gåta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även gata och gæta.

Wikipedia har en artikel om:
gåta

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av gåta  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gåta gåtan gåtor gåtorna
Genitiv gåtas gåtans gåtors gåtornas

gåta u

  1. frågeställning eller problem, ofta i form av en kortare berättelse, vilken ofta löses genom en eller flera gissningar
    Barnen roade sig genom att berätta gåtor, den ena klurigare än den andra.
    "Vad är det som går och går men aldrig kommer till dörren?" är en känd gåta.
    Etymologi: Belagt sedan 1400-talet, som fornsvenska gata, bildat till gæta (”gissa”), jämför ursprunget till förgäta, gissa, och gitta.[1][2]
    Sammansättningar: bildgåta, deckargåta, gåtaktig, gåtfull, gåtlik, mordgåta, namngåta, ordgåta, världsgåta

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svenska Akademiens ordbok: "gåta"
  2. Svensk ordbok: "gåta"