Från Wikisource, det fria biblioteket.
|
|
| Sabbatsdag, du dyra gåva | | av Okänd |
|
|
1.
Sabbatsdag, du dyra gåva,
Som oss blivit skänkt av Gud,
Du oss manar honom lova
Med vår sång vid harpors ljud.
Skönt din bjudning höres skalla:
Samlens nu omkring Guds ord,
Ty i nåd han fritt för alla
Dukat har sitt dyra bord.
2.
Ljulig vila du oss bjuder
Efter arbetsveckans strid.
Herrens röst från himlen ljuder
Nu på jorden vare frid.
Må, o store Gud, din vilja
Med oss ske på denna dag,
Att oss ingenting må skilja
Från din viljas välbehag.
3.
Herre, vi dig nu åkalla,
Låt din sanning bliva spord.
Ja, låt nådens skurar falla
Likt ett regn på törstig jord.
Tryck på oss din Andes stämpel,
Giv oss ljuvlig sabbatsro.
Våra hjärtan vare tempel,
Där du, Herre, själv må bo.
4.
O den sköna sabbatsdagen
Vinkar hän mot ljuvlig tid,
Då all ondskans makt är slagen
Och Guds barn i evig frid
Med en ny förklarad tunga
Uti ljuvlig harmoni
Gud och lammet ära sjunga.
Härlig sabbat skall det bli.
