Hoppa till innehållet

infall

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

Substantiv

Böjningar av infall	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	infall	infallet	infall	infallen
Genitiv	infalls	infallets	infalls	infallens

plötslig tanke eller idé som infaller någon
Jämför: ryck, hugskott, nyck

Sammansättningar: infallsmakare, infallsrik, infallsvinkel
plötsligt fientligt inträngande
Synonymer: invasion, angrepp, anfall

Översättningar

plötslig tanke eller idé som infaller någon

danska: indfald n, indskydelse
engelska: whim^(en)
franska: fantaisie^(fr) f, lubie^(fr) f
isländska: uppátæki, hugdetta^(is) f, hugmynd^(is) f
polska: pomysł^(pl) m, myśl^(pl) f
tyska: Einfall^(de) m, Idee^(de) f

plötslig fientlig inträngande

polska: inwazja^(pl) f, najazd^(pl) m
tyska: Einfall^(de) m, Invasion^(de) f

Verb

infall

böjningsform av infalla

Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=infall&oldid=3423036”

Dold kategori:

Svenska/Alla uppslag