Majornas IK

Majornas IK
Fullt namn	Majornas Idrottsklubb
Förkortning	MIK
Grundad	8 augusti 1916 (108 år sedan)
Hemort	Göteborg, Sverige
Arena	Valhalla sporthallar (Kapacitet: 500 åskådare)
Liga/serie	Division 4
Matchställ
Hemmaställ Bortaställ
Meriter
Inhemska mästare	7 (1935, 1940, 1942, 1943, 1944, 1945, 1946)
Säsonger i Sveriges högsta division	29
Placering i maratontabellen	14:e plats

Majornas Idrottsklubb (Majornas IK, MIK) är en idrottsklubb i Göteborg, bildad den 8 augusti 1916. Klubben är mest känd som en handbollsklubb, men har också bowling- och friidrottsektion. I friidrottssektionen finns det både utövande vuxna och ungdomar, medan handbolls- och bowlingsektionerna endast har seniorverksamhet. Tidigare har klubben också haft Cykel och Orientering på programmet. Orienteringssektionen bildade 1993 genom sammanslagning klubben Göteborg Majorna OK.^[1]

Majorna bildades 1916 som i första hand fotbollsklubb, men under 90-årsjubileumsåret 2006 lade MIK ner fotbollsverksamheten. Herrlaget spelade då i division 5, men fick inte ihop tillräckligt med spelare.^[2]

Sektionen bildades 1917 av några fotbollsgrabbar. År 1922 öppnades Slottskogsvallen för träning och under 1920- och 1930-talen var friidrotten aktiv med många utövare. Efter andra världskriget tynade verksamheten bort och ett tag fanns bara ett bankkonto - men inga aktiva. Vid föreningens 60-årsjubileum lyckades man väcka sektionen till liv och har nu verksamhet för ungdom och seniorer. Sektionen har en egen Web sida.^[3]

Ur friidrotten växte en cykelsektion fram på 30-talet som var rätt framgångsrik och en stor klubb med många medlemmar. Efter olika turer lades sektionen ner 1939. De mest kända cyklisterna på trettiotalet var Anders Persson och bröderna Arne Rydén och Lorenz Rydén.

1923 bildades en orienterings- och skidsektion. Det var friidrotten som var initiativtagare till denna sektion. De ledande Artur Niklasson och Agne Blomgren var de främsta klubbfunktionärerna och också goda orienterare. Klubben blev snabbt en av Göteborgs bättre och hade framgångar bland annat i budkavleorienteringar där man ofta tog hem distriktsmästerskapen. Klubben var också en duktig arrangör av nationella tävlingar med orienterarna som goda banläggare. Klubben bedrev också framgångsrika tävlingar i grenen Fälttävlan på 1960-talet (inte ridsporten utan anknutet till orienteringen).Grenen bestod av punktorientering, fri orientering och skytte och är främst en militär idrott. Några av orienteringen aktiva spelade också utehandboll och genom sin goda konditionsträning kunde de hjälpa klubben att dominera på 1950 då utehandboll fortsatt spelades på stora planer (fotbollsplaner) med 11-mannalag. Utehandbollen i denna form var mycket konditionskrävande. Lennart Lorenzson var duktig orienterare (landslagsman) men han var samtidigt handbollsspelare både ute och inne. Två andra framgångsrika orienterare på 1950-talet var Per Ferm och Leif Blücher. I Majornas jubileumsskrift från 1966 finns en detaljerad historia berättad av Artur Niklasson. Orienteringen hade en nedgångsperiod på 1960-talet men blomstrade igen och på 1990-talet bildades en klubb : Göteborg Majornas OK. Det betyder att det inte längre bedrivs orientering inom Majorna IK.

Bowling är Majornas yngsta sektion och bildades i februari 1963. Den började sitt seriespel i division 5 och avancerade till 1976 till division tre. Sektionen fick fart då Stigbergshallen kom till hösten 1963. Stigbergshallen blev Majorna Bowlings egen hall och där har klubben en stor aktivitet i olika former.^[6]

I slutet av 1920-talet började man spela korgboll och 1931 ledde det till att man tog upp handboll på programmet. Redan efter två år mötte man Redbergslid i DM-final. Majorna förlorade men RIK blev svenska mästare." Majpojkarna" ville inte vara sämre och 1936 lyckades man ta hem sitt första SM-guld till klubben.

Handbollslagets storhetstid inomhus var under 1940-talet. SM-guld erövrades i Svenska Mästerskapet i cupform och var inte beroende av allsvenskan förrän på 50-talet. Majorna vann sju SM-guld 1935, 1940, 1942, 1943, 1944, 1945 och 1946. Flera av Majornas främsta spelare var ledande i landslaget. Målsprutorna Stig Hjortsberg (vann skytteligan 2år) och Gustaf-Adolf Thorén (vann skytteligan fyra år) var de främsta men i tabellen nedan tas de främsta upp. Majorna vann också allsvenskan under sex år :1938,1940,1941,1942,1943,1944. När klubben tappade Åke Gustafsson, Gustaf Adolf Thorén och sedan året efter Stig Hjortsberg blev det inga fler allsvenska segrar. Klubben lyckades vinna två SM-guld 1945 och 1946 men sen var det slut på stora framgångar i inomhushandbollen. Efter att ha varit i division 2 ett år 1957-1958 åkte Majornas IK ur högsta serien 1964 och har sedan aldrig lyckats ta sig tillbaka till eliten.

Klubben var ännu mera framgångsrik inom utehandbollen där man erövrade 8 svenska mästerskap. De två första erövrades 1942 då Majorna slog Göta i finalen med 10-5 och 1945 då man besegrade IFK Kristianstad i finalen med 5-2. Klubbens resor 1950 till Ruhrområdet och 1951 till Hamburg i Tyskland, för att träna utehandboll i tysk miljö var en inspiration. Tyskland var ju den ledande ute-handbollsnationen. Inspirationen ledde till att Majorna tog SM-guld 1953 och sen fem raka mästerskap i utehandbollen 1955-1959. Klubben dominerade det svenska landslaget i utehandboll. Förutom Rune "Gummi" Nilsson som målvakt, var orienteraren Lennart Lorenzson ordinarie. Jerker Tellander var också landslagsman i utehandboll, försvarsspelaren Lars Arne Johansson och skytten (specialist på frikast i landslaget) Stig Nilsson spelade flera Ute-VM för Sverige. Handbollssektionen har en hemsida.^[7]

• Boken om handboll 1953 red Wolf Lyberg har varit en av huvudkällorna
• Majornas IK 1916-1966 Jubileumsskrift vid 50-årsjubileet
• Handbollboken, Svenska handbollsförbundet kalender 1945-1965

• Majornas IK Handboll
• Majornas IK Friidrott