[go: up one dir, main page]

Swedish

edit

Etymology

edit

över- (over) +‎ våning (floor)

Noun

edit

övervåning c

  1. the upper floor (upstairs) of a two-story house

Declension

edit
Declension of övervåning
nominative genitive
singular indefinite övervåning övervånings
definite övervåningen övervåningens
plural indefinite övervåningar övervåningars
definite övervåningarna övervåningarnas

See also

edit

References

edit