Polska

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

polska
język polski
Talas i	Polen Litauen Rumänien Slovakien Tjeckien Ukraina Belarus Tyskland USA Israel Storbritannien Frankrike Ryssland Australien
Region	Centraleuropa
Antal talare	55 miljoner
Status	mycket stabilt
Språkfamilj	Indoeuropeiska språk Slaviska språk Västslaviska språk polska
Officiell status
Officiellt språk i	Polen  Europeiska unionen
Språkmyndighet	Rada Języka Polskiego
Språkkoder
ISO 639‐1	pl
ISO 639‐2	pol
ISO 639‐3	pol – inkluderande kod Individuella koder: szl – Schlesiska
SIL	PQL

Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen.^[1] Med 40,3 miljoner talare är det det näst största slaviska språket. Polska talas förutom i Polen, där det är officiellt språk, även av betydande minoriteter i Belarus, Litauen, Ukraina, Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet, en variant av latinska alfabetet.^[2]

Polska är liksom andra slaviska språk i hög grad flekterande. Nominalsystem äger tre genus och böjs i sju kasus. Liksom i andra slaviska språk görs en grundläggande skillnad mellan imperfektiv och perfektiv aspekt i verben. Grundordföljden är SVO.

Det polska alfabetet är ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen ą, ć, ę, ł, ń, ó, ś, ź och ż. Bokstäverna q, v och x används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven h och de flesta förekomster av /x/ stavas ch. Det finns inga ord som inleds med ą, ę och ń.

Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz, dz och sz som har egna ljud (se nedan).

Man betonar så gott som alltid den näst sista stavelsen i varje ord (vissa lånord undantagna), även efter böjning.

• Szukam jakiejkolwiek wiadomości o siostrze (jag söker efter vilken nyhet som helst om systern).

Bokstaven "i" följd av en vokal betonas aldrig. Exempel: siedzieć (att sitta) uttalas [ɕɛʥɛʨ] (två stavelser).

Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, vilket ofta orsakar svårigheter för studenter. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.

Uttal för bokstäver i polska

Bokstav	Uttal	Exempel på polskt ord
a	[a], som i svenska kamrat	atak
ą	[ɔ~], som i franskans chanson eller bon	mąka
b	[b], i ordslut [p]	Bałtyk
c	[ʦ], som ts i tsar	cały
ć, ci	[ʨ], som ett mjukt tje-ljud med t-förslag, som i engelska chess.	ćma, ciebie
d	[d], i ordslut [t]	droga
e	[ɛ], hårdare än svenska "e", snarare mot "ä"	estetyka
ę	[ɛ~], nästan som i 'e', följs av 'u', och lite som 'äng'	największe
f	[f]	fałszywy
g	[g], i ordslut [k]	gaz
h, ch	[x], som i tyska ach	harcerz, chwila
i	[i]	instalacja
j	[j]	jakość
k	[k], oaspirerat	kanapka
l	[l]	lampa
ł	[w], som i engelska work	ładna
m	[m]	magiczny
n	[n]	najwyższy
ń, ni	[ɲ], som i ryska njet eller som i spanska mañana	dzień, nic
o	[ɔ], som i svenska borta	oko
ó	[u], som i svenska oidentifierad	bóg
p	[p], oaspirerat	Polska
q	[k], i lånord	quiz
r	[r]	Rysy
s	[s]	strona
ś, si	[ɕ], ligger lägre ner i tonala frekvensen än ć och motsvarar tje-ljudet i svenska kyrka	śliwka, siekiera
t	[t], oaspirerat	turyści
u	[u], som i svenska oidentifierad	umarł
v	[v], i lånord	vel
w	[v], som i svenska vild, i ordslut [f]	Warta
x	[ks], i lånord	xenia
y	[ɨ], hårt uttal	mysz
z	[z], i ordslut [s]	znają
ź, zi	[ʑ], tonande motsvarighet till ś, men inte nära ż	źrebak, zielony
ż, rz	[ʐ], ljudande lågfrekvent, likheter med franska Jean (Notera: det finns ett litet fåtal undantag då rz uttalas som två ljud, r efterföljt av z, till exempel zamarznąć). Om rz efterföljer en icke-tonande konsonant som i przenosić uttalas det som sz.	żyje, rzeka
ck	[ʦk], alltid c efterföljt av k, d.v.s kompositören Penderecki uttalas Pen-de-rec-ki och den svenske kriminologen Sarnecki uttalas Sar-nec-ki	Płock
cz	[tʂ], något hårdare än ć, ungefär som tsch i rutschkana	czarny
dz	[dz], tonande motsvarighet till c	dzwonić
dź, dzi	[dʑ], tonande motsvarighet till ć / ci, uttalas som i engelska Jacket	działa
dż	[dʐ], tonande motsvarighet till cz	dżdżownica
sz	[ʂ], liknar tyska sch-ljud	szeroka

Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem; samma sak för dubbla bokstäver:

• inny (=annan) uttalas in-ny
• samoobrona (=självförsvar, sammansatt ord) uttalas som samo-obrona
• Anna (kvinnonamn) uttalas som An-na

Exempelfraser:

Polska W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie I Szczebrzeszyn z tego słynie. Wół go pyta: „Panie chrząszczu, Po cóż pan tak brzęczy w gąszczu?"

IPA [f ʃʧεbʒεʃɨɲε xʃɔ̃ʃʧ bʒmʲi f tʃtɕiɲε] [i ʃʧεbʒεʃɨn s t̪εgɔ swɨɲε] [vuw gɔ pɨta paɲε xʃɔ̃ʃʧu] [pɔ ʦuʃ pan tak bʒεn̺ʧɨ v gɔ̃ʃʧu]

Svensk översättning I staden Szczebrzeszyn ljuder en skalbagge i vassen Och det är därav som Szczebrzeszyn är så känd. En oxe frågar honom: "Herr skalbagge, Varför ljuder Ni så i busken?”

Lyssna på det polska uttalet av dessa två fraser (fil)

Fler exempel:

• Przybieżeli do Betlejem pasterze (=julsång: herdarna skyndade till Betlehem)
• Trzeba się szczepić (=man måste vaccinera sig)

I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från:

• Tyska, till exempel kartofle (potatis), urlop (semester)
• Tjeckiska
• Latin till exempel wademekum (vademecum)
• Italienska till exempel kolacja (kvällsmat - obs annan betydelse!), pomidor (tomat)
• Franska till exempel prestiż (prestige)
• Ryska
• Engelska, till exempel sweter (ylletröja)
• Ukrainska, mest i de östra dialekterna.

Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken. Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån.

• Telewizor (TV-apparat)
• Komputer
• Samochód (själv-gång = [auto|mo]bil)
• Szopen - den polske tonsättarens Frédéric Chopin (fransk version) originalnamn
• Szekspir - förpolskning av William Shakespeare

Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).

Man kan urskilja bland andra dessa dialekter:

• Storstadsslang från till exempel Warszawa, Poznań, Lwów, Wilno.
  Not: polska ortnamn används här istället för ukrainskt Lviv och litauiskt Vilnius då det rör sig om dialekter som talades av polsk befolkning när städerna var under polsk administration. Efter andra världskriget förflyttades befolkningen huvudsakligen till Polens västra delar som övertogs från Tyskland, exempelvis till städerna Wrocław, Zielona Góra och Szczecin. Dessa dialekter finner man således hellre hos den äldre befolkningen inom Polens gränser än i Lviv eller Vilnius.
• Östra dialekterna, hos de polska folkgrupperna härstammande från nuvarande Ukraina, Belarus och Litauen
• Śląski-dialekten
• Wielkopolski-dialekten
• Małopolski-dialekten
• Mazowiecki-dialekten

Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.

Svensk fras	Polsk fras	Fonetisk skrift	Uttal	Noter
Polska språket	język polski, polszczyzna	[ˈjɛ̃zɨk ˈpɔlskʲi] [pɔlˈʃʧɨzna]	lyssna lyssna
Hej och hejdå	cześć	[ˈʧɛɕʨ]	lyssna	Används både som hej och som hejdå
Goddag, godmorgon	dzień dobry	[ˌʥɛɲ ˈdɔbrɨ]	lyssna	ordagrant god dag
Adjö, på återseende	do widzenia	[dɔvʲiˈʣɛɲa]	lyssna
Godnatt	dobranoc	[dɔˈbranɔʦ]	lyssna
Var så god; var vänlig	proszę	[ˈprɔʃɛ]	lyssna
Var så god	proszę bardzo	[ˌprɔʃɛ ˈbarʣɔ]	lyssna
Det var så lite	nie ma za co	[ˌɲɛmaˈzaʦɔ]	lyssna	Som svar på tack så mycket / dziekuje bardzo
Tack (så mycket)	dziękuję (bardzo)	[ʥɛŋˈkujɛ] (['barʣɔ])	lyssna
Den/det här	m: ten f: ta n: to	[tɛn] [ta] [tɔ]	lyssna
Den/det andra	m: tamten f: tamta n: tamto	[ˈtamtɛn] [ˈtamta] [ˈtamtɔ]	lyssna
Hur mycket?	ile?	[ˈilɛ]	lyssna
Svenska språket	język szwedzki
Engelska språket	język angielski	[ˈjɛ̃zɨk aŋʲˈgʲɛlskʲi]
Ja	tak	[tak]	lyssna
Nej	nie	[ɲɛ]	lyssna
Jag förstår inte.	Nie rozumiem.	[ɲɛrɔˈzumʲɛm]	lyssna
Var finns badrummet?	Gdzie jest łazienka?	[ˌgʥɛ jɛst waˈʑɛŋka]	lyssna
Skål! och Prosit!	Na zdrowie!	[na ˈzdrɔvʲɛ]	lyssna	ordagrant: “för hälsan”
Talar ni engelska?	Czy mówi Pan po angielsku? Czy mówi Pani po angielsku? Czy mówisz po angielsku?	[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpan pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲi ˈpaɲi pɔ aŋʲˈgʲɛlsku] [ʧɨ ˈmuvʲiʃ pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]	lyssna lyssna lyssna	Pan – herr; Pani – fru;
Vad är det här?	Co to jest?	[ˈʦɔ tɔ jɛst]	lyssna
Välkommen till Polen!	Witamy w Polsce	[vʲiˈtamɨ ˈfpɔlsʦɛ]	lyssna
Jag älskar dig	Kocham cię	[ˈkɔxam ʨɛ]	lyssna

• Svensk-polskt lexikon, glosbe

v • r Europeiska unionens officiella språk Bulgariska · Danska · Engelska · Estniska · Finska · Franska · Grekiska · Iriska · Italienska · Kroatiska · Lettiska · Litauiska · Maltesiska · Nederländska · Polska · Portugisiska · Rumänska · Slovakiska · Slovenska · Spanska · Svenska · Tjeckiska · Tyska · Ungerska

v • r Slaviska språk Historiska begrepp Samslaviska · fornkyrkoslaviska · glagolitiska alfabetet · kyrilliska alfabetet · Kyrillos · Methodios Västslaviska Kasjubiska · polabiska · polska · schlesiska · slovakiska · sorbiska · tjeckiska Östslaviska Fornöstslaviska · gammalnovgorodska · ryska · ukrainska · belarusiska/vitryska (tarasjkevitsa) Sydslaviska Kyrkslaviska · sydvästslaviska (bosniska · kroatiska · montenegrinska · serbiska · serbokroatiska · slovenska) · sydöstslaviska (bulgariska · makedonska) Konstruerade språk Interslaviska · pan-slaviska · slovianski · slovio Dialekter, bland- och mikrospråk Čakaviska · ikaviska · kajkavisk dialekt · makedonska dialekter · mähriska · rusinska (karpatorusinska, sydrusinska) · štokaviska · surzjyk · torlakiska  · trasianka · östslovakiska Kursiv text anger utdöda språk.