dumhuvud
(svenska)
Etimologie
Compus din dum („prost, tâmpit”) + huvud („cap”).
Pronunție
- AFI: /ˌdɵmˈhɵvɵd/
Substantiv
| Declinarea substantivului dumhuvud | ||||
| n. | Singular | Plural | ||
| Nehotărât | Hotărât | Nehotărât | Hotărât | |
| Nominativ | dumhuvud | dumhuvudet | dumhuvuden | dumhuvudena |
| Genitiv | dumhuvuds | dumhuvudets | dumhuvudens | dumhuvudenas |