försonare

Svenska

Böjningar av försonare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	försonare	försonaren, vard. försonarn	försonare	försonarna
Genitiv	försonares	försonarens, vard. försonarns	försonares	försonarnas

förson are u

person som försonas
Besläktade ord: försoning, försonlig

Se även tesaurus: Hjälp, Fredsslut, Förlåtelse, Gudom