rout

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även rǫut’.

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

rout

  1. sammanbrott, skräll

Verb

[redigera]
Böjningar av rout  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens rout routs rout
Preteritum routed
Perfektparticip routed
Presensparticip routing, vard. routin'

rout

  1. fullständigt besegra