vägtrafik

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av vägtrafik  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ vägtrafik vägtrafiken
Genitiv vägtrafiks vägtrafikens

vägtrafik

  1. trafikväg; fordon/personer/djur i rörelse på vägar
    Synonymer: gatutrafik

Översättningar

[redigera]