Åke Henriksson Tott

Achatius Tott, Herre til Ekholmssund, Sjundeby, Wartzala, Ljurela och Gerknäs, Riddare, Sweriges Rikes Råd och Feltmarschalk, är född på Gerknäs gård uti Nyland, i store Lojo Socken, år 1598 den 4 Junii.

Hans Fader war Herr Henric Tott, til Sjundeby, Wartzala, Gerknäs och Niemis. Modren Fru Sigrid Konung ERICS äkta Dotter.^[1] Faderfadern war Herr Claes Åkeson Tott, Sweriges Rikes Råd och Riddare. Fadermodern Fru Christina Horn, bohren Friherrinna til Åminne. Moderfadern war Konung ERIC den XIV, Sweriges Rikes Konung. Dess Modermoder Drottning Carin.^[2]

Dess äldre Förfäder hafwa jämwäl beklädt de högsta syslor i Sweriges Rike, warit befryndade med Kongl. Huset, såsom ock låtit upbygga Nyslott i Storfurstendömet Finland, wid år 1477.^[3]

Efter sorgfällig upfostran fölgde Han på sitt 15:de år med Swenska armeen til Ryssland, at låta sig bruka mot Rikets fiender.

1617 begaf han sig på utrikes resor, til Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien, samt återkom til Swerige genom England och Nederland 1622.

Följande året blef han Cammar-herre hos Konung Gustaf Adolph. Men 1625 förordnades han til Öfwerste-Lieutenant i Lifland wid Finska Cavalleriet.

1626 då kriget angick i Preussen, befordrades han til Öfwerste, och förhöll sig där så tappert och lofligen, at Hans Maj:t honom et Ridderligit namn tilsade.

1628 återkom han til Finland, och stod in Junio i Åbo dess bröllop med Sigrid Bjelke, bohren Friherrinna til Sahlestad.

1630 den 19 Maji kallades han til Sweriges Rikes Råd, och blef hans Excellence samma dato af Hans Kongl. Maj:t til Riddare slagen.

Samma år afreste han til Tyskland, och förordnades sedan til Feltmarschalk öfwer en särdeles armee uti nedre Saren, där Gud honom lycka och seger emot de Keiserske och de Danske gifwit hafwer.

1631 har han genom åtskilliga städers intagande befriat de twänne Furstendömen Pommern och Meklenburg, ifrån de Kejserlige.

1633 kom han hem til Swerige med Kongl. Maj:ts Lik.

1634 den 31 October afsomnade dess Husfru, Sigrid Bjelke, med hwilken han haft 3 Söner, af hwilka allenast Herr Claes Tott^[4] honom öfwerlefwat.

1638 den 7 October trädde han åter i äktenskap i Stockholm på Riddarholmen, i bägge Drottningarnas, Pfalz-Grefwinnans och hela Regeringens närwaro, med Fröken Christina Brahe, bohren Grefwinna af Wisingsborg, Friherrinna til Rydboholm och Lindholm, Fröken til Skofteby.

Han har i många år dragits med en siuklig kropp. Men det sidsta året war han i synnerhet hårdt betagen. Mot wåren wann han likwäl den lindring, at han förmådde från Ekholmssund resa til Finland, och ankom til Åbo den 13 Junii, hwadan han den 4 Julii begaf sig til sin gård Lafwila, i Euraåminne Socken. Där ansatte åter siukdomen honom ganska hårdt, så at han efter en gudelig beredelse, afled den 15 Julii 1640, emellan klåckan 8 och 9 för middagen.

Majoren Erasmus med sitt Compag. Cavallerie.
Ryttmäst. Johan Hindersson med sitt Compag.
Ryttmäst. Johan Christophersson med sitt Compag.
Ryttmäst. David Sigfridsson med sitt Compag.

Djeknarne.
Studenterne.
Prästerne. 52.
Professores.
Episcopus Isaacus Rothovius.
Marschalken Melchior von Falkenberg ridande.
Dernäst leddes en Häst, med swart taft öfwerklädd, med twå wapen, et på hwar sida.
Hufwud-baneret bar Jöran Boje.
Red Thure Clemetsson med Fältködriss och bar wärja.
Fäderne, af Georgio Mascovio burit ()
Möderne, burit af Olof Andersson ()
Liket bars af 16 Adelsmän utur Slottet öfwer Torget i Kyrkan.
Til succurs på wägen : Cronones förnämligare Tjenare.
Studenter dernäst. 32.
Unge Köpmän. 16.
Professorer och Assessorer.
Dernäst bars sorge-fanan af Eric Thomasson.
Leddes sorge-hästen med swart kläde öfwerdragen, och hwitt Atlask korss uppå.
Förnämste af Adelen. 20.
Dernäst förnämste Cronones betjente.
Borgmästare och Råd.
Menige Borgerskapet.
Capit. Gottf. Rofskamp med et Comp. Infanterie.
Capit. Herman Stamer med et Compagnie.
Capit. Petter Såger med et Compagnie.
Capit. Joachim Thim med et Compagnie.
Dernäst Grefwen (Pehr Brahe) förd uti en Ryss-bår, med 4 Laquejer, och twå kutskar, som rida på Hästarna, med sida kjorslar.
Fruentimmer, med 8 wagnar.
Dernäst Borgerskapets hustrur.

Utfärds Predikan höllt Hof-Predikanten H. Nils Martini, Uplandus, på Åbo Slott i Kungssalen: och förr än han begynte predika, söngs: Wälsignadt ware IEsu Namn &c. Texten hade han af Rom. 10:9-12. Efter predikan buro Adelsmän Liket neder, och då söngo musicanterne Discant. Sjelfwa Likpredikan i Domkyrkan höllt Biskopen. Texten Rom. 14:7-10.

() En på hwar sida om Liket.

1. ↑ Hon dog 1633 den 24 April, och dess Lik, beledsagadt med procession från Wårfru Kyrka, begrofs i Åbo Domkyrka den 15 Martii 1635.
2. ↑ På sitt 63:je år afled Hon på Ljurela gård 1612, den 13 September klockan 5 om Aftonen och har lämnat efter sig här i Landet mycket beröm för Gudsfruktan, gifmildhet och andra dygder. Hon ligger begrafwen med sin Dotter i den prägtiga Tottiska Grafwen i Åbo Domkyrka.
3. ↑ Det gjorde General-Gouveneuren öfwer Finland, Eric Axelsson Tott.
4. ↑ Denne blef i anseende til dess Herr Faders tappra och märkeliga tjenster , 1652 Grefwe til Carleborg, och fick til Grefweskap åtskillige Cronones byar i i Österbotten och Nya Carleby Socken. Som Ambassadeur extraordinaire dog han i Paris 1674 den 15 Julii barnlös, så at denna ätt gick ut med honom. Se von Stjernmans Matrikel. Grefskapet återföll til Cronan, och sedan et mantal blifwit lämnadt til et beständigt Häradshöfdinge boställe, äro bönder satte på de öfrige. Åminnelse deraf är wid Församlingen en Communion-kanna af silfwer, med sådan påskrift: Til Guds Namns ära, och Hans heliga Tempel til prydnad, hafwer then Högborne Grefwinna och Fru, Fru Christina Brahe, bohren Grefwinna af Wisingsborg, Grefwinna til Carleborg, Friherrinna til Sjundeby, Fru til Skofteby, Ekholmssund och Lehals län, förärat denna kanna til Ny Carleby Kyrka, hwarest förr war mit Grefweskap. Anno 1679.