göteborg |författare=amanuens Otto Thulin & stadsbibliotekarie Paul Harnesk |utgivare=Förlags AB Religion & Kultur |utgivningsort=Göteborg |år=1948 |sid=40}}</ref>

I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära [[Göta älv]]s mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande på uppdrag av kung [[Gustav II Adolf]]. I privilegiebrevet, som gällde mellan 1621 och 1695, så reglerades också hur staden skulle styras.  Tre presidenter, en svensk, en nederländsk och en tysk, skulle rotera i tre månaders perioder på posten, och 12 rådmän skulle också utses, 4 svenska, 3 nederländska, 3 tyska och 2 skotska.

Kunskap om byggteknik hämtades från [[Nederländerna]] och holländare utgjorde i början majoriteten<ref>{{Webbref |url=https://www.svd.se/ar-det-sant-att-goteborg-bara-befolkades-av-hollandare |titel=Är det sant att Göteborg bara befolkades av holländare? |hämtdatum=2020-05-13 |författare= |efternamn=Harrison|förnamn=Dick |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=29 mars 2016 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Svenska Dagbladet |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> av Göteborgs befolkning, med stor erfarenhet av projektering av sankmark. Man fick senare tvångsflytta in svenskar i staden. ''Se [[Göteborgs befästningar]] och [[Göteborgs kanaler]].'' Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden [[Älvsborgs län]], och först 1680 bildades [[Göteborgs och Bohus län]].<ref>{{bokref |titel=Göteborg – 777 frågor & svar |förnamn=Sören |efternamn=Skarback |utgivare=Tre Böcker Förlag |utgivningsort=Göteborg |år=1997 |isbn=91-7029-335-X |sid=236}}</ref> I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde [[Nya Älvsborg]] i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden.

År 1746 besökte [[Carl von Linné]] Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av [[Rikets ständer]], och han beskrev då sitt möte med staden: 
:''Götheborg war den täckaste'' (skönaste) ''stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ...''<ref>{{bokref |titel=Göteborg – uppkomst och äldre historia |förnamn=Stig (red.) |efternamn=Roth |utgivare=Göteborgs Historiska Museum |år=1960 |sid=17-18}}</ref>

=== Staden växer ===
[[Fil:Map Goteborg Lindgren 1815.jpg|mini|stående=2|Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. Ritad af A. Lindgren 1815.]]
Göteborg blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat tack vare [[Svenska Ostindiska kompaniet|Ostindiska kompaniet]] och det gynnsamma läget under [[Napoleonkrigen]]. Försvarsmurarna runt staden hindrade expansion och 1807 togs beslut under landshövding [[Johan Fredrik Carpelan|Carpelan]] att riva murarna. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.

Under den stora [[Emigrationen från Sverige till Nordamerika|emigrationsperioden]] under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till [[Amerika]] via Göteborg. Postgatan, dåvarande [[Sillgatan]], var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till [[Kingston upon Hull|Hull]]. Därifrån tog de tåg genom England till [[Liverpool]] där de kunde fortsätta resan till [[New York]]. En del av hamnområdet heter i dag ''Amerikakajen'' men det är efter [[Svenska Amerika Linjen|Amerikalinjen]] under en senare period.

Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis [[SKF]] och [[AB Volvo|Volvo]]. Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur [[evenemang]]ssynpunkt, som utbildningsstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i [[Mälardalen]].

[[August Strindberg]] provspelade i november 1872 för den fruktade teaterdirektören Wilhelm Åhman på [[Stora Teatern, Göteborg|Stora Teatern]] i Göteborg. Hans intryck av staden blev så starka att hans alter ego Johan i romanen Tjänstekvinnans son, beskrev Göteborg på ett koncentrerat sätt: "''Mörk, korrekt, dyr, högfärdig, sluten låg den instängd mellan sin ringmur av stenknallar och gjorde honom, den livlige uppsvensken, van vid Stockholms leende natur, trist. Det var en kopia av huvudstaden, men en förminskad, och Johan kände sig som överklass gentemot detta i utveckling stående samhälle. Men han märkte dock, att här fanns något som saknades i huvudstaden. Gick han ner till hamnen såg han en flotta som var destinerad till utlandet nästan helt och hållen, och Stora fartyg upprätthöllo förbindelser med kontinenten. Människorna och husen föreföllo icke så exklusivt svenska, tidningarna voro likasom mera vakna på de stora rörelserna ute i världen. Hur nära var det icke härifrån till Köpenhamn, Kristiania, London, Hamburg, Le Havre! Här skulle Stockholm ha legat, här vid en vik av världshavet, under det att nu huvudstaden låg i en krok borta i Östersjön. I sanning, här låg cellen till ett nytt centrum, och nu förstod han, att Stockholm icke längre var Nordens medelpunkt utan att Göteborg höll på att bli det.''"<ref>Fritz, Martin. ''Musiken på Heden: konserthus och orkesterförening i Göteborg 1905.'' Martin Fritz, Jan Ling. - 2014. - {{ISBN|9789185597468}}, s. 11f.</ref>

[[Fil:Panorama-from alvborgsbro.jpg|center|miniatyr|700px|Vy från Älvsborgsbron.]]

=== Stadsplanering ===
{{Huvudartikel|Stadsplanering i Göteborg}}
När [[Gustav II Adolf]] valde platsen för det nya Göteborg, som han långt innan Sverige återfick Älvsborgs fästning hade bestämt sig för att grunda, föll hans ögon på den fuktiga, sanka [[strandäng]]en mellan bergsknallarna vid Göta älvs mynning. Han såg hur en av hans drabanter klafsade omkring i gyttjan mellan grästuvorna, och frågade därför sina följeslagare, om där inte var alldeles för blött. En av dessa, Johan Pedersson Schult (efter adlandet [[Johan Adler Salvius]]), som hade studerat stadsbyggnadskonsten i Holland, lär då ha svarat: "Det tror jag inte alls, Eders Majestät. Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och i stället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra. Så kan man bomma för kanalmynningarna också, nattetid och i krig."<ref>{{webbref |url=http://www.gbgtomter.se/roteindelning.htm |titel=Det äldsta Göteborgs roteindelning |hämtdatum=29 mars 2010 |författare=Dahl, Olga |datum=2007-09-20 |utgivare=Gbgtomter.se}}</ref> Planen för Göteborg gjordes av Salvius, efter holländskt mönster med snörräta gator och kanaler.<ref>{{runeberg.org|illuvagvis|0006.html ''Illustrerad vägvisare för Göteborg''}}</ref><ref>{{runeberg.org|sbh|adlersaj.html Johan Adler-Savius}}</ref>

Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter uppgjorda stadsplaner. Den första upprättades 1620–1621 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, ''se [[Göteborgs kanaler]]''.

Staden indelades från början i fem kvarter: 
* Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarter låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
* I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den så kallade ''Brädekyrkan'', därefter ''Svenska kyrkan'', sedermera ''[[Göteborgs domkyrka|Gustavi domkyrka]]''.
* [[Fil:Sannegårdshamnen2023 Lindholmen.jpg|miniatyr|Sannegårdshamnen]]Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om [[Stora Hamnkanalen]].
* I det fjärde kvarteret låg [[Drottningporten]] mot öster.
* Det femte kvarteret innehöll [[Gustaf Adolfs Torg, Göteborg|Stora Torget]], [[Göteborgs rådhus|rådhus]], högvakt, [[Kronhuset]] och [[Tyska kyrkan, Göteborg|Tyska kyrkan]].

Inte förrän början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs.

[[Fil:Goteborg 05.jpg|miniatyr|Götatunneln]]
Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" stadskärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8&nbsp;000 invånare årligen, och år 2020 ska [[Storgöteborg]] omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15&nbsp;000 nya bostäder och {{formatnum:40000}} nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att stadskärnan utökas med områdena [[Gullbergsvass]], [[Södra Älvstranden]], [[Frihamnen, Göteborg|Frihamnen]], [[Ringön]], [[Östra Kvillebäcken]] och [[Backaplan]]. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden [[Kringen]] slutförs samt att [[Västlänken]] byggs. Andra områden utanför stadskärnan som ska exploateras och renoveras är [[Frölunda torg]], [[Kärra, Göteborg|Kärra]] och [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]].<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=322616 |rubrik=1,5 miljoner invånare 2020 |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2007-01-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060721034029/http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113 |arkivdatum=2006-07-21 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.gr.to/download/18.55340448112b9e59b898000159/Bilaga+-++K2020+pilotprojekt.pdf |format=[[PDF]] |titel=Vision K2020 |utgivare=Gr.to |hämtdatum=10 september 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110806201453/http://www.gr.to/download/18.55340448112b9e59b898000159/Bilaga+-++K2020+pilotprojekt.pdf |arkivdatum=6 augusti 2011 }}</ref>

== Geografi och natur ==

=== Utbredning och placering===
[[Fil:Göteborg Landsat 100% zoom.jpg|miniatyr|[[Jordresurssatellit|Satellitbild]] av Göteborg, färglagd i efterhand baserat på information från den ursprungliga satellitbilden. De lila områdena är kala områden såsom berghällar, asfalt och byggnader.]]
[[Fil:Göteborg in moon light.jpg|miniatyr|Vy från Älvsborgsbron]]
Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om [[Göta älv]]s mynning i [[Kattegatt]], varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700&nbsp;meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47&nbsp;kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i [[Vättlefjäll]] till Yttre [[Tistlarna]].<ref name="ReferenceA">{{bokref |titel=Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta |utgivare=Stadsbyggnadskontoret |utgivningsort=Göteborg |år=1985 |sid=72}}</ref>

Göteborg norr och nordväst om Göta älv ligger på [[Hisingen]], vilken är Sveriges femte största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet [[Bohuslän]] medan övriga Göteborg, inklusive en mindre del av Hisingen, ligger i [[Västergötland]]. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger [[Göteborgs skärgård|skärgården]] med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i [[Göteborgs kommun]] medan den norra skärgården utgör [[Öckerö kommun]].

Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. [[Tätort]]en enligt SCB:s definition omfattar även [[centralort]]erna i [[Mölndals kommun]] och [[Partille kommun]]. Inom Göteborgs kommun finns flera [[småort]]er och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.

I västra Göteborg omfattar tätorten hela området från centrala Göteborg ut till kusten och längs hela kusten ner till [[Skintebo]] i [[Askim]]. Närmast söderut ligger [[Billdal (tätort)|Billdal]] som före 2018 var en egen tätort, men nu ingår i Göteborg. Gränsen för tätorten i öster följer längs [[Delsjöområdets naturreservat]] in i Partille kommun. I de nordöstra delarna av Göteborgs kommun går tätorten upp till Bergsjön och Angered. De yttersta områdena är Gunnilse by, Rannebergen och Lövgärdet. Närmaste tätort i öster är [[Angereds kyrkby]] och i norr [[Surte]].

Större delen av [[Hisingen]]s befolkning bor i Göteborgs tätort. Längs Göta älv sträcker sig tätorten förbi Ingebäck i Hisings Kärra, omfattar sedan 2015 den tidigare tätorten [[Mysterna]] någon kilometer norrut. På centrala Hisingen går tätorten upp till Tuve och [[VTT|Volvos Tuvefabrik]]. Närmaste tätorter är [[Säve]] tre kilometer norrut och [[Nolvik]] två kilometer västerut. På västra Hisingen inkluderas Volvos Torslandafabrik inklusive bilprovningsbanan och några hus runt den, strax norr om den ligger den tidigare tätorten [[Kvisljungeby]], som sedan 2015 ingår i tätorten [[Torslanda (tätort)|Torslanda]] som även inkluderar Lilleby.

Söderut från centrala Göteborg fortsätter tätorten ner och omfattar hela det sammanhängande tätortsområdet runt centrala Mölndal. I söder ingår Balltorp och Rävekärr. Närmaste tätort söderut är [[Kållered]]. I östra Mölndal sträcker sig tätorten fram till Kikås söder om Stensjön och fram till Helenedal vid Rådasjön. I Helenedal ligger några hus i [[Härryda kommun]]. Närmaste tätort i öster är [[Mölnlycke]]. I [[församling]]shänseende innebär det att nästan hela [[Fässbergs församling|Fässbergs]] och [[Stensjöns församling]]ar ingår i Göteborgs tätort, men inte [[Kållereds församling]].

I Partille kommun ingår centralorten [[Partille]] och [[Sävedalen]]. Söder om Partille centrum når tätorten fram till Furulund, närmaste tätort söderut är [[Öjersjö]]. Österut når tätorten fram till [[Uddared]] och Brodalen. Närmaste tätorter österut är [[Jonsered]] och [[Kåhög]].

=== Landskapet ===
[[Fil:Hisingisland.jpg|miniatyr|Kustlandskap på Hisingen.]]
Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora [[ås|bergåsar]] med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat [[sprickdalslandskap]]. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. Sprickdalarna skapades under istiderna och löper antingen i sydväst-nordöstlig riktning eller väst-östlig riktning. Under istiderna grusades berggrunden till [[Morän (jordart)|morän]] som utgör den huvudsakliga jordarten i Göteborgsområdet.<ref name="Fågelatlas">{{bokref |titel=fågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar på Västkusten, supplement 34 |efternamn=Aronsson |förnamn=N. (red.) |år=2009 |utgivare=Göteborgs ornitologiska förening |utgivningsort=Göteborg |isbn=9789163336966}}</ref> De äldsta jordarterna i Göteborgstrakten är cirka {{formatnum:100000}}&nbsp;år gamla, och består av bottenliggande lokalmorän i ''Ellesboavlagringen'' på norra Hisingen. Jordartsbildningen domineras annars av så kallade randbildningar, vilka avlagrats vid isfronten när denna varit hyggligt stationär under mer eller mindre långvariga perioder (50–200&nbsp;år).

Efter senaste istiden för omkring {{formatnum:15000}} år sedan, var strandlinjen – eller Högsta kustlinjen – i Göteborgstrakten cirka 100 meter över dagens. I dalarna avlagrades de finare fraktionerna av moränen som lera och finjord. I dalgångarnas mynningar närmare kusten är landskapet flackare med avlagringar från vattendragen och det tillbakadragna havet. Vid kusten är bergen lägre och fortsätter ut i havet som skärgård. [[Landhöjning]]en i Göteborg har varit 4 millimeter per år de senaste trettio åren, alltså 12 centimeter 1980–2010<ref>{{Webbref |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1226287-goteborg-sjunker-tio-meter |titel=''Göteborgs-Posten'', den 20 januari 2013 |hämtdatum=20 januari 2013 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130121141457/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1226287-goteborg-sjunker-tio-meter |arkivdatum=21 januari 2013 }}</ref>.

Göteborgsmoränen syns i landskapet som en 100–600&nbsp;meter bred ryggbildning. Den sträcker sig från [[Fjärås socken]] norrut mot [[Lindome]] och Stretered för att sluta på östra [[Hisingen]]. Göteborgsmoränen bildades troligen för ca 15&nbsp;000&nbsp;år sedan<ref>Stroeven et al., 2016. Deglaciation of Fennoscandia. Quaternary Science Reviews 147, 91-121.</ref>.

Göteborgs högsta punkt, 161,2 [[Meter över havet|m ö.h.]], ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20&nbsp;kilometer från Göteborgs centrum.<ref name="ReferenceA"/><ref>[http://kartor.eniro.se/query?mop=aq&mapstate=6%3B12.167712221319812%3B57.85387896650582%3Bh%3B12.150920399915243%3B57.861956653167745%3B12.184404095838687%3B57.845813069654426%3B621%3B565&mapcomp=%3B%3B%3BHolmesj%F6n%3B%3B%3B42491%3BOLOFSTORP%3B%3B%3B%3B%3B12.167712221319812%3B57.85387896650582%3B0%3B0%3B%3BG%D6TEBORG%3Bmaps_place.227032.21%3B0&what=map&searchInMap=1&geo_area=Holmesj%F6n%2C%20G%D6TEBORG&stq=0&pis=0 eniro.se: Holmesjön, Göteborg]</ref>

Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg–Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen–Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen. Det finns i dag tolv [[Lista över naturreservat i Göteborgsregionen|naturreservat i Göteborgsregionen]].

De skogar som finns skiljer sig mellan de högt liggande inlandet med [[barrskog]] och det lågt liggande kustlandet med lövskog.<ref name="Fågelatlas"/> Växtgeografiskt är inlandet en del av ek-barrskogsregionen<ref name="Fågelatlas"/>, en naturgeografisk beteckning är kuperat skogsland eller boronemoral zon.<ref name="Fågelatlas"/> Inlandet domineras av [[blandskog]]. [[Skansen Kronan|Skansberget]], även kallat Risåsen, och [[Ramberget, Hisingen|Ramberget]] är två kända och centralt belägna berg i staden.
<ref>''Göteborgs geotekniska historia: några sonderingar,'' redaktör: Tord Melander, SGF Väst, Göteborg 1997, s. 22ff</ref>

===Parker och naturområden===
[[Fil:Göteborgs botaniska trädgård-IMG 5573.jpg|miniatyr|Botaniska trädgården]]
Stora delar av Göteborg utgörs av grönområden. Staden hade år 2016 cirka 53&nbsp;000 kartlagda träd <ref>{{Webbref |url=https://tekniskhandbok.goteborg.se/wp-content/uploads/1D_141_Stadens-trad_2016-10-1.pdf |titel=Stadens Träd, policy för park- och gatuträd i Göteborg |hämtdatum=2023-07-28 |år=2016 |utgivare=Göteborgs Stad}}</ref> och år 2013 var grönytan per göteborgare cirka 175 [[kvadratmeter]].<ref name="Egnahemsbolaget"/> Parker som är välbesökta av göteborgarna är [[Hagaparken, Göteborg|Hagaparken]], [[Kungsparken, Göteborg|Kungsparken]] och [[Trädgårdsföreningen, Göteborg|Trädgårdsföreningen]]. [[Göteborgs botaniska trädgård]] eller Botaniska som parken brukar kallas ligger i stadsdelen [[Änggården]] och invigdes i samband med [[jubileumsutställningen i Göteborg|jubileumsutställningen]] 1923. Parken är idag en av de största [[botanisk trädgård|botaniska trädgårdarna]] i världen och ytan omfattar 175 [[hektar]]. Då ingår också delar av [[Änggårdsbergens naturreservat]],<ref>[http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/goteborg/anggardsbergen/Pages/index.aspx Naturvårdsenheten, Västra Götalands län]</ref> där [[trädgård]]en bland annat har sitt [[arboretum]] som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar.

[[Slottsskogen]] är en 137&nbsp;[[hektar]] stor park och [[stadsdel]] strax sydväst om Göteborgs centrum. Parken har fått sitt namn eftersom den anlades i en skog som under flera hundra år hörde till [[Älvsborgs slott]] som låg ett par kilometer bort vid [[Göta älv]].

=== Luftföroreningar ===
Göteborg har omfattande problem med [[luftföroreningar]], med bland annat en överdödlighet av cirka 300 personer per år<ref>{{Webbref |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.383864-luftfororeningar-dodar-1-000-vastsvenskar-om-aret |titel="Luftföroreningar dödar 1000 västsvenskar om året." |hämtdatum=2012-10-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110713110640/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.383864-luftfororeningar-dodar-1-000-vastsvenskar-om-aret |arkivdatum=2011-07-13 }}</ref>. Göteborg började mäta luftföroreningar redan 1959, såsom enklare provtagningar för sot och [[svaveldioxid]]. De första modernare instrumenten, med kontinuerlig analys och lagring av data togs i bruk 1975. En mobil mätvagn började användas 1980. Göteborgsregionens luftvårdsprogram bildades 1990, med två fasta takstationer, vid [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]] och i [[Mölndal]]. År 2002 påbörjades mätningar i gatunivå. Dagens mätstationer mäter [[kvävedioxid]], partiklar, [[ozon]], svaveldioxid, [[kvävemonoxid]] och [[bensen]].<ref>{{Webbref |url=https://goteborg.se/wps/wcm/connect/55bf07a6-97f9-4c60-a3ec-710b66e6e5d6/N800_R2010_6.pdf?MOD=AJPERES |titel=Göteborgs stad, "Årsrapport - Luftföroreningar 2009, Mätningar i Göteborgsområdet." |hämtdatum=2019-05-15 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190515123516/https://goteborg.se/wps/wcm/connect/55bf07a6-97f9-4c60-a3ec-710b66e6e5d6/N800_R2010_6.pdf?MOD=AJPERES |arkivdatum=2019-05-15 }}</ref>

Historiska data visar på en minskning av luftföroreningshalter i Göteborg.<ref>{{bokref |efternamn=Achberger  |förnamn= Christine |titel=Luften i Göteborg: Årsrapport 2023  |url=https://goteborg.se/wps/wcm/connect/f0f5950c-21f7-4a82-a6eb-852f513b1ac4/R800_2024_10_Luften+i+G%C3%B6teborg+%C3%85rsrapport+2023.pdf?MOD=AJPERES |format= pdf|hämtdatum=25 Maj 2024  |serie=10  |år= 2024 |utgivare=Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad  |utgivningsort= Göteborg |issn= 1401-2448   |sid=52 }}</ref> Mellan åren 2000 och 2018 minskade de fina partiklarna i luften i Göteborg med 65 procent.<ref>{{webbref |efternamn=Molnár |förnamn=Peter |efternamn2=Ögren |förnamn2= Mikael  |titel=Cleaner air in Swedish cities brings significant health benefits |utgivare=Göteborgs universitet |datum=20 Mars 2024 |verk=Air pollution and noise maps for SCAPIS environment. |url=https://www.gu.se/en/news/cleaner-air-in-swedish-cities-brings-significant-health-benefits/ |hämtdatum=25 Maj 2024 |språk=en }}</ref>

=== Klimat ===
Göteborgs läge vid havet ger ett milt [[klimat]] året om. Göteborg har ett typiskt [[kustklimat]]. [[Sommar]]en har en behaglig [[temperatur]], vanligtvis runt 18–25&nbsp;°C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar – 144 dagar – från 13 maj till 4 oktober.<ref>''Göteborgs turistkarta'' (1985), s. 73</ref>

[[Höst]]en innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst. [[Vinter]]n är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med [[snö]] och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt sex till sju timmar i december och januari. Tidigt under [[vår]]en blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger.  
 
Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: –1–1&nbsp;°C. Våren 3–12&nbsp;°C. Sommaren 18–25&nbsp;°C. Hösten 4–13&nbsp;°C.

;Genomsnittstemperatur
{{Medeltemperatur|
   |60jan=-1,8
   |60jan_färg=f0f8ff 
   |60feb=-2,0  
   |60feb_färg=f0f8ff
   |60mar=0,7  
   |60mar_färg=ffffff
   |60apr=5,4
   |60apr_färg=ffff99
   |60maj=11,0
   |60maj_färg=ffcc66
   |60jun=14,8
   |60jun_färg=ffcc66
   |60jul=17,0
   |60jul_färg=ffa500 
   |60aug=16,3  
   |60aug_färg=ffa500
   |60sep=12,5  
   |60sep_färg=ffcc66
   |60okt=8,0
   |60okt_färg=ffff99
   |60nov=3,9
   |60nov_färg=ffffff
   |60dec=1,1
   |60dec_färg=ffffff
   |60åm='''7,2'''
   |60åm_färg=ffff99
   |90jan=-0,9
   |90jan_färg=f0f8ff 
   |90feb=-0,9  
   |90feb_färg=f0f8ff
   |90mar=2,0  
   |90mar_färg=ffffff
   |90apr=6,0
   |90apr_färg=ffff99
   |90maj=11,6
   |90maj_färg=ffcc66
   |90jun=15,5
   |90jun_färg=ffa500
   |90jul=16,6
   |90jul_färg=ffa500 
   |90aug=16,2  
   |90aug_färg=ffa500
   |90sep=12,8  
   |90sep_färg=ffcc66
   |90okt=9,1
   |90okt_färg=ffff99
   |90nov=4,4
   |90nov_färg=ffffff
   |90dec=1,0
   |90dec_färg=ffffff
   |90åm='''7,8'''
   |90åm_färg=ffff99
   |96jan=-2,5
   |96jan_färg=f0f8ff 
   |96feb=-4,1  
   |96feb_färg=f0f8ff
   |96mar=0,5  
   |96mar_färg=ffffff
   |96apr=6,8
   |96apr_färg=ffff99
   |96maj=8,9
   |96maj_färg=ffff99
   |96jun=14,4
   |96jun_färg=ffcc66
   |96jul=15,5
   |96jul_färg=ffa500 
   |96aug=18,7  
   |96aug_färg=ffa500
   |96sep=11,0  
   |96sep_färg=ffcc66
   |96okt=9,9
   |96okt_färg=ffff99
   |96nov=4,8
   |96nov_färg=ffffff
   |96dec=-1,7
   |96dec_färg=f0f8ff
   |96åm='''6,8'''
   |96åm_färg=ffff99
   |00jan=2,3
   |00jan_färg=ffffff 
   |00feb=2,9  
   |00feb_färg=ffffff
   |00mar=3,4
   |00mar_färg=ffffff
   |00apr=7,9
   |00apr_färg=ffff99
   |00maj=14,0
   |00maj_färg=ffcc66
   |00jun=14,4
   |00jun_färg=ffcc66
   |00jul=16,1
   |00jul_färg=ffa500 
   |00aug=15,9
   |00aug_färg=ffa500
   |00sep=12,6  
   |00sep_färg=ffcc66
   |00okt=11,3
   |00okt_färg=ffcc66
   |00nov=7,6
   |00nov_färg=ffff99
   |00dec=3,5
   |00dec_färg=ffffff
   |00åm='''9,4'''
   |00åm_färg=ffff99
   |03jan=-1,0
   |03jan_färg=f0f8ff 
   |03feb=-1,8  
   |03feb_färg=f0f8ff
   |03mar=2,5 
   |03mar_färg=ffffff
   |03apr=6,7
   |03apr_färg=ffff99
   |03maj=11,3
   |03maj_färg=ffcc66
   |03jun=16,2
   |03jun_färg=ffa500
   |03jul=18,8
   |03jul_färg=ffa500 
   |03aug=17,7  
   |03aug_färg=ffa500
   |03sep=14,1  
   |03sep_färg=ffcc66
   |03okt=6,1
   |03okt_färg=ffff99
   |03nov=5,7
   |03nov_färg=ffff99
   |03dec=3,6
   |03dec_färg=ffffff
   |03åm='''8,3'''
   |03åm_färg=ffff99
}}
<small>Kommentarer: 1. Årsmedeltemperatur förkortas Åm. 2. Data för 1931-1960 uppmätt vid Säve flygplats, senare data uppmätt i Centrum.</small>

;Nederbörd
{{Nederbörd|
   |hmjan=57
   |hmjan_färg=b9d3ff
   |hmfeb=35
   |hmfeb_färg=f0f8ff
   |hmmar=29
   |hmmar_färg=fffff0
   |hmapr=40
   |hmapr_färg=f0f8ff
   |hmmaj=35
   |hmmaj_färg=f0f8ff
   |hmjun=57
   |hmjun_färg=b9d3ff
   |hmjul=78
   |hmjul_färg=6495ed
   |hmaug=85
   |hmaug_färg=4169e1
   |hmsep=78
   |hmsep_färg=6495ed
   |hmokt=69
   |hmokt_färg=8ab0ff
   |hmnov=66
   |hmnov_färg=8ab0ff
   |hmdec=63
   |hmdec_färg=8ab0ff
   |lmjan=62
   |lmjan_färg=8ab0ff
   |lmfeb=41
   |lmfeb_färg=cfe8ff
   |lmmar=50
   |lmmar_färg=b9d3ff
   |lmapr=42
   |lmapr_färg=cfe8ff
   |lmmaj=51
   |lmmaj_färg=b9d3ff
   |lmjun=61
   |lmjun_färg=8ab0ff
   |lmjul=77
   |lmjul_färg=6495ed
   |lmaug=68
   |lmaug_färg=8ab0ff
   |lmsep=81
   |lmsep_färg=4169e1
   |lmokt=84
   |lmokt_färg=4169e1
   |lmnov=84
   |lmnov_färg=4169e1
   |lmdec=75
   |lmdec_färg=6495ed
   |nbjan=82
   |nbjan_färg=4169e1
   |nbfeb=40
   |nbfeb_färg=cfe8ff
   |nbmar=35
   |nbmar_färg=f0f8ff
   |nbapr=77
   |nbapr_färg=6495ed
   |nbmaj=91
   |nbmaj_färg=27408b
   |nbmaj_textfärg=ffffff
   |nbjun=80
   |nbjun_färg=4169e1
   |nbjul=101
   |nbjul_färg=00008b
   |nbjul_textfärg=ffffff
   |nbaug=86
   |nbaug_färg=4169e1
   |nbsep=32
   |nbsep_färg=f0f8ff
   |nbokt=112
   |nbokt_färg=00008b
   |nbokt_textfärg=ffffff
   |nbnov=84
   |nbnov_färg=4169e1
   |nbdec=89
   |nbdec_färg=4169e1
}}
;Extremtemperaturer
{{Extremtemperaturer|
   |hmjan=9,8
   |hmjan_färg=ffff99
   |hmfeb=9,9
   |hmfeb_färg=ffff99
   |hmmar=18,9
   |hmmar_färg=ffa500
   |hmapr=28,3
   |hmapr_färg=ff6347
   |hmmaj=29,8
   |hmmaj_färg=ff6347
   |hmjun=33,6
   |hmjun_färg=ff4040
   |hmjul=34,1
   |hmjul_färg=ff4040 
   |hmaug=34,1
   |hmaug_färg=ff4040
   |hmsep=28,5  
   |hmsep_färg=ff6347
   |hmokt=21,0
   |hmokt_färg=ff8c00
   |hmnov=13,4
   |hmnov_färg=ffcc66
   |hmdec=10,6
   |hmdec_färg=ffcc66
   |lmjan=-25,9
   |lmjan_färg=b9d3ff
   |lmfeb=-26,4 
   |lmfeb_färg=b9d3ff
   |lmmar=-19,0
   |lmmar_färg=b9d3ff
   |lmapr=-10,0
   |lmapr_färg=cfe8ff
   |lmmaj=-4,3
   |lmmaj_färg=f0f8ff
   |lmjun=1,3
   |lmjun_färg=ffffff
   |lmjul=5,9
   |lmjul_färg=ffff99
   |lmaug=2,3
   |lmaug_färg=ffffff
   |lmsep=-2,7
   |lmsep_färg=f0f8ff
   |lmokt=-7,2
   |lmokt_färg=cfe8ff
   |lmnov=-15,7
   |lmnov_färg=b9d3ff
   |lmdec=-21,9
   |lmdec_färg=b9d3ff
   |nbjan=-1,0
   |nbjan_färg=f0f8ff 
   |nbfeb=-1,8  
   |nbfeb_färg=f0f8ff
   |nbmar=2,5  
   |nbmar_färg=ffffff
   |nbapr=6,7
   |nbapr_färg=ffff99
   |nbmaj=11,3
   |nbmaj_färg=ffcc66
   |nbjun=16,2
   |nbjun_färg=ffa500
   |nbjul=18,8
   |nbjul_färg=ffa500 
   |nbaug=17,7  
   |nbaug_färg=ffa500
   |nbsep=14,1  
   |nbsep_färg=ffcc66
   |nbokt=6,1
   |nbokt_färg=ffff99
   |nbnov=5,7
   |nbnov_färg=ffff99
   |nbdec=3,6
   |nbdec_färg=ffffff
}}
<small>Källa:<ref>{{tidskriftsref |tidskrift=Statistisk Årsbok 2005. Medeltemperatur 1961-1990 |utgivare=SMHI Meteorologi |nummer=nr. 99 |år=2001}}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/nytt-rekord-varmaste-dagen-i-g%C3%B6teborgs-historia-1.7430074|titel=Nytt rekord: Varmaste dagen i Göteborgs historia|utgivare=Göteborgs Posten|hämtdatum=1 August 2018}}</ref></small>

== Politik och administration ==
{{Huvudartikel|Göteborgs kommun}}
Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, [[Västra Götalandsregionen]] och länsstyrelsen i [[Västra Götalands län]]. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har vuxit för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner. Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.

Göteborgs stad ingår i den så kallade [[Göteborgsregionen]] som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 1 052 757 invånare (2021). 

Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses ledamöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8&nbsp;000 anställda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är [[Göteborgs Kommunala Förvaltning AB]] och [[Förvaltnings AB Framtiden]]. Andra bolag är [[Göteborgs spårvägar AB]], [[Älvstranden utveckling AB]], samt det delägda regionala bolagen [[Renova]], [[Gryaab]] och [[Grefab]]. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. 

De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.
[[Fil:Gbg wiki.jpg|miniatyr|center|700px|Göteborgsvy över [[Vasastaden, Göteborg|Vasastaden]] med [[Haga, Göteborg|Haga]] och [[Skanstorget]] i förgrunden.]]

=== Administrativ indelning ===
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt [[församling]]ar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. [[Stadsdelsnämndsområde]]na har från tillblivelsen på [[1990]]-talet, fram till avskaffandet den 31 december 2020<ref name="GS-nyorg-2021"/>, varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena var i sin tur indelade i [[primärområde]]n. Stadsdelarna har idag ingen administrativ betydelse, men har däremot en stark förankring i invånarnas historiska medvetande. Indelningen i stadsdelar ska inte förväxlas med indelningen i stadsdelsnämnder.<ref>{{bokref |titel=Statistisk årsbok : Göteborg 2004 |förnamn=Lutz (red.) |efternamn=Ewert |medförfattare=Lena Elander |utgivare=Göteborgs stadskansli |år=2004 |id=ISSN 0349-4365 |sid=10}}</ref>

=== Stadens administrativa indelning ===
* Stadsdelsnämndsområden, 10 stycken.<ref name=nyastadsdelar>{{tidningsref |författare=Grahn-Hinnfors, Gunilla |rubrik=Här är din nya stadsdel |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.298378-har-ar-din-nya-stadsdel |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2010-01-27 |hämtdatum=2010-05-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100130143533/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.298378-har-ar-din-nya-stadsdel |arkivdatum=2010-01-30 }}</ref> En politisk- och administrativ indelning, som består av 1–9 primärområden. Stadsdelsnämndsområdena avvecklades den 1 januari 2021 och ersattes med sex facknämnder.<ref name="GS-nyorg-2021">{{Webbref |url=https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20206284330566 |titel=Ny nämndorganisation 2021 |hämtdatum=31 december 2020 |utgivare=Göteborgs Stad |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210107104833/https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/kommunens-organisation-ny/ny-namndorganisation-2021?uri=gbglnk:20206284330566 |arkivdatum=7 januari 2021 |citat= |ref= }}</ref>
* [[Fil:Rättscentrum Göteborg.JPG|miniatyr|Rättscentrum Göteborg]]Primärområden, 94 stycken. Detta är en funktionell indelning, bestående av 2–20 basområden.
* Basområden, 929 stycken. En rent statistisk indelning, som innehåller en eller flera fastigheter.
* Trakter, 226 stycken. Stadsplane- och fastighetsindelning, som består av 1–330 block/kvarter.
* Block/kvarter, cirka 6&nbsp;000 stycken. Dessa infördes 1984 och består av en till flera hundra fastigheter.
* Kvarter, cirka 5&nbsp;000 stycken. Främst ett kartbegrepp.
* Fastigheter, cirka 70&nbsp;000 stycken. Den minsta indelningsenheten.
* Församlingar, 36 stycken. En historiskt betingad, kyrklig indelning.
* Valkretsar, 4 stycken. Innehåller valdelområden.
* Delområde (val), 53 stycken. Består av valdistrikt.
* Valdistrikt, 279 stycken. Kopplade till basområden.<ref>''Statistisk Årsbok Göteborg 2009'', s. 19</ref>

=== Stadsdelsnämnder och primärområden ===
{{Huvudartikel|Göteborgs stadsdelsnämnder}}
Göteborgs kommun var från 1990 indelad i 21 (från 2010 i 20) stadsdelsnämnder. Den 28 januari 2010<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf37ff970df202f0/kommunfullmaktigesbeslut.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=URL&amp;CACHEID=2b7052004507a74fbf37ff970df202f0 |titel=Göteborgs kommunfullmäktiges beslut 2010-01-28 |format=[[PDF]] |hämtdatum=10 september 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110524005214/http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf37ff970df202f0/kommunfullmaktigesbeslut.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACHEID=2b7052004507a74fbf37ff970df202f0 |arkivdatum=24 maj 2011 }}</ref> beslutade kommunen att antalet stadsdelsnämnder skulle minskas genom sammanslagningar.<ref name=nyastadsdelar/> 

[[Göteborgs kommun]] hade från den 1 januari 2011 tio [[stadsdelsnämndsområde|stadsdelsnämnder]], som ansvarade för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Några av de största stadsdelsnämnderna var ''Linnéstaden-Majorna'' med 61&nbsp;000 invånare och ''Centrum'' med 55&nbsp;000 invånare.<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf3aff970df202f0/Statistisk_beskrivning_av_10_nya_SDN.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=URL&amp;CACHEID=2b7052004507a74fbf3aff970df202f0 |format=[[PDF]] |utgivare=Goteborg.se |titel=Göteborgs stad Statistisk beskrivning av 10 nya SDN |hämtdatum=10 september 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110813093413/http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf3aff970df202f0/Statistisk_beskrivning_av_10_nya_SDN.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACHEID=2b7052004507a74fbf3aff970df202f0 |arkivdatum=13 augusti 2011 }}</ref>

Stadsdelsnämnderna avvecklades den 1 januari 2021 och ersattes med sex facknämnder.<ref name="GS-nyorg-2021"/>

== Ekonomi ==
{{Huvudartikel|Göteborgs ekonomi}}
=== Näringsliv ===
[[Fil:Sahlgrenska Universitetssjukhuset.JPG|miniatyr|Sahlgrenska universitetssjukhuset]]
Göteborgs första industriprivilegium, ett kungligt sådant, utfärdades 20 maj 1646, och gällde uppförandet av ett [[vantmakeri]] och ett [[repslageri]]. Det var ställt på handelsmannen [[Hans Macklier]] och majoren Adrian Anckarhielm. Här tillverkades främst [[tågvirke]], men även [[ylle]] och kläder.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs näringsliv. [del II] |år=1923 |utgivningsort=Göteborg |libris=2943400 |sid=5}}</ref> Repslageriets "reparbana", var förlagd i sträckningen av den nuvarande [[Vallgatan]], ungefär från [[Saint Andrew's Church, Göteborg|Engelska kyrkan]] till den dåvarande saluhallen på [[Gustaf Adolfs torg, Göteborg|Gustaf Adolfs torg]]. Detta räknas som den första industriella anläggningen i Göteborg. Reparbanan stod kvar på samma plats ända in på 1790-talet.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs äldre industri |serie=Göteborgs Jubileumspublikationer, del IX |förnamn=Gösta |efternamn=Bodman |utgivare=Göteborgs Litografiska AB |år=1923 |sid=6}}</ref>
[[Fil:Volvo Cars Headquarter.jpg|miniatyr|Volvo har huvudkontor och fabrik i Göteborg.]]
[[Fil:Germanica and Danica.jpg|miniatyr|Stena Line]]
Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika [[Bransch|branscher]] finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest.<ref name="årsr07">[http://www5.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/samrumportal.nsf/298CC6AA4544356DC1258022002CA175/$File/KF%20Handling%202008%20nr%2058.pdf?OpenElement Årsredovisning Göteborgs stad 2007] {{Wayback|url=http://www5.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/samrumportal.nsf/298CC6AA4544356DC1258022002CA175/$File/KF%20Handling%202008%20nr%2058.pdf?OpenElement |date=20171021173024 }}</ref> En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte cirka 22 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2 procent från föregående år, och hade 16 900 anställda.<ref name="årsr07"/>

En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6&nbsp;000 människor. Bland företagen finns [[Astra Zeneca]], [[Getinge AB|Getinge]], [[Mölnlycke Health Care|Mölnlycke]] och [[Nobel Biocare]]. En annan stor arbetsgivare är [[Sahlgrenska Universitetssjukhuset]] som är ett av norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2&nbsp;100 vårdplatser och har över 17&nbsp;000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och [[Stockholm]] har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade [[stamcell]]slinjer.<ref name="BRG">{{webbref |url=http://www.businessregion.se/huvudmeny/branschkluster/biomedicin.4.4a54cdf114f9ddc5da800073411.html |titel=Biomedicin i Göteborg - en sektor med synliga effekter |utgivare=Businessregion.se |datum=26 maj 2011 |hämtdatum=10 september 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111028021538/http://www.businessregion.se/huvudmeny/branschkluster/biomedicin.4.4a54cdf114f9ddc5da800073411.html |arkivdatum=28 oktober 2011 }}</ref>

Industrin domineras av de båda [[Volvo]]-bolagen; [[AB Volvo]], en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt numera börsnoterade [[Volvo Personvagnar]] (Volvo Cars) som tillverkar personbilar sedan 1927. Huvudkontoren för båda bolagen ligger på Hisingen, där även flera av bolagens fabriker finns.

[[SKF]], Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]]. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3&nbsp;000 anställda i [[Sverige]], varav merparten i Göteborg.

[[Stena Line]] grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och [[Tysklandsterminalen]] anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5&nbsp;700 anställda.

Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Under 2007/2008 flyttade [[Intersport]]<ref>''Göteborgs-Posten'', 2007-10-04, s. 54</ref> och [[MQ]]<ref>{{webbref |url=http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/ncc-hyr-ut-till-mq-i-fastigheten-nordstaden-i-goeteborg-155373 |titel=NCC hyr ut till MQ i fastigheten Nordstaden i Göteborg |utgivare=[[Mynewsdesk]] |datum=15 juni 2007 |hämtdatum=15 maj 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190515124120/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/ncc-hyr-ut-till-mq-i-fastigheten-nordstaden-i-goeteborg-155373 |arkivdatum=15 maj 2019 }}</ref> sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även [[Lindex]] och [[Kappahl]] har sina huvudkontor i Göteborg.

Ytterligare göteborgska klädmärken är Nudie Jeans, Velour, Rickard Lindqvist, Stylein och Permanent Vacation för att nämna några.

=== Ekonomi ===
Göteborgarens [[medelinkomst]] (sammanräknad förvärvsinkomst för 20 år och äldre) år 2019 var 258&nbsp;944 kronor.<ref>{{Webbref|titel=Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun 2000 och 2017-2019. Medianinkomst i 2019 års priser.|url=http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster--individer-lankommun/sammanraknad-forvarvsinkomst-per-kommun-2000-och-2017-2019.-medianinkomst-i-2019-ars-priser/|verk=Statistiska Centralbyrån|hämtdatum=2021-04-06|språk=sv}}</ref> År 2012 hade 16–19-åringar en medelinkomst på 17&nbsp;800 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 271&nbsp;100 kronor och 65+ 230&nbsp;100 kronor.<ref name="arbok2015">{{webbref|url=http://www4.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikR5.nsf/b8c165708bbf271fc1256c620051fad2/ec6172979f0bfee9c1257dfd002db899/$FILE/Statistisk%20%C3%85rsbok%20G%C3%B6teborg%202015.doc|titel=Statistisk årsbok Göteborg 2015|format=[[.doc]]|utgivare=Goteborg.com, sida 332}}</ref>

Staden Göteborg hade år 2019 en inkomst på 44,8 miljarder kronor, varav 28,8 miljarder utgjordes av skatteintäkter. Utgifterna låg på 43,3 miljarder kronor, varav 22,4 miljarder utgjordes av personalomkostnader och 10,0 miljarder utgjordes av entreprenad och köpt verksamhet. Man gjorde ett resultat på 1,5 miljarder kronor. Såväl intäkterna som utgifterna och resultatet ökade från 2018 års nivå då intäkterna låg på 42,6 miljarder och utgifterna på 41,6 miljarder kronor.<ref>{{Webbref|url=https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunfakta/ekonomi/om-ekonomi?uri=gbglnk%3Agbg.page.d72668a7-03b0-4433-9c3c-bfbe31541234|titel=Om kommunens ekonomi|hämtdatum=20210406|utgivare=Göteborgs Stad}}</ref>

Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen ([[Förvaltnings AB Framtiden]]).<ref name="komb">{{webbref |url=http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c1/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTI6NQA6B8pFm8n79RqJuJp6GhhZmroYGRmYeJk0-Yp4G7izEB3X4e-bmp-gW5EeUAs5z7Eg!!/dl2/d1/L2dJQSEvUUt3QS9ZQnB3LzZfMjVLUUIySjMwMDlCRDAyVEQ0MU44NTIyUDY!/ |utgivare=Goteborg.se |titel=Bolag |hämtdatum=10 september 2011}}</ref> Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB.<ref name="komb"/> Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.<ref name="komb"/>

=== Business Region Göteborg ===
[[Business Region Göteborg]] (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Stadshus AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.

=== Handel ===
[[Fil:Trams gothenburg 21.jpg|miniatyr|[[Nordstan]]s huvudentré.]]
{{Huvudartikel|Varuhus och handelsplatser i Göteborg}}
I Göteborg bedrivs omfattande handel, både i de centrala delarna och i kringliggande handelsområden. Här finns ett stort utbud av [[varuhus]], [[handelsplatser]] och anläggningar för shopping. Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I [[Storgöteborg]] är det [[Kållered]], [[Bäckebol]] och [[Högsbo industriområde|Högsbo]]-[[Sisjöns industriområde|Sisjön]] som räknas till dessa områden. I [[Inom Vallgraven|centrala Göteborg]] är [[Nordstan]] det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrumen i landet. Med en årlig omsättning på över 3,5 miljarder kronor och med över 34 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen.<ref>{{tidningsref |url=http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/AD7D27910DA1157AC1257233002F1805?open |rubrik=Göteborg toppar listan |tidning=Dagens Handel |datum=2006-11-27 |hämtdatum=10 september 2011 |författare=Gross, Maja |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061202195239/http://www.dagenshandel.se/dh/dagensh.nsf/0/AD7D27910DA1157AC1257233002F1805?open |arkivdatum=2 december 2006 }}</ref> Dessutom är både [[Kungsgatan, Göteborg|Kungsgatan]] och [[Avenyn]] stora shoppingstråk med många kaféer och butiker.

=== Fiskerinäring ===
Auktionen i [[Göteborgs fiskhamn]] är Sveriges största fiskauktion och startade 1910. Till auktionen kommer såväl söt som salt fisk från hela landet. Det mesta som säljs är rensad hel fisk men vissa fiskarter säljs orensade. Som privatperson går det inte att handla på auktionen.<ref>goteborg.com Göteborgs Fiskauktion http://www.goteborg.com/sv/gora/s/eventguide/view/aventyr-sevardheter/goteborgs_fiskauktion_5521 {{Wayback|url=http://www.goteborg.com/sv/gora/s/eventguide/view/aventyr-sevardheter/goteborgs_fiskauktion_5521 |date=20121024191035 }}</ref>

År 1970 överlämnades Fiskhamnen till Göteborgs Fiskauktionsförening från Göteborgs stad. Fiskhamnen byggdes om i början av 1990-talet för att uppfylla [[EU]]-krav för F-certifikat och de nya lokalerna invigdes 1993.<ref>{{webbref |titel=Fiskauktionens historia |url=http://www.gfa.se/historia.html |utgivare=Göteborgs Fiskauktion |hämtdatum=11 maj 2016 |arkivurl=https://archive.is/20160511193042/http://www.gfa.se/historia.html |arkivdatum=11 maj 2016 }}</ref>

;Sillfisket
Sillfisket tog fart 1747, och [[sill]]en återkom därefter i stora mängder varje år. Det berättas att sillen år 1750 vandrade in i [[Göta älv]], och ända upp till [[Hisingsbron]] vid Tingstad. Inledningsvis var beredskapen dålig för att fånga sillen, man övergav ganska snart nätfiske och började skaffa sig [[Not (fiskeredskap)|sillvad]]ar. Fångsten ökade då snabbt, så att den årliga exporten, som 1755 utgjorde 442 tunnor, hade stigit till 152&nbsp;000 tunnor 1764. Till Sverige avsattes samma år 62&nbsp;000 tunnor. Silltillgången var så omfattande, att man tidigt behövde hitta även andra sätt att använda den. Det var så tillverkningen av [[tran]] började, vilket i slutet av 1770-talet fick ett stort uppsving. Även rökt sill exporterades. Utförseln av saltad sill var som högst under början av 1790-talet (åren 1791–1795 exporterades totalt över 800&nbsp;000 tunnor), men avtog fram till 1807, då den utgjorde 141&nbsp;000 tunnor. Därefter avtog den närmast helt, för att 1808 uppgå till 2&nbsp;200 tunnor och 1809 till 1&nbsp;500, varefter det storskaliga sillfisket upphörde.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs Stad |serie=["Sveriges städer"] |förnamn=Albin (huvudred.) |efternamn=Roosval |medförfattare=Axel Ramm, Axel L Romdahl, Albert Lilienberg, Sixten Strömbom |utgivare=P A Norstedt & Söners Förlag |utgivningsort=Stockholm |år=1921 |sid=22}}</ref>

=== Turism ===
{{Huvudartikel|Turism i Göteborg}}
Varje år drar staden in mer än 21 miljarder kronor till staten som direkt kommer ifrån turister som besöker Göteborg.<ref name="21miljarder">{{tidningsref |url=http://www.gp.se Göteborg drar in pengar |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2007-10-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101123224656/http://www.gp.se/ |arkivdatum=2010-11-23 }}</ref> Festivaler som [[Way Out West]] och [[Kulturkalaset]] beräknas årligen generera över 200 miljoner kronor i skattepengar, Ullevikonserterna å sin sida drar in 300 miljoner.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857-en-halv-miljard-i-turistpengar |rubrik=En halv miljard i turistpengar |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2009-07-29 |författare=Malmstedt, Kalle |hämtdatum=2010-04-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110514223426/http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857-en-halv-miljard-i-turistpengar |arkivdatum=2011-05-14 }}</ref>

<gallery mode="packed">
Platinan_norrifrån_(juli_2022).jpg|[[Scandic Göteborg Central]]
Kineum night view.jpg|[[Kineum|Jacy’z Hotel]]
Liseberg_Grand_Curiosa_Hotel_april_2023_02.jpg|[[Liseberg Grand Curiosa Hotel]]
Clarion Hotel Draken July 2024 01.jpg|[[Clarion Hotel Draken|Hotel Draken]]
Karlatornet_2024-05-03_09.jpg|[[Karlatornet|Hotel Karlatornet]]
</gallery>

Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i Göteborg. På senare år har flera nya hotell byggts såsom [[Kineum|Jacy’z Hotel]], [[Clarion Hotel Draken|Hotel Draken]] och [[Karlatornet|Hotel Karlatornet]]. År 2024 räknade man med att det fanns 11.500 hotellrum i staden.<ref>[https://annordia.com/se/projekt/hotellrapport-goteborgsregionen Göteborgs hotellrapport 2021 'T4.5: Geografisk spridning, hotell i Göteborgsregionen' samt 'T6.1: Säkerställda utbudsförändringar, 2021–2023, Göteborgs Stad']</ref><ref>[https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/2-400-nya-hotellrum-i-goteborg-till-ar-2022/ 2.400 nya hotellrum i Göteborg till år 2022]</ref> Göteborgs, och Nordens, största hotell är [[Hotel Gothia Towers]] med 1200 rum, varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är 4.5-stjärnigt. Under 2012 till 2015 skedde en utbyggnad varpå hotellet numera har 1200 rum vilket gör det till ett av Europas största hotell.<ref name="gothiapress">{{webbref|url=http://www.gothiatowers.se/index.asp?section=press&page=pressreleaser&ProjectId=10952&Lang=SE&IdNr=995766536 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100812200624/http://www.gothiatowers.se/index.asp?section=press&page=pressreleaser&ProjectId=10952&Lang=SE&IdNr=995766536 |arkivdatum=12 augusti 2010 |utgivare=Gothiatowers.se |titel=Pressrelease - Ett steg närmare Triple Towers |hämtdatum=9 maj 2010 }}</ref><ref name="hotellgoteborg">{{webbref |url=http://www.hotellgoteborg.com/kanda-hotell-i-goteborg/ |titel=Hotell Göteborg}}</ref> Längst upp i Gothia Towers mellersta torn, på 25:e våningen finns ett femstjärnigt hotell vid namn [[Upper House]].
[[Fil:G2Atorg-panorama.jpg|miniatyr|center|700px|Panoramabild över [[Gustaf Adolfs torg, Göteborg|Gustaf Adolfs torg]].]]

== Infrastruktur ==
=== Broar och tunnlar ===
[[Fil:Älvsborg Bridge.jpg|vänster|miniatyr|[[Älvsborgsbron]].]]
I och omkring Göteborg finns fyra broar över Göta älv. Den som förknippas mest med staden är kanske [[Älvsborgsbron]]. Det är en 933&nbsp;meter lång hängbro med 418&nbsp;meter spännvidd och med sex filer som går över [[Göta älv]] i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65&nbsp;000 bilar per dygn på bron. Tidigare gick [[Götaälvbron]] över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen, men denna bro är sedan 2021 ersatt av [[Hisingsbron]] som byggts upp intill. Vid invigningen 1939 var Götaälvbron endast fyrfilig men breddades senare med ett körfält på vardera sidan. [[Angeredsbron]] invigdes 1978 och går över [[E6]], Göta älv, [[E45]] och [[Norge/Vänerbanan]]. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. [[Marieholmsbron]] är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En annan borttagen bro är [[Hisingsbron (1874)|gamla Hisingsbron]] som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969.

[[Fil:Tingstadstunneln northern opening 2009-10-02 b.jpg|miniatyr|Tingstadstunneln.]]
[[Tingstadstunneln]] är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Götaälvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. [[Götatunneln]] är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16–18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad – cirka {{formatnum:65000}} bilar per dygn – med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar – vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats.{{källa behövs|datum=2018-09}}

Andra tunnlar är [[Gnistängstunneln]] som ligger i västra Göteborg, [[Gårdstenstunneln]] i Angered och [[Lundbytunneln]] på Norra Älvstranden.

=== Infrastrukturprojekt ===
{{Huvudartikel|Infrastrukturprojekt i Göteborg 2010-2021}}
Göteborg har under 20 års tid haft svårt för att få statliga pengar till viktiga infrastrukturprojekt i Göteborgsområdet. Den 30 mars 2010 höll infrastrukturminister [[Åsa Torstensson]] ([[Centerpartiet (Sverige)|c]]) en presskonferens vid [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]] i Göteborg där hon presenterade regeringens beslut för infrastruktursatsningar 2010–2021.<ref name="miljardertilltrafik">{{tidningsref |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.341564-miljardsatsning-pa-trafiken |rubrik=Miljardsatsning på trafiken |hämtdatum=30 mars 2010 |författare=Hallered, Anders |datum=2010-03-30 |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100402011332/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.341564-miljardsatsning-pa-trafiken |arkivdatum=2 april 2010 }}</ref> Åsa Torstensson kommenterade; "''Detta är en stor satsning på infrastrukturen i Västsverige'' [...] ''Genom ett unikt samarbete mellan staten, regionen och kommunerna kan vi förverkliga Västlänken, Marieholmstunneln och flera andra dyra projekt.''"<ref name="miljardertilltrafik" /> Totalt satsar regeringen 482 miljarder kronor, varav 65 miljarder kommer att finansieras genom vägavgifter, EU-medel, kommunala bidrag och trängselskatter, där både [[Stockholm]] och Göteborg satsar mycket pengar. Av dessa går 217 miljarder till investeringar, varav 33 miljarder till länen och 184 miljarder till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder till väg och 64 miljarder till järnväg.<ref name="pressrelease100330">{{Webbref |url=http://www.regeringen.se/sb/d/12845/a/143009 |titel=482 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet (Pressmeddelande) |hämtdatum=30 mars 2010 |författare=Markus Nordström (Pressekreterare hos Fredrik Reinfeldt) |datum=2010-03-30 |verk=[[Regeringskansliet]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110808070305/http://www.regeringen.se/sb/d/12845/a/143009 |arkivdatum=8 augusti 2011 }}</ref>

Bland de projekt som realiseras under 2010- och 2020-talet finns det ''[[Västsvenska paketet]]'', där det totalt satsas 61 miljarder varav 44 miljarder från regeringen och 17 miljarder från [[Göteborgs kommun]], där trängselskatterna betalar merparten. Detta ska bland annat betala [[Marieholmstunneln]], som regeringen redan veckan innan gett klartecken till och den stora kollektivtrafiksatsningen [[Västlänken]] och [[K2020]].<ref name="482miljarder">{{Webbref |url=http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/30/10/709243b1.pdf |titel=482 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet |hämtdatum=30 mars 2010 |författare= |datum=2010-03-30 |verk=[[Regeringskansliet]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110515145536/http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/30/10/709243b1.pdf |arkivdatum=15 maj 2011 }}</ref> Andra projekt som nu fått sin finansiering klar är en ny [[Götaälvbron|Götaälvbro]], en utbyggnad av hamnbanan på [[Hisingen]] och en ny järnvägsbro över [[Göta älv]]. Vidare en utbyggnad av [[E20]] till [[motorväg]], bland annat genom Alingsås och [[Alingsås]]-[[Vårgårda]], fortsatt utbyggnad av [[E45]] Göteborg-Trollhättan till motorväg, sista etapperna i utbyggnaden av [[E6]] i [[Bohuslän]] till motorväg, ny tågtunnel under centrala [[Varberg]] och flera andra mindre projekt. [[Västra Götalandsregionen]] satsar 5,8 miljarder kronor på investeringar i mindre [[Riksvägar i Sverige|riksväg]]ar, [[länsväg]]ar och resecentrum för kollektivtrafiken.<ref name="miljardertilltrafik" />

Dessa infrastrukturprojekt sker samtidigt som delar av centrala Göteborg upplever en förtätning genom ett antal [[Höghus|höghusprojekt]] i områden som Lindholmen,<ref>{{Webbref|titel=Bygger 125 meter högt i skuggan av Karlatornet|url=https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/bygger-125-meter-hogt-i-skuggan-av-karlatornet/|verk=Fastighetsvärlden|datum=2022-04-29|hämtdatum=2022-05-21|språk=sv-SE|författare=Engström, Fredrik}}</ref> Masthuggskajen,<ref>{{Webbref|url=https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/kommunens-planarbete/plan--och-byggprojekt?uri=gbglnk%3Agbg.page.bb7386fd-1152-47cb-9da4-d06bd7780a77&projektid=BN0402%2F13|titel=Masthuggskajen - staden växer västerut|hämtdatum=21 maj 2022|utgivare=goteborg.se}}</ref> Gårda<ref>{{Webbref|titel=Gårdas nya höghus förändrar stadens skyline – Stadsutveckling Göteborg – Göteborgs Stad|url=https://stadsutveckling.goteborg.se/projekt/garda/nyheter/gardas-nya-hoghus-forandrar-stadens-skyline/|verk=stadsutveckling.goteborg.se|hämtdatum=2022-05-21|språk=sv}}</ref> och området vid Centralstationen.<ref>{{Webbref|titel=Planen: Så blir centralens nya siluett|url=https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/planen-sa-blir-centralens-nya-siluett/reptlw!j0wZ0@hPR@z5QQbitFoMiQ/|verk=www.goteborgdirekt.se|datum=2021-01-02|hämtdatum=2022-05-21|språk=sv|författare=Risenfors, Kristian|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220625045434/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/planen-sa-blir-centralens-nya-siluett/reptlw!j0wZ0@hPR@z5QQbitFoMiQ/|arkivdatum=2022-06-25}}</ref> Se vidare nedan under rubriken [[Göteborg#Arkitektur|Arkitektur]].

==== Regeringens närtidssatsning ====
I anslutning till Partihallsförbindelsen kommer [[Marieholmstunneln]] att byggas vilket ökar kapaciteten över älven. Den [[11 september]] [[2008]] träffades de fyra allianspartiledarna Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund i Göteborg för att redogöra för kommande infrastruktursatsningar.<ref name="marieholmstunneln">{{Webbref|url = http://www.gt.se/nyheter/1.1296583/nu-satsar-de-pa-vagarna-i-vastsverige|titel = Nu satsar de på vägarna i Västsverige|hämtdatum = 11 september 2008|författare = Åke Lundgren|datum = 2008-09-11|verk = [[Göteborgs-Tidningen|GT]]|arkivurl = https://web.archive.org/web/20080913063446/http://www.gt.se/nyheter/1.1296583/nu-satsar-de-pa-vagarna-i-vastsverige|arkivdatum = 13 september 2008}}</ref> Det har inte funnits några konkreta planer gällande byggstart, därför kom Göteborgspolitikerna med ett utspel om vägavgifter för att kunna påskynda bygget.<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=237&a=428140 Bra utreda betaltunnel ''(Gp.se)''] {{Wayback|url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=237&a=428140 |date=20081023145804 }}</ref> Men, efter presskonferensen visade det sig att byggstart av Marieholmstunneln skulle ske redan [[2010]] efter en extra infrastruktursatsning från regeringen på 7,6 miljarder kronor.<ref name="klartförnytunnel">{{Webbref|url = http://www.gt.se/nyheter/1.1295482/klart-for-ny-tunnel|titel = Klart för ny tunnel|hämtdatum = 11 september 2008|författare = Åke Lundgren|datum = 2008-09-11|verk = GT|arkivurl = https://web.archive.org/web/20080913063357/http://www.gt.se/nyheter/1.1295482/klart-for-ny-tunnel|arkivdatum = 13 september 2008}}</ref> Beräknad byggkostnad är 3,5 miljarder [[Svensk krona|SEK]].<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg2050.nu/tidskapseln/Utstallningen/vagverket.pdf |format=[[PDF]] |titel=Utredning Marieholmstunneln (Vägverket) |utgivare=Goteborg2050.nu |arkivurl=https://web.archive.org/web/20050114055237/http://www.goteborg2050.nu/tidskapseln/Utstallningen/vagverket.pdf |arkivdatum=2005-01-14 }}</ref> Förutom Marieholmstunneln kommer även [[Riksväg 40]] att byggas ut till motorväg, och hamnens kommunikationer kommer att förbättras.<ref name="marieholmstunneln"/> [[Maud Olofsson]] sade att "''Göteborg har varit styvmoderligt behandlat och det är en hel del som måste göras.''".<ref name="marieholmstunneln"/>

För att utveckla kollektivtrafiken vidare, både lokalt och i regionen, har man startat projektet [[K2020]] vilket förordar nya utbyggnader av järnväg, busskörfält och spårväg. Planen är att fram till 2025 nästan fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel mellan Göteborg och [[kranskommun]]er.<ref>[http://www.k2020.se/ k2020's webbplats]</ref> För att öka kapaciteten på stadens spårvagnsnät pågår ett utbyggnadsprojekt kallat [[Kringen]]. Det består i att bygga nya sträckor för att förbinda nätets olika länkar så att inte alla spårvagnar skall behöva passera de centrala delarna av stan. År 2009 återstod endast sträckan mellan Lilla Torget och Järntorget vilken påbörjades våren 2013 och invigdes och togs i bruk i augusti 2015.

=== Vägar ===
[[File:E6-E20 Olskroksmotet in Gothenburg.png|thumb|Vy över Olskroksmotet söderifrån, där E6 möter E20.]]
Göteborg fungerar som nav i det västsvenska vägnätet. Från söder och öster kommer [[E20]] från [[Köpenhamn]] respektive [[Stockholm]]. Norrifrån [[E6]] från [[Oslo]] och vidare söderut till [[Malmö]]. E6 tillsammans med E20 utgör den viktiga [[motorväg]]en från Oslo till Köpenhamn som går via Göteborg. Andra större vägar som går till/genom Göteborg är [[E45]] och Riksväg [[Riksväg 27|27]]/[[Riksväg 40|40]]. Överlägset mest trafikerad är [[Tingstadstunneln]] där över {{formatnum:120000}} bilar passerar varje dygn, detta trots att tunneln bara är dimensionerad för {{formatnum:90000}} bilar. E6/E20 från [[Mölndal]] öster om centrum, vid [[Liseberg]], Korsvägen och i anslutning till riksväg 27/40 mot [[Landvetter flygplats]] är även den tungt trafikerad med {{formatnum:80000}} bilar som passerad dagligen. Söderleden från Askim till centrum samt Götaleden (Götatunneln) passeras båda av ca 60 000 fordon dagligen. Andra mycket trafikerade vägsträckor är E6 Klarebergsmotet, Riksväg 27/40 mot Kallebäck och E20 Partillemotet med {{formatnum:50000}} bilar dagligen.<ref>{{tidningsref |url = http://www.aftonbladet.se/punktse/article1884448.ab |rubrik = Politiker öppnar för biltullar i Göteborg |hämtdatum = 10 september 2008 |tidning = [[Aftonbladet]] |arkivurl = https://web.archive.org/web/20110514144105/http://www.aftonbladet.se/punktse/article1884448.ab |arkivdatum = 14 maj 2011 }}</ref>

==== Trängselskatt ====
[[Fil:Gbg trangselskatt.jpg|miniatyr|Betalzonen för trängselskatt i Göteborg markerad med orange linje.]]
{{Huvudartikel|Trängselskatt i Göteborg}}
Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Avgiften tas ut för alla bilar som passerar en betalstation mellan 06.00 och 18.29 under vardagar. I praktiken avgiftsbeläggs endast privatägda bilar, då förmånsbilars och företagsbilars skatter är avdragsgilla. Avgift tas inte ut under lördagar, söndagar och dagar före helgdag. Inte heller under juli månad tas det ut någon trängselavgift.<ref>Transportstyrelsen {{webbref |url=http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-10-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121031162647/http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/ |arkivdatum=2012-10-31 }}</ref> Avgiften är 9, 16 eller 22 kronor. (Ursprungligen var den 8, 13 eller 18 kronor.<ref>Transportstyrelsen {{webbref |url=http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/Trangselskatt-i-goteborg/Fragor--svar/Fragor-svar-om-trangselskatt-i-goteborg111/Hur-blir-jag-befriad-/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-10-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120827030840/http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/Trangselskatt-i-goteborg/Fragor--svar/Fragor-svar-om-trangselskatt-i-goteborg111/Hur-blir-jag-befriad-/ |arkivdatum=2012-08-27 }}</ref>)

=== Cykelbanor ===
År 2013 fanns det sammanlagt 460 [[kilometer]] cykelbana i Göteborg.<ref name="Egnahemsbolaget">''Egnahemsbolaget: Hjärtat i Göteborg sedan 1933,'' publicerad av Egnahemsbolaget under jubileumsåret 2013, s. 19.</ref>

=== Kollektivtrafik ===
[[Fil:Linje 6.jpg|miniatyr]]
{{Huvudartikel|Kollektivtrafik i Göteborg}}
{{Se även|Göteborgs spårväg|Göteborgs pendeltåg|Göteborgs regionaltåg}}
För kollektivtrafiken i Göteborg svarar [[Västtrafik]]. Trafiken bedrivs med spårvagn, buss, båt och tåg och utförs av olika entreprenörer. 

Göteborg är i dag en av få städer i Sverige som har kvar sina [[spårvagn]]ar. I dag trafikeras Göteborg av 12 (numrerade 1–13, med undantag av linjenummer 12, som används av Spårvägssällskapet [[Ringlinien]]) spårvagnslinjer. En av de senaste linjeutbyggnaderna, kallad ''[[Kringen]]'', invigdes delvis 2003 och utgjorde spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via [[Ullevi]] och [[Scandinavium]] till [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]].

Den 15 augusti 2015 invigdes Badhuslänken från [[Lilla Torget, Göteborg]], via [[Södra Hamngatan]], [[Stenpiren]] och [[Stora Badhusgatan]], till [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]].<ref>{{pressmeddelanderef|url=http://www.mynewsdesk.com/se/vasttrafik/pressreleases/nu-inviger-vi-badhuslaenken-1201338|rubrik=Nu inviger vi Badhuslänken|utgivare=Västtrafik|datum=11 augusti 2015|åtkomstdatum=10 maj 2016|hämtdatum=10 maj 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20230107230822/https://www.mynewsdesk.com/se/vasttrafik/pressreleases/nu-inviger-vi-badhuslaenken-1201338|arkivdatum=7 januari 2023}}</ref>

Göteborgsregionen har i dag pendeltågslinjer mot Alingsås, Kungsbacka och Älvängen. Några av [[Göteborgs pendeltåg]]sstationer är [[Göteborgs centralstation]], [[Lisebergs station]], [[Gamlestaden station]] samt [[Sävenäs]], där det även finns en [[rangerbangård]] för godstrafik. 

Göteborg trafikeras även av fem linjer i regionaltågsnätet, [[Västtågen]]. Linjer med slutstation i Strömstad, Trollhättan/Vänersborg, Borås, Töreboda, Örebro samt Nässjö.

Göteborgs kommun har utarbetat en vision, ''[[K2020]]'', som bland annat innebär att år 2020 ska kollektivtrafiken stå för 40 procent av alla resor i Göteborg. För att klara detta har trafiken bland annat utökats med tio procent från 2006 till 2008.

Följande tabell visar hur många som har rest med Västtrafik de senaste 10 åren (pendeltågstrafik ej inräknad).<ref name="ökningpendling">{{tidningsref |url = http://www.metro.se/se/article/2008/09/07/23/5638-57/index.xml |rubrik = Allt fler Göteborgare tar pendeln till jobbet |hämtdatum = 10 september 2008 |författare = Liljedahl, Martina |datum = 2008-09-07 |tidning = [[Metro (tidning)|Metro]] |arkivurl = https://web.archive.org/web/20080917014953/http://www.metro.se/se/article/2008/09/07/23/5638-57/index.xml |arkivdatum = 17 september 2008 }}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.vasttrafik.se/Global/Dokument/Årsred_2013_webb.pdf|titel = Västtrafik årsredovisning 2012|hämtdatum = 2015-02-20|arkivurl = https://web.archive.org/web/20140703175803/http://www.vasttrafik.se/Global/Dokument/%c3%85rsred_2013_webb.pdf|arkivdatum = 2014-07-03}}</ref> 
{| class="sortable wikitable"
! År
! Antal resor (miljoner)
! Ökning jämfört med<br /> föregående år
|-
| 2004 || 134,4 || -
|-
| 2005 || 137,3 || +2,2 %
|-
| 2006 || 138,8 || +1 %
|-
| 2007 || 145,7 || +5 %
|-
| 2008 || 171,9<ref>{{webbref |url=http://www.vasttrafik.se/upload/VT%20samh%C3%A4llsnytta%202008.pdf |format=[[PDF]] |titel=Kollektivtrafikens samhällsnytta |hämtdatum=7 januari 2010 |utgivare=[[Västtrafik]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110629194621/http://www.vasttrafik.se/upload/VT%20samh%C3%A4llsnytta%202008.pdf |arkivdatum=29 juni 2011 }}</ref> || +18 %
|-
|2009
|220
| +28 %
|-
|2010
|227
| +3,2 %
|-
|2011
|258
| +13,7 %
|-
|2012
|261
| +1,2 %
|-
|2013
|283 (278 enligt 2015 års årsredovisning.<ref name="VT2015"/>)
| +8,4 %
|-
|2014
|278<ref name="VT2015">{{webbref|titel=Årsredovisning 2015|url=http://www.vasttrafik.se/Global/Dokument/%C3%85rsredovisning%202015.pdf|utgivare=Västtrafik|hämtdatum=9 maj 2016|sid=32|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160604190412/http://www.vasttrafik.se/Global/Dokument/%C3%85rsredovisning%202015.pdf|arkivdatum=4 juni 2016}}</ref>
|Ändrad beräkningsmetod 2013 gör att ingen jämförelse görs.
|-
|2015
|282<ref name="VT2015"/>
| +1,4 %
|-
|2016
|303<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.vasttrafik.se/globalassets/media/dokument/styrelsehandlingar-och-protokoll/moten-2021/mote-26-februari/nr-07.6-arsredovisning-for-verksamhetsaret-2020.pdf|titel=Västtrafik AB årsredovisning 2020|hämtdatum=3 Juli 2024|datum=26 Februari 2021|utgivare=Västtrafik AB}}</ref>
| +7,4 %
|-
|2017
|322<ref name=":0" />
| +6,3 %
|-
|2018
|339<ref name=":0" />
| +5,3 %
|-
|2019
|355<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vasttrafik.se/globalassets/media/dokument/det-har-ar-vasttrafik/arsredovsining-vasttrafik-ab_undertecknad.pdf|titel=Västtrafik AB årsredovisning 2023|hämtdatum=3 Juli 2024|utgivare=Västtrafik AB}}</ref>
| +4,7 %
|-
|2020
|246<ref name=":0" /><ref name=":1" />
| -30,7 %
|-
|2021
|234<ref name=":1" />
| -4,9 %
|-
|2022
|301<ref name=":1" />
| +28,6 %
|-
|2023
|323<ref name=":1" />
| +7,3 %
|}

=== Flygplatser ===
[[Fil:Departures entrance at Landvetter.JPG|miniatyr]]
Göteborg försörjs främst av [[Göteborg-Landvetter flygplats]] (GOT) några mil öster om staden på riksväg 27/40 mot [[Borås]]. Tidigare fanns även [[Göteborg City Airport]] (GSE) på [[Hisingen]] (före detta Säve flygfält).

Göteborg Landvetter flygplats (GOT) är Sveriges näst största flygplats, belägen i [[Härryda kommun]] utanför Göteborg. Flygplatsen var Nordens femte största år 2019.<ref>{{Webbref|titel =Vilka är Nordens 10 största flygplatser?|url=https://samuelssonsrapport.se/vilka-ar-nordens-10-storsta-flygplatser/|datum=10 november 2020|författare=Samuelsson, Håkan|utgivare=samuelssonsrapport.se|språk=svenska|hämtdatum=15 november 2020}}</ref> Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. 2019 hanterade flygplatsen 6 670 933 passagerare.<ref>{{Webbref|url=https://www.regionfakta.com/vastra-gotalands-lan/infrastruktur/passagerare-per-flygplats/|titel=Passagerare per flygplats|verk=Regionfakta|språk=svenska|hämtdatum=15 november 2020}}</ref>  

[[Göteborg City Airport]] (Gothenburg City Airport) var Göteborgs andra internationella flygplats. Den ligger 14 kilometer nordväst från [[Inom Vallgraven|centrala Göteborg]] på [[Hisingen]]. Flygplatsen tillhörde tidigare [[F 9 Säve]] och hette då Säve flygplats. Bland flygbolagen som trafikerade Säve fanns [[Ryanair]] och [[Wizz Air]]. Antalet resenärer år 2010 var 715&nbsp;000.<ref>[http://www.goteborgcityairport.se/index.php?option=com_content&view=article&id=24&Itemid=136&lang=sv Goteborgcityairport.se] {{Wayback|url=http://www.goteborgcityairport.se/index.php?option=com_content&view=article&id=24&Itemid=136&lang=sv |date=20121003125846 }}</ref> I november 2014 stängdes flygplatsen efter att taxibanans bärighet dömts ut.<ref>{{Webbref|titel = Flygplan får inte landa på flygplatsen i Säve|url = http://www.expressen.se/gt/flygplan-far-inte-landa-pa-flygplatsen-i-save/|hämtdatum = 2015-08-06}}</ref> Trafiken leddes tillfälligt om till Göteborg Landvetter Airport medan förutsättningarna för att bygga om och åter öppna Göteborg City Airport skulle utredas. Den 13 januari 2015 meddelade ägarna [[Swedavia]], Volvo och Göteborgs kommun att Swedavia köper ut de övriga ägarna och att Göteborg City Airport läggs ned. Som orsak angavs att kostnaden för att bygga om taxibanan blir alltför stor.<ref>{{Webbref|titel = Göteborg City Airport läggs ner|url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20152533.ab|hämtdatum = 2015-08-06}}</ref> Trafiken som bedrevs på Göteborg City Airport har till största delen flyttat till Göteborg Landvetter Airport.

[[Torslanda flygfält]] (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till 1977 då den lades ner för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid [[Torslanda (tätort)|Torslanda]], beläget på Hisingens västra sida, cirka 15&nbsp;km från centrala Göteborg.

=== Sjöfart ===
[[Fil:Stena Germanica in Göteborg.jpg|miniatyr|[[M/S Stena Germanica|M/S ''Stena Germanica'']] vid Tysklandsterminalen på [[Södra Älvstranden]] i Göteborg. I bakgrunden bockkranen vid [[Eriksberg, Göteborg|Eriksberg]] på [[Hisingen]].]]

==== Hamnen ====
{{Huvudartikel|Göteborgs hamn}}
Göteborgs hamn är [[Norden]]s största [[hamn]] och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg. Totalt är hamnen cirka 22&nbsp;km lång. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta älv vid [[Lärjeån]]s utlopp i Göta älv och i väster från [[Torslandaviken]]s sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.

I Göteborgs hamn är det inga större [[tidvatten]]skillnader. Mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är skillnaden bara 20&nbsp;cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5&nbsp;meter längst i väster och 6,4&nbsp;meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.

Genom hamnen fraktas främst olja, skogsprodukter och containervaror. Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på [[Hamnbanan]] till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen fanns tidigare en anslutning för en tågfärja till [[Fredrikshamn, Danmark|Fredrikshamn]], denna förbindelse lades ned sommaren 2015 på grund av att det planeras bostäder i området.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Stena Scanrails sista resa|url=http://www.mynewsdesk.com/se/stena_line/pressreleases/stena-scanrails-sista-resa-1206541|tidning=Mynewsdesk|hämtdatum=2018-06-30|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180701002035/http://www.mynewsdesk.com/se/stena_line/pressreleases/stena-scanrails-sista-resa-1206541|arkivdatum=2018-07-01}}</ref>
[[Fil:Älvfärja "Dan Axel Broström" (1975).jpg|miniatyr|Älvfärjan Dan Broström 1975.]]

==== Färjor ====
Fram till 2006 fanns färjeförbindelser från Göteborg till [[Göteborg-Frederikshavn (färjelinje)|Frederikshavn]], [[Göteborg-Kiel (färjelinje)|Kiel]], [[Göteborg-Kristiansand (färjelinje)|Kristiansand]] och [[Göteborg-Newcastle (färjelinje)|Newcastle]]. Men efter att [[DFDS Seaways]] – efter dålig lönsamhet – avvecklat sina färjelinjer från Göteborg återstår nu bara två linjer med [[Stena Line]] som enda aktör.

=== Utbildning ===
[[Fil:Göteborgs universitet - huvudbyggnaden.jpg|miniatyr|Göteborgs Universitets huvudbyggnad.]]
[[Fil:Lindholmen Science Park.jpg|miniatyr|Lindholmen Science Park.]]
[[Fil:Handelshogskolan.jpg|miniatyr|Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.]]
I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två [[högskolor]], [[Göteborgs universitet]] och [[Chalmers tekniska högskola]]. Chalmers har två [[campus]], i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar [[doktor]]er, [[licentiat]]er, [[civilingenjör]]er, [[arkitekt]]er, [[högskoleingenjör]]er, [[teknologie kandidat]]er och [[nautiker]]. 2001 startades [[IT-universitetet i Göteborg]] som ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet. År 2006 räknade man med att det fanns cirka {{formatnum:61000}} studenter i staden.<ref name="EM">{{webbref |url=http://www.goteborg.com/14753.epibrw |titel=Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006 |format=[[PDF]] |utgivare=Goteborg.com, via wayback.archive.org |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070928092949/http://www.goteborg.com/14753.epibrw |arkivdatum=2007-09-28 }}</ref>

==== Första läroanstalten ====
År 1630 inrättades stadens [[trivialskola]] under namnet "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan (gavel mot Västra Hamngatan). Denna byggnad ersattes av en ny av [[murtegel|tegel]] i två plan, som invigdes den 1 september 1663.<ref>''Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologiska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning'', Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 423</ref> Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett [[gymnasium (Sverige)|gymnasium]] och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Båda kunde dock återuppbyggas genom att använda de gamla murarna. Gymnasiet återställdes under medverkan av [[arkitekt]]en Johan Eberhard Carlberg, biskop Johannes Carlbergs son. Arbetet slutfördes 1727. I flygeln åt Västra Hamngatan hade gymnasiet sina lokaler och Trivialskolan disponerade flygeln åt Kungsgatan.<ref>{{bokref|titel=Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982|förnamn=A.|efternamn=Rundqvist|medförfattare=R. Scander; A. Bothén|utgivare=Göteborgs Hembygdsförbund|år=1982|sid=3}}</ref><ref>{{bokref|titel=Göteborg förr och nu|serie=Gymnasiehusens historia i Göteborg före 1862|utgivare=Göteborgs Hembygdsförbund|år=1962|sid=49–51}}</ref>

Gymnasiebyggnaden förföll efterhand, men 10 november 1826 invigdes istället en ny två våningsbyggnad, vid hörnet Västra Hamngatan 15/Vallgatan 10. Arkitekt var J. Hagberg och byggmästare J. L. Dymling. År 1862 flyttades gymnasieverksamheten till Hvitfeldtsplatsen 6, "[[Gamla Latin]]". Arkitekt denna gång var H. J. Strömberg. Skolverksamheten, som bytte namn till Latinläroverket 1882, flyttades 1919 till en nyuppförd byggnad, det nuvarande [[Hvitfeldtska läroverket]].<ref>{{bokref|titel=Hus för hus i Göteborgs stadskärna|förnamn=Gudrun (red.)|efternamn=Lönnroth|utgivare=Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum|år=2003|isbn=91-89088-12-3|sid=273, 300}}</ref>

==== Högskolor och universitet ====
[[Fil:Handelshögskolan, Göteborg, läsesalen 1.JPG|miniatyr|Läsesalen, Handelshögskolan]]
*[[Chalmers tekniska högskola]] (CTH)
*[[Göteborgs universitet]] (GU)
*[[Församlingsfakulteten]] (FFG)

==== Gymnasieskolor ====
{{Huvudartikel|Lista över gymnasieskolor i Göteborg}}

==== Folkhögskolor ====
*[[Angered folkhögskola]]
*[[Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg]]
*[[Färnebo Folkhögskolas Filial]]
*[[Göteborgs folkhögskola]]<ref>{{Webbref|titel=Skolan|url=http://gbg.fhsk.se/skolan/|verk=Göteborgs folkhögskola|datum=2016-05-03|hämtdatum=2019-03-01|språk=sv}}</ref>
*[[Kvinnofolkhögskolan]]

== Befolkning och samhälle ==
=== Befolkningsutveckling ===
{{Huvudartikel|Befolkningsutveckling i Göteborg}}
Göteborg är en förhållandevis ung stad, grundad på tidigt 1600-tal, och var länge bara Sveriges tredje stad. Efter erövringen av [[Skåne]] och [[Blekinge]] ansågs [[Karlskrona]] som rikets viktigaste sjöfartsstad. Men med [[Svenska Ostindiska Companiet]] och annan sjöfart utanför Östersjöområdet växte staden fort under senare delen av 1700-talet. År 1635 hade Göteborg 1&nbsp;150 invånare, år 1700 10&nbsp;000, år 1800 13&nbsp;000 och år 1900 hade invånarantalet vuxit till {{formatnum:127000}}. Vid millennieskiftet år 2000 var invånarantalet {{formatnum:496000}}.

Göteborg är sedan länge Sveriges näst största stad, endast [[Stockholm]] är större. I december 2008 hade Göteborg {{formatnum:500154}} invånare, av dem är {{formatnum:252537}} kvinnor och {{formatnum:247617}} män. Av göteborgarna är 105&nbsp;000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4&nbsp;500-5&nbsp;000 personer per år.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=467439 |rubrik=Befolkningsboom i Göteborg |hämtdatum=31 december 2008 |författare=Bozinovska, Snezana |datum=2008-12-31 |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060721034029/http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113 |arkivdatum=21 juli 2006 }}</ref> Från 2008 till 2009 ökade invånarantalet i [[Storgöteborg]] med 11&nbsp;300 personer.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.315685-storgoteborg-vaxer-rekordfort |rubrik=Storgöteborg växer rekordfort |hämtdatum=19 februari 2010 |författare=Nyström, Ulf |datum=2010-02-19 |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100222023100/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.315685-storgoteborg-vaxer-rekordfort |arkivdatum=22 februari 2010 }}</ref>

'''''Tätorten Göteborg'''''
{{Befolkningsutveckling
| namn = Göteborg
| från = 1900
| till = 2020
| ref = <ref>{{Köpingsliknande samhällen|Göteborg med Lundby, Lunden, Gårda, Krokslätt, Almedal och Nya Varfvet.}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |arkivurl=https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |arkivdatum=23 juni 2011 |titel=Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005 |hämtdatum=13 december 2010 }}</ref>

| fotnot = Sammanvuxen med [[Näset, Göteborg|Näset]] 1965, med [[Agnesberg]] och [[Hjällbo]] 1970, med [[Askim]], [[Kärra, Göteborg|Kärra]] och [[Skintebo]] 1975, med [[Rannebergen]] 1980, med [[Tuve]] 1990, med [[Torslanda (tätort)|Torslanda]] 2010, med [[Anneberg, Kungsbacka kommun|Anneberg]], [[Hjälmared, Kungsbacka kommun|Hjälmared]], [[Kungsbacka]], [[Kållered]], [[Lindome]], [[Mysterna]] och [[Tulebo]] 2015. [[Helgered och Östergärde industriområde]] (som återgick 2018), [[Nordöstra Göteborg]] samt [[Torslanda (tätort)|Torslanda]] utbrutna 2015. 2018 införlivades [[Hagryd-Dala]], [[Billdal (tätort)]] och [[Gundal och Högås]] och utbröts Kungsbacka, [[Björnarås]] och [[Östra Balltorp]]. 2020 uppgick [[Östra Balltorp]] och [[Kålsered]] i tätorten 
| max = 607882
| y2020 = 607882
| a2020 = 23092
| y2015 = 572799
| a2015 = 21513
| y2010 = 549839
| a2010 = 20367
| y2005 = 510491
| a2005 = 19816
| y2000 = 495822
| a2000 = 19744
| y1995 = 480839
| a1995 = 19845
| y1990 = 465474
| a1990 = 19662
| y1980 = 456684
| y1975 = 470529
| y1970 = 485785
| y1965 = 471619
| y1960 = 443843
| d1900 = 152172
|y2018 = 592042
|a2018 = 23386
}}

=== Språk och humor ===

==== Göteborgskan ====
{{Huvudartikel|Göteborgska}}

Den göteborgska [[dialekt]]en och [[Slanguttryck|slangen]] är en väl integrerad del av det många{{vilka|månad=2016-08}} anser vara den klassiska göteborgaren. I dag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska [[Intonation (språk)|intonationen]] på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är i dag snarast en [[sociolekt]].

Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt, som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et.

Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade "d", "r", "u", och "i". Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka "l" och runda vokaler (till exempel "u" och "ö" som hörs i värmländska och västgötska).

==== Humor ====
{{Huvudartikel|Göteborgshumor}}
Göteborgshumor är en form av [[humor]] som många förknippar med göteborgare. Göteborgshumorn är en situationsvits med en dråplig kommentar, På senare år har göteborgsvitsen medialiserats till att beskrivas och användas som en ordvits. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med [[Kal å Ada]] i huvudrollerna. I folkmun namnges också mer eller mindre kända byggnader eller företeelser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn.

Några exempel på göteborgare som anses stå för göteborgshumor är [[Sten-Åke Cederhök]], [[Lars Brandeby]], [[Claes Malmberg]], [[Per Andersson (skådespelare)|Per Andersson]] och komikergruppen [[Galenskaparna och After Shave]]. Göteborgsvitsens bevarare och stora kännare är [[Sture Hegerfors]] på Göteborgs-Posten. På sin humorsida föraktar han ordvitsarna.

== Kultur och nöje ==
{{Huvudartikel|Kultur och nöje i Göteborg}}

=== Massmedier ===
[[Fil:TV Huset.JPG|miniatyr|TV-huset.]]
{{Huvudartiklar|Massmedia i Göteborg|Göteborgs tidningar}}
[[Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning]], som gavs ut mellan 1832 och 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men tappade efterhand läsare till ''[[Göteborgs-Posten]]''. Göteborgs-Posten som i folkmun brukar benämnas GP gavs första gången ut 1858 och hade 2010 en räckvidd på 541&nbsp;000 läsare vilket gjorde Göteborgs-Posten till [[Västsverige]]s största morgontidning. GP är [[liberal]] och har sitt [[kontor]] och [[redaktion]] vid Polhemsplatsen i centrala Göteborg.<ref>[http://www.ts.se/Pdf/Upplagestatistik/TS-upplage-och-rackviddsutveckling-2010.pdf Tidningsstatistik, TS]</ref><ref>[http://www.stampen.com/vara-verksamheter/tidningar/ Stampens webbplats]</ref>

År 1902 grundades [[Göteborgs-Tidningen]], som 1967 bytte namn till GT och i dag är uppköpt av [[Bonnierkoncernen|Bonnierägda]] ''[[Expressen]]'' och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. År 1998 etablerade sig den globala gratistidningen ''[[Metro (tidning)|Metro]]'' i Göteborg. 2004 lanserades annonsfria och kritiska ''[[Göteborgs Fria Tidning]]''.

[[Sveriges Television]], [[Sveriges Radio]] och [[Utbildningsradion]] har egna lokaler på Norra Älvstranden i det så kallade [[Kanalhuset]]. Huset uppfördes ursprungligen för [[Victor Hasselblad AB|Hasselblad]]. Företaget flyttade dock bara efter en kort tid, varefter lokalerna byggdes om och anpassades för medieverksamhet. Utrymmena i Kanalhuset är mindre än i det gamla mediehuset [[Synvillan]] i [[Örgryte (Göteborg)|Örgryte]], som byggdes på sjuttiotalet. I Kanalhuset spelas bland annat ''[[Debatt (TV-program)|Debatt]]'', ''[[Uppdrag granskning]]'', ''[[Filmkrönikan]]'' och ''[[På spåret]]'' in. Även [[TV4]] har lokaler i Göteborg, vid [[Kungstorget, Göteborg|Kungstorget]]<ref>{{webbref|titel=Tv4 Göteborg|url=http://gulasidorna.eniro.se/f/tv4+g%C3%B6teborg:7799294?search_word=Tv4%20G%C3%B6teborg|verk=Eniro.se|utgivare=Eniro|hämtdatum=7 maj 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180407115953/https://gulasidorna.eniro.se/f/tv4+g%C3%B6teborg:7799294?search_word=Tv4%20G%C3%B6teborg|arkivdatum=7 april 2018}}</ref>. Sedan lokalnyheterna ''[[TV4Nyheterna Göteborg]]'' lades ner år 2014 har man riksreportrar stationerade här<ref>{{webbref|titel=Kontakta Tv4|url=http://www.tv4.se/tv4/artiklar/kontakta-tv4-5000118b04bf7223bf000001|utgivare=Tv4|hämtdatum=7 maj 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160517153302/http://www.tv4.se/tv4/artiklar/kontakta-tv4-5000118b04bf7223bf000001|arkivdatum=17 maj 2016}}</ref>, men har även utrustning för inspelningar som ''[[Bingolotto]]'' och ''[[Lotta på Liseberg]]''.

Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv. Nöjesfältet [[Liseberg]] är beläget i staden, vilket är [[Norden]]s största [[nöjespark]]. Varje år arrangeras även ett antal stora kulturevenemang som [[Bokmässan]], [[Göteborg International Film Festival|Göteborgs Filmfestival]], musikfestivalen [[Way Out West]], och vartannat år arrangeras [[Göteborg Dans & Teater Festival|dans och teaterfestivalen]] och [[Göteborgs Internationella Konstbiennal]]. [[Göteborgs kulturkalas|Kulturkalaset]] sker årligen i mitten av augusti, en fest för både göteborgare och besökare, med mängder av konserter, upplevelser och evenemang, med fri entré.<ref name="kultur">{{Webbref |url=http://corporate.goteborg.com/press-2/fakta-om-goteborg/kultur-i-goteborg/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-10-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121026185608/http://corporate.goteborg.com/press-2/fakta-om-goteborg/kultur-i-goteborg/ |arkivdatum=2012-10-26 }}</ref> [[Göteborgs stadsbibliotek|Stadsbiblioteket]] vid [[Götaplatsen]] är Göteborgs mest välbesökta kulturinstitution och 2008 hade biblioteket fler än 1,1 miljoner besökare.<ref>''[http://www.goteborg.se/wps/portal/ServiceGuide?sgid=2401&sgtitle=Stadsbiblioteket%20G%C3%B6teborg%20-%20Serviceguiden&servicetyp=Bibliotek&plats=Centrum Stadsbiblioteket Göteborg] {{Wayback|url=http://www.goteborg.se/wps/portal/ServiceGuide?sgid=2401&sgtitle=Stadsbiblioteket%20G%C3%B6teborg%20-%20Serviceguiden&servicetyp=Bibliotek&plats=Centrum |date=20230107230836 }}'', Serviceguiden, <[http://www.goteborg.se www.goteborg.se]>, läst 2011-02-25</ref>

==== Film och TV====
På annandag jul [[1896]] skedde, i [[Valandhuset]], den första filmförevisningen i Göteborgs historia.<ref>Manne Ekman & Margareta Rydbo ([[2007]]) ''100 utmärkta hus i Göteborg'', Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg, sid:128, {{ISBN|978-91-85488-78-0}}</ref> [[1902]] öppnades [[Kinematografen i Göteborgs arkader]] vilket var Sveriges första fasta biograf. I maj [[1916]] stod [[Victor Hasselblad AB|Hasselblad]] Film AB:s filmateljé färdig, som låg högst upp på [[Otterhällan]]s krön och på sin tid var en av Sveriges största och modernaste filmateljéer. Under åren 1916–1919 spelade man in ett trettiotal filmer, med bland andra [[Gösta Ekman den äldre]]. Stjärnregissören hette [[Georg af Klercker]]. Göteborgs största biograf är i dag [[Filmstaden Bergakungen]], som öppnade i november 2006. Utöver denna finns ett tiotal biografer runt om i staden.

Viktiga institutioner för film i Göteborg är [[Filmhögskolan]] och [[Göteborg Film Festival]] som startade redan [[1979]]. Festivalen har utvecklats till Nordens största publika filmfestival. Varje år, i månadsskiftet januari-februari visas cirka 450 filmer för 200 000 besökare.<ref name="kultur" />

[[Sveriges Television]] och [[Sveriges Radio]] har lokalkontor i Göteborg, för produktioner av nyhets- och andra program. Bland film- och TV-produktioner som utspelas i Göteborg finns ''[[Hammarkullen (TV-serie)|Hammarkullen]]'', ''[[Simon och ekarna (film)|Simon och ekarna]]'', ''[[Åsa-Nisse som polis]]'' samt filmerna om [[Johan Falk]].

=== Bildkonst ===
[[Fil:Carl Milles Poseidon 01.JPG|miniatyr|''[[Poseidon med brunnskar]]''.]]
:''Se även [[Lista över konstgallerier i Göteborg]].''
:''Se även [[Lista över offentlig konst i Göteborg]]''.
[[Göteborgs konstmuseum]] är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Av nordiska konstnärer finns målningar av [[Edvard Munch]], [[Ernst Josephson]], [[Carl Larsson]], [[Peder Severin Krøyer]] och [[Anders Zorn]], men museet har även verk av [[Vincent van Gogh|van Gogh]], [[Monet]], [[Rembrandt]] och [[Picasso]].<ref>{{Webbref |url=http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet |titel=Göteborgs konstmuseum |hämtdatum=2012-10-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121016195335/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet |arkivdatum=2012-10-16 }}</ref> Större institutioner som fokuserar på [[samtidskonst]] är [[Göteborgs konsthall]] och [[Röda sten|Röda Sten Konsthall]]. Göteborg har även Sveriges enda större [[Göteborgs internationella konstbiennal|internationella konstbiennal]] som startade 2001.<ref name=GIKB>''[http://www.fou.nu/info/dir/ansokan/149341/Bilaga2OvergripandeProjektbeskrivning2011.doc Projektbeskrivning: Övergripande för Göteborgs Internationella Konstbiennal 10 september –  13 november 2011] {{Wayback|url=http://www.fou.nu/info/dir/ansokan/149341/Bilaga2OvergripandeProjektbeskrivning2011.doc |date=20160602115913 }}'', läst 2012-10-27</ref>

I Göteborg finns ett stort antal offentliga konstverk, där ''[[Poseidon med brunnskar|Poseidon]]'' och ''[[Kopparmärra statyn, Göteborg|Kopparmärra]]'' kanske är de mest omtalade. Utöver dessa [[Klassicism|klassicistiska]] verk finns även [[Modernism|modernistiska]] verk av internationella storheter som exempelvis ''Vilande figur i två delar III'' av [[Henry Moore]]<ref>Göteborgs kulturförvaltning, ''[http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/435fd731f5e999a9c1256f9d0045fce0 Vilande figur i två delar III]'', läst 2012-10-27</ref> och ''[[De tre vingarna]]'' av [[Alexander Calder]].<ref>Göteborgs kulturförvaltning, ''[http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/3beec6943d57e61dc1256fa200431dc3 De tre vingarna]'', läst 2012-10-27</ref> ''Se även [[Lista över offentlig konst i Göteborg]].''

[[Göteborgs universitet]] har Nordens största konstnärliga fakultet vilken består av de tre institutionerna [[Akademin Valand]] (som är en sammanslagning av [[Filmhögskolan]], [[Högskolan för fotografi]], [[Konsthögskolan Valand]] och [[Litterär gestaltning]]), [[Högskolan för design och konsthantverk]] och [[Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet|Högskolan för scen och musik]].<ref name="GU">Göteborgs universitet, Konstnärliga fakulteten, [http://www.konst.gu.se/ www.konst.gu.se/], läst 2012-10-27</ref>

Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända [[Röhsska museet]] finns i Göteborg. Museet har en stor samling av form- och designföremål, asiatisk konst och hantverk.<ref>{{webbref  |titel=Röhsska museets samling |år=2024 | url=https://rohsska.se/samlingen/  |utgivare=Röhhska|hämtdatum=26 maj 2024 }}</ref> Granne med museet ligger [[HDK-Valand]], högskolan för konst och design. På Vallgatan kan man besöka [[Konsthantverkshuset (Göteborg)|Konsthantverkshuset]].<ref>Konstnärsdrivet, en översikt över konstnärsdrivna, organisationer i västra götaland, gallerier, föreningar, verkstäder - Konst och kulturutredning - Västra Götalandsregionen http://www.kulturivast.se/sites/default/files/konst_konstnarsdrivet.pdf {{Wayback|url=http://www.kulturivast.se/sites/default/files/konst_konstnarsdrivet.pdf |date=20150920011826 }}</ref>

=== Litteratur ===
[[Fil:Bok & Bibliotek 20110923-1734 (panorama).jpg|mini|[[Bokmässan]] i [[Svenska Mässan]].]]
:''Se även [[:kategori:Författare från Göteborg]]''
Ett antal författare i olika genrer har levt och verkat i Göteborg. I denna kategori finns bland andra [[Viveca Lärn]], [[Sven Schånberg]] och [[Mikael Thörnqvist]]. Många författare har fötts och/eller vuxit upp i staden . Dessa inkluderar [[Siv Arb]], [[Sun Axelsson]], [[Marcus Birro]], [[Karin Boye]], [[Anita Goldman]], [[Annika Thor]] och [[Gunilla Wolde]].

Bland romanförfattare som förlagt [[:kategori:Göteborg i skönlitteratur|handlingen till Göteborg]] finns [[Åke Edwardson]],<ref>Andersson, Helén (2012-07-05): [http://www.framsidan.net/2012/07/brottsplats-vasastan/ "Brottsplats Vasastan".] {{Wayback|url=http://www.framsidan.net/2012/07/brottsplats-vasastan/ |date=20160804090258 }} framsidan.net. Läst 9 juni 2016.</ref> [[Viveca Lärn]]<ref>Andersson, Lena (2012-02-23): [http://tidningenkulturen.se/index.php/nyheter-mainmenu-53/inrikes-mainmenu-49/11469-viveca-laern-skriver-om-sitt-goeteborg "Viveca Lärn skriver om sitt Göteborg".] {{Wayback|url=http://tidningenkulturen.se/index.php/nyheter-mainmenu-53/inrikes-mainmenu-49/11469-viveca-laern-skriver-om-sitt-goeteborg |date=20180407115951 }} tidningenkulturen.se. Läst 9 juni 2016.</ref> och [[Marianne Fredriksson]].<ref>Vasell, Magnus (2007-02-13): [http://www.gp.se/simon-och-ekarna-br-filmas-i-göteborg-1.1150109 "Simon och ekarna<br>filmas i Göteborg".] gp.se. Läst 9 juni 2016.</ref> Även [[Helene Tursten]]s böcker om kriminalinspektören Irene Huss utspelas i staden.<ref>[https://biblioteket.stockholm.se/titel/594980 "Den som vakar i mörkret kriminalroman om Irene Huss".] biblioteket.stockholm.se. Läst 9 juni 2016.</ref>

Mässan Bok & Bibliotek, allmänt känd som [[Bokmässan]], är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen och Europas näst största i sitt slag. Mässan arrangeras årligen i Göteborg av ''Bok & Bibliotek i Norden AB'' samt [[Svenska Mässan]].<ref>[http://www.metro.se/se/article/2008/09/25/01/0641-57/index.xml Dags för årets största bokfest]</ref>

I [[Göteborgs lagerhus]] vid [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]] har sedan 1990-talet ett antal göteborgska [[bokförlag]] och kulturtidskrifter etablerat sig. Bland annat finns där flera kulturverkstäder. ''Göteborgs Litteraturhus'' är en samlingslokal i huset för kulturföreningar och litterära sammankomster.<ref>Roos, Susanne (2015-01-07):[https://archive.is/20151110141210/http://www.gu.se/forskning/forskare/Evenemang/folkuniversitetets-oppna/litteraturhuset "Litterär Salong - Litteraturhuset - våren 2015".] gu.se. Läst 10 november 2015.</ref>

=== Museer ===
{{Huvudartikel|Lista över museer i Göteborg}}
I Göteborg finns många museer att besöka. Vid korsvägen ligger [[Världskulturmuseet]] som bortsett från Moderna museet i Malmö är Sveriges enda statliga museum utanför Stockholm. [[Världskulturmuseet]] som i sina olika gallerier visar växlande, tematiska utställningar som speglar begreppet världskultur. Närmsta granne är [[Universeum]], ett [[science center|vetenskapscentrum]] och museum med allt från hajar och regnskog till spännande experiment.<ref name="kultur" /> Andra välbesökta museer i Göteborg är [[Göteborgs Konstmuseum|Konstmuseet]], [[Göteborgs Naturhistoriska museum|Naturhistoriska museet]], [[Röhsska Museet]], [[Göteborgs Stadsmuseum|Stadsmuseet]], [[Göteborgs Maritima Centrum]], och [[Sjöfartsmuseet, Göteborg|Sjöfartsmuseet]].

=== Teater och opera ===
:''Se även: [[:Lista över teatrar och teatergrupper i Göteborg]]''
[[Fil:Draken, Cinema-04 fragment.jpg|miniatyr|Biografen [[Draken (biograf, Göteborg)|Draken]] under ''Göteborg International Film Festival''.]]
[[Fil:Way out west-entrance.jpg|miniatyr|Ingången till festivalen [[Way Out West]] i Slottskogen.]]
[[Fil:Liseberg 2012-07-08.jpg|miniatyr|Liseberg.]]
De första teatersällskapen kom till Göteborg mot slutet av 1600-talet och spelade i exempelvis lador och magasin. Göteborgs första offentliga teater ''[[Comediehuset]]'' byggdes 1779.<ref>''Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794'', Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896, s. 156</ref> År 1816 byggdes den första [[Segerlindska teatern|Stora Teatern]] på [[Södra Hamngatan]].<ref name="Pettersson">''Teaterliv i Göteborg'', Åke Pettersson 1992 {{ISBN|91-7029-102-0}} s.31</ref> År 1856 hade denna byggnad tjänat ut och man lät bygga ''[[Göteborgs Nya Theater]]'', som på 1880-talet bytte namn till Stora Teatern, eller Storan som den numera kallas.

Stora Teatern används som gästspelsscen för scenkonst, där "nytt möter gammalt och det stora formatet möter det lilla." Andra viktiga teatrar i Göteborgs historia är exempelvis [[Lorensbergsteatern]], [[Göteborgs Stadsteater|Stadsteatern]] och [[Göteborgsoperan]]. Kring [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]] finns de mindre teatrarna [[Folkteatern i Göteborg|Folkteatern]], [[Hagateatern]] och [[Masthuggsteatern]], där fria teatergrupper håller till.<ref name="kultur" />

Sedan 1994 har [[Göteborgsoperan]]s etablering inneburit ett uppsving för både staden och hela regionen [[Västra Götalandsregionen|Västra Götaland]] när det gäller opera, musikal, konsert och modern dans. Under ett år har [[Göteborgsoperan]] med sin annexscen i [[Skövde]] cirka {{formatnum:250000}} besökare. Inriktningen på barn och ungdom är därvid särskilt intressant. Egenfinansieringen är ovanligt hög – inte mindre än 27 procent.<ref>[http://sv.opera.se/om-oss/om-operahuset/ledningsgrupp/ Göteborgsoperans Ledningsgrupp.] {{Wayback|url=http://sv.opera.se/om-oss/om-operahuset/ledningsgrupp/ |date=20131122184639 }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://sv.opera.se/media/ext/documents/2012/04/%C3%85rsredovGO_2011_sk%C3%A4rm.pdf |titel=Göteborgsoperans Årsredovisning 2011. |hämtdatum=2021-06-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210118192131/https://sv.opera.se/media/ext/documents/2012/04/%C3%85rsredovGO_2011_sk%C3%A4rm.pdf |arkivdatum=2021-01-18 }}</ref>

=== Musik ===
{{Huvudartikel|Musik i Göteborg}}
Under 1960-talet fick musikgruppen [[The Spotnicks]] från Göteborg stora framgångar, även internationellt. Andra uppmärksammade göteborgsband under denna tid var [[Tages]] och [[The Shakers]]. År 1966 öppnade pop- och rockklubben [[Cue Club]], vilken fick en central roll i stadens dåtida musikliv.<ref>[[Hans Sidén]] (1991) ''60-talspop i Göteborg : Tages, Cue och jag och du'', Tre Böcker Förlag, Göteborg, {{ISBN|91-7029-575-1}}</ref> Under 1970-talet var Göteborg ett starkt fäste för [[progg]]rörelsen, som först var verksam i allaktivitetshuset [[Hagahuset, Göteborg|Hagahuset]] och efter dess stängning, på [[Sprängkullen]].<ref name="Thyrén">Thyrén, David (2009). ''[http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26389 Musikhus i centrum: två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg]'', Diss, Stockholm: Stockholms universitet, (sammanfattning)</ref> Här fanns också huvudredaktionen för tidningen [[Musikens makt (tidning)|Musikens makt]] och skivbolaget [[Nacksving]].<ref name="Thyrén"/> Särskilt uppmärksammade band från Göteborg var [[Nationalteatern]], [[Nynningen]] och [[Motvind]].

Under [[punk]]- och postpunkvågen, under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, var föreningen [[Garageligan]] tongivande som skapade spelningar för mindre band och arrangerade [[Slottsskogsfestivalen]] under ett flertal år. Under [[indiepop]]en blev band som [[Easy]] och [[Broder Daniel]] nationellt kända. Senare har band som [[The Soundtrack of Our Lives]] och [[Håkan Hellström]] som blivit något av göteborgska ikoner.

På 2000-talet finns det många aktiva musikscener i Göteborg. [[Göteborgs Konserthus]] är ett av den nordiska funktionalismens stora monument och berömt för sin fina akustik. Här finns Göteborgs Symfoniker som bildades 1905 och utsågs till Sveriges nationalorkester 1997. Orkestern ger årligen ett 90-tal konserter.<ref name="kultur" /><ref>Göteborgs symfoniker, ''[http://www.gso.se/about_orchestra Om orkestern] {{Wayback|url=http://www.gso.se/about_orchestra |date=20121120152335 }}'', <[http://www.gso.se www.gso.se]>, läst 2012-10-28</ref> På den klassiska nattklubben [[Nefertiti (nattklubb)|Nefertiti]] möts den nya experimentella musikscenen och [[jazz]]en som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan [[1978]].<ref>Nefertiti ''[http://www.nefertiti.se/about/ about] {{Wayback|url=http://www.nefertiti.se/about/ |date=20120416160249 }}'', <[http://www.nefertiti.se www.nefertiti.se]>, läst 2012-10-28</ref> Internationellt förknippas Göteborg även med musikstilen [[Melodisk death metal]] som växte fram i Skandinavien under 1990-talet, med viss koncentration i Göteborg. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvis [[At the Gates]], [[Dark Tranquillity]], och [[In Flames]].<ref name=About.com>{{Webbref |url = http://heavymetal.about.com/od/heavymetal101/p/melodicdeathmetalprofile.htm |författare = Marsicano, Dan |titel = What is Melodic Death Metal |utgivare = [[About.com]] |hämtdatum = 28 oktober 2012 |arkivurl = https://web.archive.org/web/20220322024049/https://www.liveabout.com/what-is-melodic-death-metal-1756186 |arkivdatum = 22 mars 2022 }}</ref>

I [[Slottsskogen]] arrangeras sedan 2007 varje år musikfestivalen [[Way Out West]] som blivit en av Sveriges största festivaler.

=== Sport ===
[[Fil:Ullevi 2006-08-06.jpg|miniatyr|Ullevi år 2006.]]
{{Huvudartikel|Sport i Göteborg|Fotboll i Göteborg}}
Sport i Göteborg har genom åren till stor del förknippats med [[fotboll]] och allianslagen [[Gais]], [[Örgryte IS]] och framförallt [[IFK Göteborg]] som har näst flest SM-guld i Sverige med sina 18 stycken. Allianslagens huvudarena är sedan 2009 [[Gamla Ullevi]] med en publikkapacitet på 19&nbsp;000 åskådare. På senare år har även [[BK Häcken]] etablerats som elitförening i [[fotboll]]. Laget spelar sina hemmamatcher på [[Bravida Arena]]. Betydelsefulla lag i andra sporter är ishockeylaget [[Frölunda HC]] som spelar i [[Scandinavium]] och handbollslaget [[Redbergslids IK]] som spelar i [[Lisebergshallen]]. [[Ullevi]] är stadens största arena och används för större evenemang inom exempelvis [[fotboll]], [[friidrott]] och [[speedway]].

I Göteborg anordnas återkommande flera stora evenemang såsom [[Gothia Cup]], världens största fotbollsturnering för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år. Även inom [[handboll]] arrangerar staden en framstående turnering, i form av [[Partille Cup]], världens största årliga turnering i handboll. Andra evenemang som återkommer årligen i Göteborg är [[Göteborg Horse Show]], en internationell hästtävling som hålls i [[Scandinavium]] och [[Göteborgsvarvet]], en halvmaraton som hålls varje år i maj. Inför varvet 2016 var över 64&nbsp;000 löpare anmälda, vilket gör tävlingen till världens största i sitt slag. [[Göteborg Basketball Festival]], [[Nordstadssvängen]] och [[Volvo Ocean Race]] är också återkommande tävlingar.

Göteborgs kommun utsågs till [[Sveriges bästa idrottsstad]] 2012, 2013 och 2016.

=== Mat i Göteborg ===
; Kafékultur
{{Huvudartikel|Göteborgs kaféer}}
Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet [[kafé]]er i centrala staden och år 2006 fanns det 193 kaféer i staden<ref name="EM" />. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad. Kaféerna är främst centrerade kring [[Vasagatan, Göteborg|Vasagatan]], [[Haga Nygata]], [[Linnégatan, Göteborg|Linnégatan]] och [[Inom Vallgraven]].

; Restauranger
[[Fil:Sjömagasinet, framsidan.jpg|miniatyr|Restaurang Sjömagasinet vid Klippan.]]
Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar. 
Göteborg har sju [[restaurang]]er med stjärna från [[Guide Michelin]] Rouge: [[Thörnströms Kök]], [[Restaurang 28+]], [[Sjömagasinet]], [[Bhoga]], [[SK Mat & Människor]], [[Koka (restaurang)|Koka]] och [[Upper House]].<ref>{{tidningsref|författare=Christian Möller|titel=Michelinstjärna till Upper House|url=https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.3002593-michelinstjarna-till-upper-house|hämtdatum=29 februari 2016|tidning=Göteborgs-Posten|datum=7 maj 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160226225443/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.3002593-michelinstjarna-till-upper-house|arkivdatum=26 februari 2016}}</ref> Inte mindre än sju kockar från Göteborg har utsetts till [[Årets kock (Sverige)|Årets kock]] de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port, El toro bravo och [[Trädgårn]]. År 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.<ref name="EM" />.

;Göteborgska specialiteter
Den göteborgska matkulturen är specialiserad på mat från havets skafferi, och det kulinariska erbjudandet består bland annat av hummer, ostron, havskräftor, räkor, musslor, krabbor, torsk, makrill och sill i världsklass.

En riktig göteborgsk specialitet är ätandet av [[Gustav Adolfsbakelse]] på [[Gustav Adolfsdagen]] den 6 november, vilket är vanligt i och omkring Göteborg.

En [[Hel special (korvrätt)|''Halv''- respektive ''Hel Special'']] är en för Göteborg och Västra Sverige lokal [[snabbmat]]srätt som finns hos de flesta [[gatukök]]. En Halv Special är ett korvbröd med en kokt eller grillad korv i. Ovanpå detta läggs sedan potatismos som därefter garneras med lämpligt tillbehör, vanligen [[ketchup]] i valfri mängd eller [[bostongurka]], rostad [[Matlök|lök]], gurkmajonnäs, [[räksallad|räk-]] eller [[västkustsallad]]. En Hel Special innebär två korvar i korvbrödet, för övrigt samma som en Halv dito. Anrättningen avnjuts lämpligen med en kall [[Pucko]] för att bli klassisk.

"''Varm korf''" för 10 öre per styck, började säljas för första gången i Göteborg vid [[Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg|Kopparmärra]] den 10 februari 1905.<ref>{{bokref |titel=Göteborgsbilder 1850-1950 |förnamn=Harald (red.) |efternamn=Lignell |utgivare=Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri |utgivningsort=Göteborg |år=1952 |sid=370}}</ref>

=== Övriga etablissemang och evenemang ===

====Liseberg====
[[Fil:Lisebergpåvintern.jpg|miniatyr|Jul på Liseberg]]	
{{Huvudartikel|Liseberg}}
[[Liseberg]] är [[Norden]]s största [[nöjespark]], belägen i vid [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]] i Göteborg. Parken drivs som ett [[aktiebolag]] och är helägt av [[Göteborgs kommun]]. Den invigdes inför [[Jubileumsutställningen i Göteborg|Jubileumsutställningen]] i Göteborg [[8 maj]] [[1923]]. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av [[april]] till mitten av [[oktober]] och [[Jul på Liseberg]] är öppet från mitten av [[november]] fram till [[jul]]. Liseberg är Sveriges största turistmål och har 3 miljoner besökare årligen.

====Evenemang====
Göteborg har under 1990-talet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad. De stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetsorganisationen [[Göteborg & Co]]. Några nyligen gjorda satsningar är: Göteborg som julstad (med bland annat [[Jul på Liseberg]]) och Göteborg som hamn för de stora [[kryssningsfartyg]]en. I [[Svenska Mässan]] anordnas många stora mässor, konvent och konferenser. Kommunen eftersträvar även att ordna många stora idrottsevenemang. En satsning som haft stor utdelning var när [[VM i friidrott 1995|VM i friidrott]] anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen [[Göteborgskalaset]]. På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna vuxit upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg.

== Arkitektur och byggnadsverk ==
[[Fil:GothenburgCentral.jpg|miniatyr|[[Göteborgs Centralstation]].]]
[[Fil:Nilsericson.JPG|miniatyr|[[Nils Ericson-terminalen]].]]
{{Huvudartikel|Arkitektur i Göteborg}}
I Göteborg finns i stort en relativt ung bebyggelse. [[Stadsbrand|Bränder]] har ödelagt Göteborgs byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara [[Kronhuset]] och [[Landshövdingeresidenset i Göteborg|Residenset]] kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska [[landshövdingehus]]en som främst finns i de västra delarna av Göteborg, [[Bagaregården]], [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]], på [[Lindholmen, Göteborg|Lindholmen]] och i [[Lundby socken, Västergötland|Lundby]] på [[Hisingen]].

Under 1960- och 1970-talet genomfördes ett stort rivningsprojekt och nybyggnationsprojekt i Göteborg som stadens politiker kallade "Europas största saneringsprojekt". Detta gjorde att stadsdelar som [[Masthugget]], [[Landala]], [[Annedal, Göteborg|Annedal]] och [[Haga, Göteborg|Haga]] helt ändrade karaktär.<ref>Rivningsraseriet i Göteborg 1960-1970 http://www.alltidgot.com/grus-i-maskineriet/#.UI4UscUTm9E {{Wayback|url=http://www.alltidgot.com/grus-i-maskineriet/ |date=20130607090344 }}</ref> I samband med Västlänken och andra infrastruktursatsningar efter millennieskiftet sker en ny omdaning av stora delar av centrala Göteborg, där stadsdelar som Lindholmen, Masthuggskajen, Gårda och området vid Centralstationen får helt nya höghusområden av i det närmaste [[Skyskrapa|skyskrapekaraktär]]. Här finns bland annat [[Karlatornet]], [[Kineum]], [[Citygate]] och [[Clarion Hotel Draken]], alla betydligt över 100 meter höga.

=== Karakteristiska byggnader ===
[[Centralstationen, Göteborg|Centralstationen]] ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid [[Nordstan]] och [[Drottningtorget, Göteborg|Drottningtorget]]. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den [[4 oktober]] [[1858]]. I den ursprungliga stationen, ritad av [[arkitekt]]en [[Adolf W. Edelsvärd|Adolf Wilhelm Edelsvärd]], fanns en [[banhall]] som tågen stannade i. På [[1920-talet]] byggdes den om till en [[väntsal|vänthall]]. Tidigare fanns det även ett [[lokstall]] vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i [[Sävenäs]]. I samband med ombyggnaden [[2003]] uppfördes [[Centralhuset, Göteborg|Centralhuset]]. Dessa två tillsammans med [[Nils Ericsonterminalen]] kallas detta [[Resecentrum Göteborg]].

[[Fil:Barken Viking i Göteborg.JPG|miniatyr|vänster|[[Barken Viking]] och byggnaden [[Lilla Bommen (byggnad)|Lilla Bommen]].]]
[[Fil:GoteborgsOperan.jpg|miniatyr|[[Göteborgsoperan]].]]
[[Fil:Konstmuseet goteborg sweden 20100717.jpg|miniatyr|[[Göteborgs Konstmuseum]].]]
[[Fil:Feskekörka-1.jpg|miniatyr|[[Feskekörka]].]]
Inte långtifrån Centralen, vid [[Lilla Bommen]] ligger [[Skanskaskrapan]] eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig [[skyskrapa]] vid [[Göta älv]]. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av [[Ralph Erskine]] och byggdes av [[Skanska]] under ledning av [[Gösta Backmark]]. Den invigdes officiellt [[1989]] och innehöll då Skanskas [[huvudkontor]] i Göteborg. Tillsammans med fartyget [[Barken Viking]] som ligger permanent förtöjd vid kajen har ''Läppstiftet'' blivit ett kännetecken för Göteborg.

Sydväst om Lilla Bommen vid [[Göta älv]]s strand ligger [[Göteborgsoperan]]. Byggnaden invigdes i [[oktober]] [[1994]]. [[Arkitekt]]en [[Jan Izikowitz]] inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som {{citat|Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande [[Landskap (terräng)|landskap]]et som vingarna på en [[fiskmås]]. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till [[hamn]]ens konkreta tekniska [[byggnadskonstruktion|konstruktioner]]; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria [[strömlinjeform]]ade skepnaden av ett [[segel]].}}

Längst upp på [[Avenyn]] ligger [[Göteborgs konstmuseum]] och [[Göteborgs Konsthall]] bakom den karaktäristiska skulpturen [[Poseidon med brunnskar|Poseidon]] ritad av [[Carl Milles]]. Byggnaderna ritades av arkitekterna [[Arvid Bjerke]] och [[Sigfrid Ericson]] och uppfördes 1919–1923 inför [[jubileumsutställningen|300-årsfirandet av staden]]. Under 1960- och 1990-talet har museet fått modernare tillbyggnader. Intill Konsthallen och Konstmuseet står [[Göteborgs Konserthus]] som är en byggnad som stod färdig [[1935]]. I [[maj]] år [[1916]] hade [[Caroline Wijk]] [[Gåva|donerat]] 700&nbsp;000 kronor till ett nytt [[konserthus]] i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son [[Olof Olofson Wijk]] som gick bort [[1896]] i [[Uppsala]], vid 22 års ålder. [[Stadsfullmäktige]] beslutade den [[15 juni]] [[1916]] att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri [[karaktär]]". [[1931]] utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konserthuset gick till [[Nils Einar Eriksson]] som skolats i [[Funktionalism (arkitektur)|funktionalismen]] men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, [[nyklassicistisk]], [[fasad]] för att bättre smälta in bland de andra [[monumental]]a husen på Götaplatsen. [[Inredning|Interiör]]t är huset rikt [[dekorativ konst|dekorera]]t med [[konstverk]] och mycket välbevarat och själva [[konsertsal]]en med plats för 1&nbsp;247 personer är klädd med [[faner]] av [[sykomorlönn]] som ger ett varmt intryck.

[[Feskekörka]], ursprungligen Fiskhallen,<ref>{{bokref |titel=100 utmärkta hus i Göteborg |förnamn=Manne |efternamn=Ekman |medförfattare=Margareta Rydbo |utgivare=Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB |utgivningsort=Sundbyberg |år=2007 |isbn=978-91-85488-78-0 |sid=78}}</ref> är en [[fisk]]- och [[skaldjur]]smarknad vid [[Rosenlundskanalen]] i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekörkan invigdes den 1 november 1874 och det [[Göteborgsslang|göteborgska]] namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en [[kyrka]]. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg.

"Nya" [[Pedagogen]] är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. [[Sociala Huset]] som uppfördes under åren 1849–1855 som [[Sahlgrenska sjukhuset|Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg]]. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid [[Vallgraven]] som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av [[bastion]]en [[Carolus Dux]] vid [[Grönsakstorget]]. [[Gegerfeltska villan]] som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872–1896, [[Victor von Gegerfelt]]. Byggnaden uppfördes 1874–1875. Det tredje huset är [[Gamla Latin]] som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av [[Hans Jacob Strömberg]]. Byggnaden var Göteborgs första läroverk.

[[Fil:Oscar Fredriks kyrka 1.jpg|miniatyr|vänster|[[Oscar Fredriks kyrka]].]]
[[Fil:Goteborg masthuggskyrkan.jpg|miniatyr|[[Masthuggskyrkan]].]]
[[Fil:Skansen Kronan Gbg.jpg|miniatyr|[[Skansen Kronan]].]]
[[Oscar Fredriks kyrka]] är Göteborgs högsta [[kyrkobyggnad]] med en höjd på cirka 70 meter. Den invigdes 1893 och ritades av [[Helgo Zetterwall]]. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk [[tegelgotik]] (nygotik) byggd i rött tegel. Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser.<ref>{{bokref |titel=Sekelskiftets Göteborg i färg |förnamn=Gösta |efternamn=Carlson |medförfattare=Hans Falklind |år=1987 |isbn=91-970916-1-8 |sid=51}}</ref> Kyrkan har sedan dess [[Restaurering|restaurerats]] fyra gånger: 1915, 1940, 1974 och 2020.

En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är [[Masthuggskyrkan]] som är belägen på Masthuggsberget. Toppen når 110 meter över havet och den syns från stora delar av Göteborg. Kyrkan ritades av [[Sigfrid Ericson]] i [[nationalromantik|nationalromantisk]] stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen [[Edvard Herman Rodhe]]. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor, liksom stadens övriga kyrkklockor, klämtade för den allmänna [[mobilisering]]en.

[[Göteborgs rådhus]] är beläget vid [[Stora Hamnkanalen]] och [[Gustaf Adolfs torg, Göteborg|Gustaf Adolfs torg]]. Det stod klart 1672 och är ritat av [[Nicodemus Tessin d.ä.]] Huset uppfördes i [[Nederländerna|nederländskt]] [[murtegel|tegel]]. Här satt tidigare [[Stadsstyrelse i Sverige|stadsstyrelsen]] för Göteborg men idag finns här delar av [[Göteborgs tingsrätt]]. Omfattande ombyggnader skedde 1814–1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med [[Kolonn (arkitektur)|kolonner]], balkong och breda entrétrappor. Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till [[professor]]n och [[arkitekt]]en [[Gunnar Asplund]]s förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den [[Funktionalism (arkitektur)|funktionalistiska]] tillbyggnaden på hösten [[1936]]. Den kallas ibland för ''Asplundska tillbyggnaden'' och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården.

[[Sveahuset]] byggdes 1888–1890 av [[F O Peterson & Söner]] efter ritningar av [[Adolf Emil Melander]] som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktäriserades av en staty av [[Moder Svea]] flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten [[Karl Johans gate]] 6 i [[Oslo]].<ref>{{webbref |url=http://www.artemisia.no/arc/historisk/oslo/karl.johans.gate/karl.johans.gt.6.html |titel=Svea-gården, Karl Johans gate 6 |utgivare=Artemisia.no |hämtdatum=10 september 2011 |språk=norska}}</ref> Numera huserar hotellet [[Elite Plaza Hotel, Göteborg|Elite Plaza Hotel]] i huset.

Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal [[Skansen Lejonet]] eller äldsta benämning ''Gullberg Skantz'', ligger på [[Gullbergs fästning|Gullberget]] vid [[Gullbergsvass]]. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av [[Erik Dahlbergh]], den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs [[bokverk]] [[Suecia antiqua et hodierna]] från 1690–1710 finns en gravyr av Göteborg, där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för ''Leo Gothicus''. [[Skansen Kronan]] är en försvarsanläggning på Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen [[Haga, Göteborg|Haga]]. Skansen byggdes 1687–1689 under ledning av [[Olof Örnehufvud]] och kapten Carl Magnus Stuart,<ref>{{bokref |titel=Där! sa unge kungen |förnamn=Sven (red.) |efternamn=Schånberg |utgivare=Göteborgs byggnadsnämnd |år=1975 |sid=31}}</ref> samt efter ritningar av [[Erik Dahlbergh]].

Åren 1639–1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, ''Ryssåsens skans'' eller ''Juteskrämman'', och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var ''Johan Wärnschiöld'' som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung [[Karl XI]].

[[Fil:Älvsborgs fästning.jpg|vänster|miniatyr|[[Nya Älvsborgs fästning]].]]
[[Fil:Gothia_Towers,_M%C3%A4ssan_och_Scandinavium_01.JPG|miniatyr|Hotell [[Gothia Towers]] med [[Scandinavium]] i förgrunden och [[Lisebergstornet]] i bakgrunden.]]
[[Gamla Älvsborg|Älvsborg]], ''Älvsborgs fästning'' eller ''Älvsborgs slott'', var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid [[Göta älv]]s utlopp. Fästet låg på den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där [[Klippan, Göteborg|Klippan]] (som är en del av primärområdet [[Kungsladugård, Göteborg|Kungsladugård]]) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från [[Renässansen|renässansslottet]]. Alla lämningar efter den [[Medeltiden|medeltida]] [[borg]]en är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett "hus" (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade [[Ålholmstraktaten]]. Borgen, byggd i trä, var tillsammans med dess [[slottslän]] då [[Förläning|förlänat]] som [[pantlän]] av kung [[Håkan Magnusson]]. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. [[Drottning Margareta]] pantsatte dock borgen ånyo år 1377. För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, [[Nya Älvsborg]]. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd. Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Älvsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Älvsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Älvsborg "i tämlig defension".

Vid [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]] ligger [[Gothia Towers]] och [[Universeum]]. Intill ligger [[Världskulturmuseet]]. Arkitekterna [[Cécile Brisac]] och [[Edgar Gonzalez]] kallade sitt bidrag i arkitekttävlingen för ''Ice Cube''. Detta beroende på att de [[minimalism|minimalistiska]] formerna sades efterlikna de naturliga variationerna hos en iskub. [[Världskulturmuseet, Göteborg|Världskulturmuseets]] ingång ligger på den norra delen av byggnaden.

Strax sydost om [[Göteborgsoperan]] låg fram till 2012 ett 60&nbsp;meter högt [[pariserhjul]], uppfört 2010. Hjulet flyttades till [[Liseberg]], för att ersätta ett äldre hjul.

=== Byggnadsminnen ===
{{Huvudartikel|Lista över byggnadsminnen i Göteborgs kommun}}
Det finns ett 80-tal [[profan]]a [[Byggnadsminne#Enskilda byggnadsminnen|byggnadsminnen]] i Göteborgs stad – från [[Bäckebols gård]] i [[Backa, Göteborg|Backa]] på östra [[Hisingen]] (1964) till [[Feskekörka]] [[inom Vallgraven]] (2013), [[Broströmska stiftelsen]] i [[Kungsladugård, Göteborg|Kungsladugård]] (2017) och [[Gamla begravningsplatsen vid Svingeln]] i [[Gullbergsvass]] (2019). Ett annat av dessa byggnadsminnen är [[Ahlbergska huset]] [[inom Vallgraven]], tidigare ''Sjöräddningssällskapets hus'', vid Skräddaregatan 1–3 på [[Otterhällan]] och [[byggnadsminne]] sedan 1982.<ref>{{bokref |titel=Hus med hiskliga historier |förnamn=Ingrid |efternamn=Wirsin |år=1998 |sid=9-11 }}</ref>

Av dessa är tio statliga byggnadsminnen belägna i Göteborgs kommun. Många av [[Göteborgs fasta försvar|försvarsverken]] är värda att bevara för framtiden – exempelvis [[Nya Älvsborgs fästning]], [[Skansen Lejonet]] och [[Skansen Kronan]]. I Göteborgs stad ligger även [[Landshövdingeresidenset i Göteborg|Länsresidenset]] och [[Stora Känsö]]. Dessa fem byggnaderna blev minnesmärken redan den 25 januari 1935. Senare tids byggnadsminnen är [[Vinga|Vinga fyrplats]] (1978), [[Universitetsbyggnaden i Vasaparken, Göteborg|Huvudbyggnaden för Göteborgs universitet]] (1993), [[Landsstatshuset i Göteborg|Landstathuset]] (1993) och fyra av husen i [[Lorensbergs villastad]] (1994) samt ''Oscar II:s fort'' inom [[Älvsborgs fästning]] (2018).

Staden har även 68 [[Kyrkligt kulturminne|kyrkliga kulturminnen]], som är särskilt skyddsvärda, exempelvis: [[Tyska kyrkan, Göteborg|Christinae kyrka]] ([[Tyska kyrkan, Göteborg|Tyska kyrkan]]), [[Göteborgs domkyrka|Gustavi kyrka]] ([[Göteborgs domkyrka]]), [[Masthuggskyrkan]] och [[Örgryte gamla kyrka]].

=== Göteborgs högsta byggnader ===
{{Huvudartikel|Lista över Göteborgs högsta byggnader}}

[[Fil:Karlatornet July 2024 01.jpg|miniatyr|[[Karlatornet]] är Göteborgs högsta byggnad.]]
[[Fil:Kineum och Citygate, båda klara 2022.jpg|miniatyr|[[Citygate]] till höger är Göteborgs näst högsta byggnad. [[Kineum]] till vänster är den tredje högsta byggnaden.]]

Göteborg har traditionellt  haft relativit få höga byggnader, men genom infrastruktursatsningar, omdaningar av de båda älvstränderna och stadens övergång från industristad till tjänsteregion pågår sedan 2010-talet en mängd byggen av höghus eller skyskrapor. [[Karlatornet]] är inte bara Göteborgs utan även [[Lista över Sveriges högsta byggnader#Sveriges högsta hus|Sveriges högsta hus]] med sina 246 meters höjd. [[Citygate]] och [[Kineum]] byggdes klart 2022 med 144 meter respektive 110m i höjd. 

=== Religiösa byggnader ===
Vad gäller Göteborgs religiösa byggnader, nämns några ovan dels bland ''Karakteristiska byggnader i Göteborg'' och dels bland ''Byggnadsminnen''. Övriga religiösa byggnader i Göteborg finns här (exempelvis Göteborgs idag äldsta frikyrka [[Tabernaklet, Göteborg|Tabernaklet]] som invigdes 1884): [[Religiösa byggnader i Göteborgs kommun]].

== Bildgalleri ==
<gallery>
Fil:OSM-Goteborg.png|Karta över Göteborgs innerstad.
Fil:Brunnsparken_våren2009.jpg|[[Fontänbron|Lejontrappan]] i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]].
Fil:Götaplatsen 01.JPG|[[Götaplatsen]] med statyn ''[[Poseidon med brunnskar|Poseidonbrunnen]]'' och utsikt över Göteborgs paradgata [[Kungsportsavenyen]] – i [[folkmun]] endast "Avenyn". Kanske stadens mest kända vy.
Fil:Haganygata.jpg|Göteborg var först med [[landshövdingehus]], en typisk göteborgsk [[arkitektur]]. Just denna bild är ifrån [[Haga, Göteborg|Haga]].
Fil:Feskekörka-1.jpg|[[Feskekörka]]
Fil:Goteborg_masthuggskyrkan.jpg|Masthuggskyrkan
Fil:Under_älvsborgsbron.jpg| Röda sten under [[Älvsborgsbron]]
</gallery>

== Se även ==
* [[Göteborgs fasta försvar]]
* [[Lista över Nordens största tätorter]]
* [[Lista över Göteborgs högsta byggnader]]
* [[Lista över kyrkogårdar i Göteborg]]

==Referenser==
<references>
</references>

==Vidare läsning==
===Litteratur===
*{{bokref |efternamn=Aberstén |förnamn=Simon |titel=Göteborg i utlandets litteratur |år=1911 |utgivningsort=Göteborg |libris=22878 |url=https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/AberstenS/titlar/G%C3%B6teborgUtlandetsLitteratur/sida/7/faksimil }}
*{{bokref |efternamn=Aberstén |förnamn=Simon |titel=Bibliographia Gothoburgensis : systematisk förteckning över skrifter rörande Göteborg utkomna t.o.m. år 1920 jämte alfabetiskt register |år=1922 |utgivare=Medéns bokh. (distr.) |utgivningsort=Göteborg |libris=22871 |url=https://runeberg.org/asbiblgot/ }}
*{{bokref |efternamn=Hulthén |förnamn=Lage |titel=Litteratur om Göteborg : 1921–1965 |hämtdatum=|år=1983—1987 |utgivare=Göteborgs hembygdsförb. |utgivningsort=Göteborg |libris=476388 }}
**{{bokref |titel=Del 1, Systematiska avdelningarna A-N |serie=Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 19 |år=1983 |libris=476389 }}
**{{bokref |titel=Del 2, Systematiska avdelningarna O-Ä ; Supplement till del 1 ; Register till del 1-2 |serie=Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 21 |år=1987 |isbn=91-7236-045-3 |libris=476390 }}
*{{tidskriftsref |författare=|rubrik=Göteborgsbibliografi 1966–2010 |url=https://runeberg.org/gbgbibliog/ |år=1968–2014 |tidskrift=Göteborg förr och nu : Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie / |utgivningsort=Göteborg |utgivare=Göteborgs hembygdsförbund |libris=3684043 }} – Avslutad. Utkom tidigare vartannat år. Bibliografin för åren 1966–1996 även finns i fulltext på [https://runeberg.org/gbgbibliog/ Projekt Runeberg].
*[http://www.goteborgianadatabasen.se/ Wallin, Lena (1996– ). ''Databasen Göteborgiana''.] – "Referensdatabas som hjälper dig hitta rätt i litteraturen om Göteborg".

=== Externa länkar ===
* {{KML}}
*{{commonscat|Göteborg}}
* {{Wiktionary|Göteborg}}
* [//www.goteborg.se/ www.goteborg.se] – Officiell webbplats
* [//www.vartgoteborg.se/ Vårt Göteborg] – Göteborgs stads nyhetstidning

{{Göteborg}}
{{Göteborgs kommun|state=uncollapsed}}
{{Stadsdelar i Göteborg}}
{{Sveriges residensstäder}}
{{Svenska kyrkans stiftsstäder}}
{{50 mest befolkade tätorterna i Norden}}
{{Auktoritetsdata}}
{{Bra}}

[[Kategori:Göteborg| ]]
[[Kategori:Orter grundade 1621]]
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]
[[Kategori:Centralorter i Västra Götalands län]]
[[Kategori:Orter i Göteborgs kommun]]
[[Kategori:Orter i Partille kommun]]
[[Kategori:Orter i Mölndals kommun]]
[[Kategori:Orter avbildade i Suecian]]
[[Kategori:Planerade städer]]
[[Kategori:Kommunöverskridande tätorter]]
Mallar som används på den här sidan:
Mall:, (redigera)
Mall:50 mest befolkade tätorterna i Norden (redigera)
Mall:Aligned table (redigera)
Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Befolkningsutveckling (redigera)
Mall:Bokref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Bra (redigera)
Mall:Citat (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite journal (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Commonscat (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Coord (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:CountryAbbr (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Diskussion annan (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Extremtemperaturer (redigera)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flag (redigera)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Flaggbild (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Flaggbild/core (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Flaggbild2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flaggbild2/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagicon (redigera)
Mall:Geobox (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 color (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 coor (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 coor title (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 data plain (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 end (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 line plain (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 list (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Geobox2 list flag (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox2 map (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox 0 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox coor2dec (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Geobox data (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Geobox image (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Geobox locator Västra Götaland (redigera)
Mall:Göteborg (redigera)
Mall:Göteborgs kommun (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:Huvudartiklar (redigera)
Mall:Hänvisning (redigera)
Mall:Hänvisning2 (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Hänvisning bas (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:IPA-sv (redigera)
Mall:IPA audio link (redigera)
Mall:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Iwcommonscat (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Iwwiktionary (redigera)
Mall:KML (redigera)
Mall:Kartposition Sverige Västra Götaland (redigera)
Mall:Källa behövs (redigera)
Mall:Köpingsliknande samhällen (redigera)
Mall:Landsdata DEN (redigera)
Mall:Landsdata Danmark (redigera)
Mall:Landsdata FIN (redigera)
Mall:Landsdata Finland (redigera)
Mall:Landsdata ISL (redigera)
Mall:Landsdata Island (redigera)
Mall:Landsdata NOR (redigera)
Mall:Landsdata Norge (redigera)
Mall:Landsdata SWE (redigera)
Mall:Landsdata Sverige (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Libris post (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Medeltemperatur (redigera)
Mall:Namntypen (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox kommun (redigera)
Mall:Navbox with columns (redigera)
Mall:Nederbörd (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:Ortsfakta WD (redigera)
Mall:Pixelstapel 2 (redigera)
Mall:Plainlist/styles.css (redigera)
Mall:Pressmeddelanderef (redigera)
Mall:Runeberg.org (redigera)
Mall:Se även (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Stadsdelar i Göteborg (redigera)
Mall:Stapeldiagram (redigera)
Mall:Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning (redigera)
Mall:Stat/Sverige/Storstadsregioner (redigera)
Mall:Svenska kyrkans stiftsstäder (redigera)
Mall:Sveriges residensstäder (redigera)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Tidskriftsref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Vem (redigera)
Mall:Vilka (redigera)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wiktionary (redigera)
Mall:· (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Aligned table (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Cite (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Coordinates (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:KML faktaruta (redigera)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Ortsfakta (redigera)
Modul:Ortsfakta/Aux (redigera)
Modul:Ortsfakta Sverige WD (redigera)
Modul:Ortsfakta Sverige WD2 (redigera)
Modul:Ortsfakta WD (redigera)
Modul:P1566 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Textformatering (redigera)
Modul:Time (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Utvald (redigera)
Modul:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wikidata2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Åtgärdskategorier Wikidata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Tillbaka till Göteborg.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Göteborg”