altan

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
altan

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av altan  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ altan altanen altaner altanerna
Genitiv altans altanens altaners altanernas
en altan med ett räcke av sten

altan

  1. (byggnadsteknik) terrass eller upphöjd utbyggnad till hus, som saknar väggar och tak, byggd på marken eller underliggande del av byggnaden, ofta med räcke och vilandes på pelare
    De sitter på altanen och dricker kaffe.
    Etymologi: Belagt sedan 1620. Av italienska altana (”terrass; platt tak”), av alto, från latinska altus (”hög”).[1] Jämför med etymologi för alt.
    Sammansättningar: altandäck, altandörr, altanräcke, träaltan, solaltan
    Jämför: balkong, terrass, veranda
    Se även tesaurus: Tillhåll, Inrymningsplats, Utsvällning, Synsinne

Översättningar

[redigera]

Esperanto

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

altan

  1. böjningsform av alta

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "altan"