deer
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Engelska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av deer | Singular | Plural |
---|---|---|
Nominativ | deer | deer |
Genitiv | deer's | deer's |
deer
- hjort; hjortdjur
- Etymologi: Av medelengelska deere, dere, der, dier, deor (”litet djur, hjort”), av fornengelska dēor, dīor (”ett djur, någon art av vilda djur; hjort, ren”), av urgermanska *deuzą (”djur”), varav även svenska djur och tyska Tier, av urindoeuropeiska *dʰewsóm (”levande ting”), av roten *dʰéws (”anda, andning”), av *dʰwés-. För semantisk utveckling jämför latinska animalis (”djur”), av anima (”anda, själ”).
- Grammatik: Stundom används även i plural den icke-vedertagna formen deers(').
- Hyponymer: (hjortkalv) fawn, calf, kid; (hanhjort) buck, hart, stag; (hind) doe, hind, roe, teg
- Sammansättningar: fallow deer, red deer, roe deer
Limburgiska
[redigera]Substantiv
[redigera]deer n