stat

Se även ståt.

stat

1. suverän (självstyrande) politisk enhet; ett land

   Besläktade ord: statlig

   Sammansättningar: delstat, rättsstat, sjörövarstat, skurkstat, statsapparat, statschef, statsbidrag, statsbildning, statsbesök, statsfinans, statsflagga, statsförbund, statsfördrag, statshemlighet, statskassa, statskonst, statskupp, statsman, statsminister, statsområde, statsråd, statssekreterare, stadsstat, statsskick, statsskola, statsskuld, statstillhörighet, statsvetenskap, statsöverhuvud, välfärdsstat, östat, öststat

2. kollektivt för de organ som direkt eller indirekt styr ett land, betraktat som en hierarki med en regering eller regent högst upp

   1972: Staten och kapitalet (sång), Blå tåget:

   Kapitalet höjer hyrorna, staten bostadsbidragen [...]

   Sammansättningar: hovstat

3. (historia) lön in natura som betalas till en statare
4. (historia) budget

   Sammansättningar: riksstat, lönestat/avlöningsstat

5. (militärvetenskap) ranson livsmedel som erfordras för en person under en bestämd tid

   Sammansättningar: dygnsstat

stat m

1. stat; suverän statsbildning; land
2. stat; de centrala byråkratiska myndigheter och organ som styr ett land

   2010 (9 mar): - Feil å avfeie likelønnspott (Aftenposten):

   Menn jobber mer i privat sektor og får dermed høyere lønn, mens kvinner trekkes til tryggere jobber i stat og kommune som gir lavere lønn.

   Männ jobbar mer i privat sektor och får därmed högre lön, medan kvinnor dras till tryggare jobb i stat och kommun som ger lägre lön.

   Sammansättningar: statsborger, delstat

stat

• uttal: stæt

1. (medicin) omedelbart

   Etymologi: Av latinska statim (”omedelbart”).

stat

• uttal: stæt

1. förkortning för statistic

   Användning: Främst i plural: stats.

stat m

1. stat; suverän statsbildning; land
2. stat; de centrala byråkratiska myndigheter och organ som styr ett land

   Sammansättningar: statsborger, delstat