kränkthet
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av kränkthet | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kränkthet | kränktheten |
| Genitiv | kränkthets | kränkthetens |
- harm, förnärmelse; egenskapen eller känslan att vara kränkt
- Men han var aldrig långsint, han erkände lika ärligt sina förlöpningar, och han kände intet av den hos många vanliga kränktheten, när andra offentligt slår igen mot deras egen kritik.
- Sammansättningar: kränkthetsstudier
- Besläktade ord: kränka, kränkelse, kränkning