ondgöra
Svenska
redigeraVerb
redigera| Böjningar av ondgöra | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | ondgöra | ondgöras |
| Presens | ondgör | ondgörs (ondgöres) |
| Preteritum | ondgjorde | ondgjordes |
| Supinum | ondgjort | ondgjorts |
| Imperativ | ondgör | – |
| Particip | ||
| Presens | ondgörande, ondgörandes | |
| Perfekt | ondgjord | |
ondgöra
- i tanken nära och/eller i gester, tal eller skrift uttrycka negativ inställning till t ex en företeelse eller ett handlingssätt
- 1901 (7 feb): Teaterfunderingar. (Strix):
- Jag har låtit mig berättas, att vissa teaterförfattare ondgjort sig öfver mina allvarliga försök att ställa teatern under tjugonde århundradets kulturnivå.
- Jag har låtit mig berättas, att vissa teaterförfattare ondgjort sig öfver mina allvarliga försök att ställa teatern under tjugonde århundradets kulturnivå.
- Synonymer: klaga, kverulera, misstycka, förarga sig
- 1901 (7 feb): Teaterfunderingar. (Strix):
Översättningar
redigeraÖversättningar
- engelska: take offence (en)
- tyska: sich ärgern (de)