[go: up one dir, main page]

Se även minä.

språk: svenska, ordklass: pronomen, problem: självständigt

Svenska

redigera

Pronomen

redigera

mina (possessiva pronomen)

  1. possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i flertal; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i plural

mina (reflexiva possessiva pronomen)

  1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i flertal; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i plural
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. 
Besläktade ord: min, mitt

Översättningar

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mina  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mina minan minor minorna
Genitiv minas minans minors minornas
Som förled i sammansättningar används min-.
Wikipedia har en artikel om:
Mina (vapen)

mina u

  1. (dödform) underjordisk gång eller hålighet, gruva; även bildligt: tunnel, lönngång
    Etymologi: Belagt sedan 1621, via tyska Mine, av franska mine, via latinska *mina (vulgärlatin), från urkeltiska *meina, från äldre urkeltiska *meini- (jämför kymriska mwyn, iriska mein, "malm", "gruva").
  2. (överfört, militärvetenskap) ett explosivt vapen nedgrävt i marken, konstruerat för att explodera när ett mål befinner sig i närheten
     
    nergrävd mina med synlig utlösare (trampmina)
    Etymologi: Överfört från betydelsen underjordisk hålighet via underminering (eller bara minering), där en gång eller hålighet ("mina") grävdes och sedan fylldes med sprängmedel (ursprungligen eld) för att krevera eller rasera näromdrådet, sedermera överfört benämningen mina, särskilt via tyskan från 1600-talet framåt.
    Sammansättningar: fordonsmina, minbomb, mingranat, minorm, minröjning, minröjningsorm, minsvepare, minverkan, sjömina, stridsvagnsmina, trampmina, truppmina
    Besläktade ord: minera, minering, minör, underminera, underminering

Översättningar

redigera

Estniska

redigera

Pronomen

redigera

mina

  1. jag (långform)
    Varianter: ma

Italienska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mina  Singular Plural
Femininum mina mine

mina f

  1. mina

Pitjantjatjara

redigera

Substantiv

redigera

mina

  1. vatten[1]
    Synonymer: kapi

Portugisiska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mina  Singular Plural
Femininum mina minas

mina f

  1. gruva
  2. (vapen) mina

Spanska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mina  Singular Plural
Femininum mina minas

mina f

  1. gruva
  2. (vapen) mina
  3. stift (i en penna)
  4. (vardagligt, Chile, Argentina, Uruguay) kvinna
  5. (slang, Argentina) hora, prostituerad
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. 
Besläktade ord: minar, minería, minero

mina

  1. böjningsform av minar

Källor

redigera
  1. A Grammar of Yankunytjatjara, s. 7. Cliff Goddard. Institute for Aboriginal Development. 1985. ISBN 0949659320.