Visa källa för Axel Oxenstierna

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:
Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪Hasley‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected: .
Start of block: 18 december 2022 kl. 17.21
Expiry of block: 18 december 2025 kl. 17.21
Your current IP address is 62.210.136.28. The blocked range is 62.210.0.0/16.
Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy.
Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{Adlig
|namn = Axel Oxenstierna
|bild = David Beck - Chancellor of the Realm, Count Axel Oxenstierna - Google Art Project.jpg
|bildstorlek = 
|bildtext = Axel Oxenstierna, avporträtterad i slutet på 1640-talet av [[David Beck]].
|succession = [[Sveriges riksråd|Riksråd]] 
|ämbetstid = 1609–1654
|utnämnd = [[Karl IX]]
|succession1              = [[Rikskansler|Sveriges rikskansler]]
|ämbetstid1               = 1612–1654
|utnämnd1                 = [[Gustav II Adolf]]
|företrädare1             = [[Svante Turesson Bielke]]
|efterträdare1            = [[Erik Axelsson Oxenstierna]]
|succession2              = [[Friherre]] till [[Kimito friherreskap|Kimito]]
|ämbetstid2               = 1614–1654
|utnämnd2                 = [[Gustav II Adolf]]
|succession3              = [[Generalguvernör]] över [[Riga]]
|ämbetstid3               = 1622–1626
|utnämnd3                 = [[Gustav II Adolf]]
|succession4              = [[Generalguvernör]] över [[Preussen (svenskt generalguvernement)|Preussen]]
|ämbetstid4               = 1626–1631
|utnämnd4                 = [[Gustav II Adolf]]
|succession5              = [[Greve]] till [[Södermöre (grevskap)|Södermöre]]
|ämbetstid5               = 1645–1654
|utnämnd5                 = [[Drottning Kristina]]
|andra=
|namnteckning = Autograf, Axel Oxenstierna, Nordisk familjebok.png
|yrke =
|åtal =
|straff =
|ätt = [[Oxenstierna]] af [[Södermöre (grevskap)|Södermöre]]
|sätesgård = [[Axel Oxenstiernas palats]], [[Stockholm]]<br>[[Tidö slott]]<br>[[Fiholm, Södermanland]]<br>[[Värnanäs]]
|personnamn = 
|far = [[Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551–1597) |Gustaf Gabrielsson Oxenstierna]]
|mor = Barbro Axelsdotter Bielke
|släktingar = Krister Oxenstierna (bror)<br>[[Gabriel Gustafsson Oxenstierna|Gabriel Oxenstierna]] (bror)<br>Elsa Oxenstierna (syster)<br>Margareta Oxenstierna (syster)<br>Beata Oxenstierna (syster)<br>Märta Oxenstierna (syster)
|make_maka = [[Anna Bååt]]
|giftdatum = [[5 maj]] [[1608]]
|giftplats = Jäders kyrka, Jäders socken
|födelsedatum = [[16 juni]] [[1583]]
|födelseplats = [[Fånö]] gods, [[Löts socken, Uppland]], [[Sverige]]
|dödsdatum = {{Död datum och ålder|1654|08|28|1583|06|16}}
|dödsplats = [[Stockholm]], Sverige
|begravningsplats = [[Jäders kyrka]], [[Jäders socken]], [[Eskilstuna kommun]]
|vapensköld =Oxenstierna-Wappen.png
}}

'''Axel [[Oxenstierna]]''' ({{IPA-sv|ˈǎksɛl ˈʊ̂ksɛnˌɧæːɳa|3=sv-Axel Oxenstierna.ogg}}), född [[16 juni]] [[1583]] på [[Fånö]] gods i [[Löts socken, Uppland]], död [[28 augusti]] [[1654]] i [[Stockholm]], var en svensk [[greve]] och [[statsman]]. Han blev medlem av [[riksrådet]] 1609 och utsågs till [[rikskansler]] 1612, och han blev i praktiken regent 1632 då [[drottning Kristina]] var omyndig. Oxenstierna betraktas som grundaren av den svenska statsapparaten, bildade [[Centralt ämbetsverk|ämbetsverk]] och fick dem att samverka, och lät indela landet i jämnstora [[Sveriges län|län]] med fasta länsgränser som i huvudsak gäller fortfarande. År 1645 blev Axel Oxenstierna [[greve]] med [[Södermöre (grevskap)|Södermöre]] i [[Kalmar län]] som grevskap.

== Bakgrund ==
{{Infobox adelstil
|adligt namn= Axel Oxenstierna af Södermöre
|bild=
|dipstyle= [[Högvälborne]] [[Herr]] Axel Oxenstierna, [[Greve]] till [[Södermöre (grevskap)|Södermöre]], [[Friherre]] till [[Kimito friherreskap|Kimito]] och [[Nynäs gård, Nousis|Nynäs]], Herre till [[Fiholm, Södermanland|Fiholm]] och [[Tidö slott|Tidö]]<ref>[https://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Södermöre_nr_4 adelsvapern.com]</ref>
|offstyle= Högvälborne Herr Greve
|altstyle= [[Nåd (titel)|Ers Nåd]]
}}
===Härkomst===
Oxenstierna var son till [[friherre]]n och [[riksråd]]et [[Gustaf Gabrielsson (Oxenstierna)|Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551–1597)]] och [[Barbro Axelsdotter (Bielke)|Barbro Axelsdotter Bielke]] (1556–1624) samt bror till [[Gabriel Gustafsson Oxenstierna]] (1587–1640). Den 5 maj 1608 gifte han sig med [[Anna Åkesdotter Bååt]] av släkten [[Bååt]] på ''Oldenburg'', ett senmedeltida stenhus i närheten av dagens [[Tidö slott]], sydväst om [[Västerås]] i [[Västmanland]].<ref>[https://slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=33 Slottsguiden.info, Tidö vid Mälaren, sydväst om Västerås i Västmanland.]</ref> Anna Bååt var född i december 1579, död 23 juni 1649 och begravd i [[Jäders kyrka]]. Hon var dotter till Åke Johansson Bååt och Christina Trolle.

===Barndom och ungdomsår===
Axel Oxenstierna tillhörde en högt ansedd adlig ätt som alltid visat en utpräglad trohet mot kungarna av [[Vasaätten|Vasahuset]].<ref name=":0">{{Webbref|titel=364 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0380.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> Hans far Gustaf anförtroddes av [[Johan III]] år 1584 det krävande uppdraget att vara [[ståthållare]] på [[Dombergets slott|Revals slott]], en av de viktigaste svenska utposterna mot [[Ryssland]]. Axel, vid denna tid ett år gammal, följde med fadern till Reval ([[Tallinn]]) och tillbringade fyra år av sin barndom i staden.<ref name=":0" />

År 1588 återvände Gustaf Oxenstierna hem till sitt gods Fånö vid [[Ekolsundsviken]] av [[Mälaren]]. Här växte Axel upp i kretsen av en syskonskara som växte nästan årligen. När han var åtta år flyttades hemmet från Fånö till [[Fiholm, Södermanland|Fiholm]], ett gods i västra delen av Mälaren, där fadern dog 1597.<ref name=":1">{{Webbref|titel=365 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0381.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> 

År 1599 skickades Axel Oxenstierna tillsammans med sina bröder Krister och [[Gabriel Gustafsson Oxenstierna|Gabriel]] av förmyndaren Johan Oxenstierna till dåtidens förnämsta högskolor [[Wittenbergs universitet]], [[Jena universitet]] och [[Rostocks universitet]].<ref>Se [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/100046294 inskrivning av Axel Oxenstierna] i [[Rostocker Matrikelportal]]</ref> Han studerade främst [[teologi]] och [[latin]]. Vid hemkomsten 1603 utnämndes han till [[kammarjunkare]] hos [[Karl IX]]. Det var nu andra tider än när han lämnade Sverige. Den stora kampen mellan hertig Karl och högadeln hade avgjorts genom hertigens seger och [[Linköpings blodbad]]. När Axel Oxenstierna svor Karl trohetsed var det en helt annan krets av herrar som satt i riksrådet än den Gustaf Oxenstierna en gång tillhört.<ref name=":1" />

År 1605 lågade dock inbördesstriderna upp igen,och Karl IX:s misstankar riktade sig då särskilt mot Axel Oxenstiernas släkting [[Hogenskild Bielke]]. Han lät beslagta Hogenskilds papper och fick därigenom bevis på förbindelser mellan honom och Barbro Bielke, Axel Oxenstiernas mor. Då utsträcktes husrannsakningarna även till Fiholm, och Karl hotade Barbro med landsförvisning och förlust av all hennes egendom. Ovädret drog dock förbi utan några allvarliga följder.<ref name=":1" />

År 1606 anförtroddes Axel Oxenstierna en beskickning till [[Mecklenburg]], och under sin frånvaro utnämndes han till riksråd. Genom sitt giftermål med Anna Åkesdotter Bååt 1608 blev han ägare även till Tidö slott, en mil öster om Fiholm. De tider då han inte var tvungen att vistas på andra håll på grund av rådplägningar i riksrådet, beskickningar eller andra uppdrag i rikets tjänst, bodde han hädanefter omväxlande på Fiholm och Tidö.<ref name=":2">{{Webbref|titel=366 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0382.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref>

År 1610, då förhållandet mellan Karl IX och [[Kristian IV av Danmark|Kristian IV]] i Danmark blev mycket spänt, fick han i uppdrag att delta i en beskickning till den danske kungen. Till skillnad från Karl var han angelägen om att slippa ett krig med Danmark i en tid då Sverige var betänkligt svagt i ekonomiskt hänseende och landets kung åldersskröplig.<ref name=":2" /> Men i Danmark möttes han av en krigsstämning som överröstade alla fredsvänner. Och hemma i Sverige försökte med hjälp av andra rådsherrar förgäves avstyra kungens utmanande uppträdande.<ref name=":2" /> 

Vid slutet av Karl IX:s levnad var Axel Oxenstierna i viss mån undanskjuten från de politiska rådplägningarna. Avgörandet låg i stället i händerna på personer som delade kungens stridslust, och Axel Oxenstierna tvingades bekymrat bevittna utbrottet av [[Kalmarkriget|kriget med Danmark]] på våren 1611.<ref name=":2" /> När kungen drog ut i fält var Axel en av de rådsherrar som tillsammans med drottning [[Kristina av Holstein-Gottorp|Kristina]] och [[Hertig Johan av Östergötland|hertig Johan]] anförtroddes den krävande uppgiften att sköta förvaltningen. Här blev han den drivande kraften.<ref name=":2" />

Genom Karl IX:s testamente 1611 blev han medlem av [[Gustav II Adolf]]s [[förmyndarregering]]. Oxenstierna tog mer och mer ledningen av regeringen. Det blev snart en vana att från olika håll vädja till honom när det gällde viktiga avgöranden, och för kungafamiljen framstod han som den mest betydande rådgivaren.<ref name=":3">{{Webbref|titel=367 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0383.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> Han hade till sist segrat över de motståndare han haft inom den bortgångne kungens omgivning – och den fasta sammanslutningen mellan kungafamiljen och Oxenstierna bidrog sannolikt i hög grad till att hertig Johan vid tronskiftet skrinlade alla planer på kronan till förmån för Gustav Adolf.<ref name=":3" />

Redan vid [[Riksdagen 1611|riksdagen i Nyköping]] i december 1611 samma år fungerade Axel Oxenstierna som rikskansler, men tillträdde formellt först den 6 januari 1612, när Gustav II Adolf tillträtt. Samma år reste han som den främste representanten på den svenska sidan till fredsförhandlingarna i [[Knäred]] och undertecknade [[Freden i Knäred|fredshandlingarna]] den 18 januari 1613. Han belönades den 17 april samma år med posten som [[häradshövding]] i [[Snevringe härad]], samt 5 februari 1614 [[Kimito friherreskap]] i [[Kimito socken]]. I samband med Gustav II Adolf:s [[kröning]] den 12 oktober 1617 i [[Uppsala domkyrka]] dubbades Axel Oxenstierna till [[riddare]].<ref>{{Bokref|titel=Gustav II Adolf|utgivare=Atlantis|datum=2007|hämtdatum=2024-10-24|isbn=978-91-7353-157-3|förnamn=Sverker|efternamn=Oredsson|sid=82}}</ref>

Han låg bakom flera lagförslag, främst inom handel och industri. Han utförde ett flertal uppdrag under Gustav II Adolfs vägnar. 

Den 8 november 1618 förlänades han [[Malax]] och [[Laihela]] socknar i Österbotten av kungen .<ref>{{Webbref|url=https://archive.org/stream/rikskanslerenax00styfgoog/rikskanslerenax00styfgoog_djvu.txt|titel=Full text of "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling"|hämtdatum=2016-05-12|verk=archive.org}}</ref> Den 16 augusti 1622 belönades han med att få hela biskopsdömet [[Cēsis|Wenden]] i [[förläning]].

Oxenstierna var Gustav II Adolfs närmaste man under en mycket lång tid. Han ordnade med bröllopet mellan kungen och [[Maria Eleonora av Brandenburg]] 1620. Under [[andra polska kriget|kriget mot Polen]] och [[Ingermanländska kriget|kriget mot Ryssland]] hade han yttersta ansvaret över [[armé]]ns och [[Örlogsflotta|flotta]]ns försörjning, inklusive mat och pengar. År 1622 blev han [[Svenska generalguvernörer|generalguvernör]] över [[Riga]] och 1629 förhandlade han fram [[Stilleståndet i Altmark]], där Sverige erhöll [[Livland]]. Samma år blev han generalguvernör över de nyerövrade svenska territorierna i [[Preussen]].

Gustav Adolf såg Oxenstierna som så oumbärlig att han uppgav att han hellre skulle [[Abdikation|abdikera]] än att regera utan kanslerns hjälp.<ref>{{Webbref|titel=73 (Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660)|url=https://runeberg.org/sfubon/3/0075.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> I ett berömt brev till Oxenstierna den 4 december 1630 skriver kungen: "Det vore att önska att flere funnes, som med samma beskedenhet, trohet och vett saken hanterade; tvivelsfritt vore det, att riksens tjänst och allas vår välfärd då säkrare stode." Han kallar Oxenstierna "ett instrument, mig av Gudi givet, många tunga saker igenom att lykta." och anförtror honom sin "åminnelse och de sinas välfärd". Axel Oxenstierna motsvarade väl denna uppskattning och detta förtroende, vilket han visade genom hela sin livsgärning.<ref>{{bokref|redaktör=Cederström Rudolf, Jacobson G., Lindberg Signe, Rådström Karl Johan|titel=Minnesalbum över Gustav II Adolf till 300-årsdagen av hans död vid Lützen|år=1932|utgivare=Åhlén & Åkerlund|sid=12|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|libris=1349166}}</ref>

== Karriär ==

=== Trettioåriga kriget ===
[[File:Axel Oxenstierna af Södermöre (1583-1654), Count and - Nationalmuseum - 15320.tif|thumb|Axel Oxenstierna i rustning, kopia efter [[Michiel Janszoon van Miereveld]]s 1635.]]
Efter [[slaget vid Breitenfeld]] började han assistera kungen i det pågående [[trettioåriga kriget]]. Eftersom Gustav II Adolf krigade i [[Franken]] och [[Bayern]] blev han 1632 ''legatus'' över [[Rhen]]länderna, vilket innebar att han hade kontroll över samtliga [[Tyskland|tyska]] generaler och prinsar i svensk tjänst. Trots att han aldrig utkämpade ett [[slag (krig)|slag]], hade han ett stort strategiskt ansvar.

Efter kungens död i [[slaget vid Lützen]] 1632 blev han i praktiken Sveriges regent, då [[drottning Kristina]] var omyndig. I förmyndarregeringen utövade Axel Oxenstierna, stödd på riksdagen, under några år en så gott som diktatorisk makt. Han åtnjöt nämligen en obestridd popularitet.<ref name=":4">{{Webbref|titel=429 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0445.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref> Hans mäktiga personlighet dominerade också riksdagens arbete ända till 1649, då sjukdom tog överhand. Som rikets främste ämbetsman hade han också ett kraftigt stöd i [[1634 års regeringsform]]. Detta förvaltningsmaskineri är ett vittnesbörd om Axel Oxenstiernas sällsynta organisatoriska snille.<ref name=":4" /> Hans eget ämbetsverk, kansliet, var huvudorganet i regeringsorganismen. Genom kansliet utövades ledningen av det hela. Varje man var här en kugge i ett stort maskineri  alltifrån kansliråden ned till kanslidrängarna.<ref>{{Webbref|titel=430 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)|url=https://runeberg.org/sfubon/10/0446.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref>

Oxenstierna hade även full kontroll över de territorier Sverige erövrat i kriget.

Han vann stor respekt från Sveriges motståndare genom sitt pampiga levnadssätt, bland annat kom han till [[Frankfurtkongressen]] i mars 1634 i en vagn dragen av sex hästar och tyska [[prins]]ar som följde honom till fots. Efter det svenska nederlaget vid [[Slaget vid Nördlingen|Nördlingen]] 1634, lyckades han med att blanda in [[Frankrike]] i kriget, på protestanternas sida 1636.

Oxenstiernas namn var så känt över hela Tyskland att man till och med hörde det nämnas i barnkamrarna. En [[barnvisa]] löd:<ref name=":5">{{Webbref|titel=362 (Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660)|url=https://runeberg.org/sfubon/3/0364.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2024-01-06|språk=sv|författare=Carl Grimberg}}</ref>

{{citat|Bet’, Kindchen, bet!<br>Morgen kommt der Schwed’;<br>morgen kommt der Oxenstern,<br>wird den Kindern beten lehr’n.

(Bed, barn lilla, bed!<br>I morgon kommer svensken;<br>i morgon kommer Oxenstierna.<br>Han skall lära barnen bedja.)}}

Den franske kardinalen [[Armand Jean du Plessis de Richelieu|Richelieu]] skrev om Oxenstierna till sitt sändebud d’Avaux: "Jag skulle kunna göra vad som helst för att bli värderad av rikskanslern, som jag synnerligen högaktar."<ref name=":5" /> Richelieus närmaste efterträdare, den framstående statsmannen [[Jules Mazarin|kardinal Mazarin]], sade: "Om alla Europas statsmän vore tillsammans på ett fartyg, så borde man överlämna rodret åt Oxenstierna."<ref name=":5" /> 

=== "Torstensons krig" och Oxenstiernas senare liv ===
Oxenstierna lyckades övertala [[riksrådet|rådet]] att 1643 förklara krig mot ett militärt svagt [[Danmark]], det så kallade [[Torstensons krig]]. I [[freden i Brömsebro]] lyckades han att få danskarna att avträda [[Jämtland]], [[Härjedalen]], [[Gotland]], [[Ösel]] samt [[Halland]] på 30 år.

I [[Westfaliska freden]] 1648 fick Sverige [[Svenska Pommern|Pommern]], [[Usedom]], [[Wolin|Wollin]], [[Wismar (svenskt guvernement)|Wismar]] och [[Bremen-Verden]]. Det trettoåriga kriget avslutades därmed.

Oxenstiernas sista år påverkades av Kristinas avundsjuka mot honom.{{förtydliga|datum=2012-03}} Han var från början motståndare till Kristinas abdikation, men efter att den nye kungen [[Karl X Gustav]] visat stor aktning gentemot honom ändrade han sig. Axel Oxenstierna avled i [[Stockholm]] den 28 augusti 1654, två månader efter att Kristina abdikerat. Efter jordfästningen i [[Storkyrkan]] i [[Stockholm]] den 18 mars 1655 blev han förd till det av honom byggda gravkoret i [[Jäders kyrka]] i [[Jäders socken]] i [[Eskilstuna kommun]] i Södermanland. Under 1600-talet{{förtydliga|datum=2014-11}} lät Axel Oxenstierna bygga om kyrkan i flera etapper och den blev hans egen begravningskyrka. Ett nytt kor byggdes 1641–1643. [[Oxenstiernska gravvalvet]] i Jäders kyrka ligger under kyrkans huvudkor i öster och tillkom i samband med att denna del av kyrkan, på beställning av Axel Oxenstierna på [[Fiholms slott]]{{förtydliga|datum=2014-11}}, byggdes år 1643–1644.

Axel Oxenstierna grundade 1636 det svenska [[Postverket]] och i samband med dess 300-årsjubileum 1936, blev han den förste ej kunglige svensk som avbildades på ett frimärke. Vidare blev han rikets förste, ej kunglige person som fick sitt porträtt präglat på ett mynt – en [[daler|thaler]] myntad i [[Würzburg]] efter Gustav II Adolfs död 1632.

== Riksarkivets och Vitterhetsakademiens Oxenstiernaprojekt ==
Axel Oxenstiernas efterlämnade [[arkiv]], som idag utgörs av cirka 500 arkivvolymer, har i två omgångar förvärvats av staten och finns idag i [[Riksarkivet (Sverige)|Riksarkivet]]. Hans omfattande brevväxling har varit under utgivning sedan 1888. Mellan detta år och 1977 utkom 28 band, varefter projektet avstannade. Projektet har 1999 återupptagits i samarbete mellan [[Riksarkivet (Sverige)|Riksarkivet]] och [[Vitterhetsakademien]] och fortgick till år 2005. Brevväxlingen publiceras nu i form av en databas och en textedition, båda tillgängliga via Riksarkivets webbplats.

== Familj ==
Axel Oxenstierna gifte sig 1608 med Anna Åkesdotter Bååt, född [[december]] [[1579]], död 23 [[juni]] [[1649]] i Stockholm.<ref name="ref_1">Jacobsson, Gustaf och Roosval, Anders (1936), "Svenska Kvinnor i Bild Med Text", Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, sid 12</ref>  Hon var dotter till [[Åke Johansson (Bååt)]] och Christina [[Trolle]] <ref>https://www.adelsvapen.com/genealogi/B%C3%A5%C3%A5t_nr_3</ref> och hovfröken hos änkedrottning [[Katarina Stenbock]].<ref>Anrep, Gabriel, Svenska adelns ättartaflor, [https://books.google.se/books?id=ZgwbOEtYuWcC&pg=PA368&dq=Anna+%C3%85kesdotter+B%C3%A5%C3%A5t++1579+1649&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwieismGqPTXAhUGb1AKHQfRB3IQ6AEIJzAA#v=onepage&q=Anna%20%C3%85kesdotter%20B%C3%A5%C3%A5t%20%201579%201649&f=false Abrahamsson - Granfelt, Volym 1, sid 368], Stockholm 1858.</ref> Äktenskapet ska ha varit lyckligt, i bevarade brev kan man läsa om hennes saknad efter maken när de var isär: "...Gud bättre mig, de som gärna vilja vara ifrån varandra, de få vara tillhopa, men vi stackare inte".<ref name="ref_1"/> Paret fick fjorton barn: 

# [[Gustaf Axelsson Oxenstierna|Gustaf Oxenstierna (Axelsson)]], född 29 mars 1609, död ogift 1629 i Preussen.
# [[Kristina Oxenstierna]] (Axelsdotter), född i februari 1610<ref name="Ahnlund 612">Ahnlund 1940 s. 612</ref>, död 8 augusti 1631 i Stettin. Gift 22 juli 1628 i Stockholm med riksmarsken [[Gustaf Horn|Gustaf Carlsson Horn af Björneborg]] i hans 1:a gifte.
# Johan Oxenstierna (Axelsson), född och död 1611<ref name="Ahnlund 612"/>.
# [[Johan Axelsson Oxenstierna|Johan Oxenstierna (Axelsson)]], född 24 juni 1612 i Stockholm<ref name="Ahnlund 612"/>, död barnlös 5 december 1657 i Wismar. Gift 1:a 24 juni 1636 i Stockholm med grevinnan [[Anna Margareta Sture]], dotter till greve [[Svante Sture (1587–1616)|Svante Sture]] och grevinnan [[Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt|Ebba Leijonhufvud]]. Gift 2:a 13 augusti 1648 i Wismar med grevinnan [[Margareta Brahe]] i hennes 2:a gifte.
# Birgitta (Brita)<ref>I äldre genealogisk litteratur anges namnet som ''Beata'' men enligt Ahnlund (1940 s. 612) var hennes namn "Birgitta eller Brita".</ref> Oxenstierna (Axelsdotter) (1613–1617)<ref>{{Webbref |url=http://historiska-personer.nu/min-s/aef0efd28.html |titel=Antavla för Brita Oxenstierna. |hämtdatum=2012-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120413224459/http://historiska-personer.nu/min-s/aef0efd28.html |arkivdatum=2012-04-13 }}</ref>
# Barbro Oxenstierna (Axelsdotter) ([[1615]]–[[1617]]) 
# Åke Oxenstierna (Axelsson) ([[1616]]–[[1617]])
# Katarina (Karin) Oxenstierna (Axelsdotter) född i augusti 1617<ref name="Ahnlund 612"/>, död före 25 juni 1661. Gift 17 mars 1640 i Nyköping med kammarrådet [[Johan Jespersson Cruus af Harfvila]]. 
# Maria Oxenstierna (Axelsdotter), född och död 1618
# Gabriel Oxenstierna (Axelsson), född och död 1620
# Jakob Oxenstierna (Axelsson), född 1621 och död omkr. 1621
# [[Erik Axelsson Oxenstierna|Erik Oxenstierna]] (Axelsson) ([[1624]]–[[1656]]). Riksråd och generalguvernör.

== Kända citat ==
Axel Oxenstierna lär ha svarat sin son Johan, som inför resan till [[Münster]] tvivlade på sin förmåga att förhandla för Sverige i den [[Westfaliska freden]] : 
{{citat|''An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?'' (Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?)}}

Citatet har tillskrivits Oxenstierna men den förste som har sagt dom orden var påven [[Julius III]] (1487-1555). <ref>{{Bokref|titel=Kanslern: Axel Oxenstierna i sin tid. D. 2|utgivare=Atlantis|datum=2002|hämtdatum=2024-09-28|isbn=978-91-7486-603-2|förnamn=Gunnar|efternamn=Wetterberg|sid=882-883}}</ref>

Våren 1612, kort efter att han utnämndes till rikskansler, skrev han:
{{citat|Alla våra grannar är våra fiender.}}

== Eftermäle och minnen ==
Oxenstierna betraktas som grundaren av den svenska statsapparaten.

Han bildade Sveriges första [[ämbetsverk]] och skrev dess arbetsanvisning där man för första gången kan läsa att ämbetsmannen skall handla med rikets bästa för ögonen och även sträva efter att underlätta andra ämbetsmäns arbete.

Han lät indela landet i jämnstora [[Sveriges län|län]] med fasta gränser och varsin landshövding. Oxenstiernas länsgränser gäller i huvudsak fortfarande.

Sedan 1901 har [[ Axel (namn)|Axel]] namnsdag på Axel Oxenstiernas födelsedag, den [[16 juni]], till hans ära.

== Oxenstierna i media ==
I filmen "[[Drottning Christina (film)|Drottning Christina"]] (1933) spelas Oxenstierna av [[Lewis Stone]].

[[En drottning abdikerar]] (1974) av [[Cyril Cusack]]

[[Drottning Kristina (TV-pjäs)|Drottning Kristina]] (tv-pjäs) av [[Ingvar Hirdwall]]

I tv-serien [[Nisse Hults historiska snedsteg]] porträtteras Oxenstierna av [[Johan Rheborg]].

[[The Girl King]] (2015) av [[Michael Nyqvist]]

I doku-drama serien "Drottningarna" (2020) så Thomas Mayer<ref>{{Webbref|titel=Drottningarna (TV Series 2020– ) - IMDb|url=https://m.imdb.com/title/tt13580612/fullcredits/cast?ref_=m_ttfc_2|hämtdatum=2024-10-21|språk=en}}</ref>

==Bilder==
<gallery>
Fil:Axel Oxenstierna af Södermöre (Jacob Heinrich Elbfas) - Nationalmuseum - 14898.tif|Axel Oxenstierna porträtterad 1626 av [[Jacob Heinrich Elbfas]]
Fil:Oxenstierna Gutav II Adolf Svartsjö slott 2013a.jpg|[[Gustav II Adolf]] (vänster) och hans rådgivare Axel Oxenstierna, italiensk marmorstataty, under [[Drottning Kristinas lind (Svartsjö slott)|Kristinas lind]] i [[Svartsjö slott]]spark.
Fil:Axel Oxenstierna, riddarhuset.jpg|Axel Oxenstierna som staty på [[Riddarhustorget]] i [[Stockholm]]
Fil:Oxenstierna.JPG|Axel Oxenstierna på [[kopparstick]] av [[Baltazar Moncornet]]
Fil:Oxenstiernas dödsbädd.jpg|[[Karl X Gustav]] vid Axel Oxenstiernas dödsbädd, målad 1857 av [[Arvid Gottfrid Virgin]].
</gallery>

== Se även ==
* [[Axel Oxenstiernas staty]]
* [[Axel Oxenstiernas palats]]
* [[Oxenstiernska gravvalvet, Jäder]]
* [[Jäders kyrka]]
* [[Fiholms slott]]
* [[Tidö slott]]
* [[Karelens lagsaga]]
*[[Stormaktstiden]]

==Bibliografi==
*{{bokref |titel=Anteckningar om Karl IX:s död |år=1915 |utgivningsort=Stockholm |libris=2951009 }}
*{{bokref |titel=Ett bref från Axel Oxenstjerna till grefve Per Brahe : [akad. afh.] |år=1852 |utgivningsort=Helsingfors |libris=2951010 }}
*{{bokref |titel=Bref ifrån Svea-rikes canceller grefve Axel Oxenstierna til grefve Johan Oxenstierna, Svea-rikes råd och fullmyndig kongl. svensk legat uti Tyskland åren 1642–1649; med tillägningar / utgifne af Carl C. Gjörwell ... 1:1-4, 2 |år=1810–1819 |utgivningsort=Stockholm |libris=2408153 }}
*{{bokref |titel=Rikskansleren Axel Oxenstiernas brefväxling : och öfriga i Riksarkivet förvarade handlingar |serie=Meddelanden från Svenska riksarkivet. Ny följd ; 2:2 |år=1907 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |libris=11627073 }}
*{{bokref |titel=Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling |år=1888- |utgivare=Utg |utgivningsort=Stockholm |libris=104442 }}
**{{bokref |titel=Afd. 2. Bd 3, 1 : Gabriel Gustafsson Oxenstiernas bref 1611-1640. 2 : Per Brahes bref 1633-1651 |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Utg. |år=1890 |libris=104450  |url=http://hdl.handle.net/2077/53890 }}

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
*{{bokref|efternamn=Ahnlund|förnamn=Nils|titel=Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död|år=1940|utgivare=Norstedt|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|libris=8390017}}
*{{bokref|titel=Oxenstierna, Axel|år=1994|sid. 504–524|utgivare=Svenskt biografiskt lexikon, Bd 28, Odeberg-Pederby|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|libris=9415787}}
*{{bokref|efternamn=Wetterberg|förnamn=Gunnar|titel=Kanslern: Axel Oxenstierna i sin tid. D. 1|år=2002|utgivare=Atlantis|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=91-7486-602-8|libris=8564007}}
*{{bokref|efternamn=Wetterberg|förnamn=Gunnar|titel=Kanslern: Axel Oxenstierna i sin tid. D. 2|år=2002|utgivare=Atlantis|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|isbn=91-7486-603-6|libris=8564014}}
*{{tidskriftsref|författare=Wetterberg, Gunnar|rubrik=Den mäktige Oxenstierna|url=http://popularhistoria.se/artiklar/tema-stormaktstid-den-maktige-oxenstierna|år=2005|tidskrift=Populär historia|volym=2005:11,|sid=42–47 : färgill.|id=1102-0822|issn=1102-0822|libris=10283751}}

== Externa länkar ==
* {{Commons|Axel Oxenstierna}}
* {{Wikiquote|Axel Oxenstierna}}
* [http://www.oxenstierna.org Ätten Oxenstiernas hemsida]
* [http://sok.riksarkivet.se/oxenstierna Oxenstiernaprojektet]
*https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=5
*{{BLF|3236|namn=Oxenstierna, Axel}}

{{s-start}}
{{s-off|}}
{{s-bef|företrädare=[[Svante Bielke|Svante Turesson Bielke]]}}
{{s-ttl|titel=[[Rikskansler|Sveriges rikskansler]]|år=1612–1654}}
{{s-aft|efterträdare=[[Erik Axelsson Oxenstierna]]}}
{{s-gov|}}
{{s-bef|företrädare=}}
{{s-ttl|titel=[[Generalguvernör]] över [[Riga]]|år=1622–1626}}
{{s-aft|efterträdare=}}
{{s-new|}}
{{s-ttl|titel=Generalguvernör över [[Preussen]]|år=1626–1631}}
{{s-aft|efterträdare=Ämbete avskaffat}}
{{s-end|}}

{{STANDARDSORTERING:Oxenstierna, Axel}}
[[Kategori:Axel Oxenstierna| ]]
[[Kategori:Rikskanslerer]]
[[Kategori:Universitetskanslerer i Sverige]]
[[Kategori:Svenska riksråd under 1600-talet]]
[[Kategori:Svenska grevar]]
[[Kategori:Nya Sverige]]
[[Kategori:Ätten Oxenstierna|Axel]]
[[Kategori:Personer i trettioåriga kriget]]
[[Kategori:Personer från Löts socken, Uppland]]
[[Kategori:Födda 1583]]
[[Kategori:Avlidna 1654]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Personer under äldre vasatiden]]
[[Kategori:Personer under stormaktstiden]]
[[Kategori:Motiv för Postens frimärken]]
[[Kategori:Lagmän i Norrlands lagsaga]]
[[Kategori:Alumner från Rostocks universitet]]
[[Kategori:Alumner från Jena universitet]]
[[Kategori:Alumner från Wittenbergs universitet]]
{{Auktoritetsdata}}
Mallar som används på den här sidan:
Mall:!) (redigera)
Mall:(! (redigera)
Mall:Adlig (redigera)
Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:BLF (redigera)
Mall:Bokref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Citat (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite journal (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Commons (redigera)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Död datum och ålder (redigera)
Mall:Faktamall (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Förtydliga (redigera)
Mall:IPA-sv (redigera)
Mall:IPA audio link (redigera)
Mall:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Infobox adelstil (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Iwcommons (redigera)
Mall:Iwwikiquote (redigera)
Mall:Libris post (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:Qhm (redigera)
Mall:S-aft (redigera)
Mall:S-bef (redigera)
Mall:S-end (redigera)
Mall:S-gov (redigera)
Mall:S-new (redigera)
Mall:S-off (redigera)
Mall:S-start (redigera)
Mall:S-ttl (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Tidskriftsref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wikidata image (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wikiquote (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:MultiReplace (redigera)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Tillbaka till Axel Oxenstierna.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Axel_Oxenstierna”