[go: up one dir, main page]

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Rad 114:
== Skriftliga källor ==
{{Huvudartikel|Skriftliga källor från vikingatiden}}
Senare generationers syn på vikingatiden är starkt påverkad av vilka källor som bevarats och finns tillgängliga. Många av de skriftliga källorna är nedteckningar av muntlig tradition gjorda flera århundraden senare. Många av dem är dessutom skrivna av vikingarnas motståndare och offer, vilket starkt färgar synen på vikingarna; de beskrivs i dessa källor vanligen som ogudaktiga hedningar. Berättelserna nedtecknades i en kristen, högmedeltida, stat, som var mycket olik det förkristna samhället som beskrevs. Ett stort antal [[kväde]]n, vilka till skillnad från sagorna är tillkomna under vikingatiden, finns också. Historiker har därför större tillit till kvädena än till [[saga|sagorna]]. Dock gäller att där offrens skildringar av vikingarna är odelat negativa, så är kvädena och sagorna odelat positiva. Sagorna och kvädena författades vidare på Island, som ursprungligen koloniserades av norrmän. Även denna omständighet har färgat historieskrivningen på så sätt att vi vet betydligt mer om de norska vikingarnas bedrifter än om de som verkade i Sverige.
 
Generellt gäller att ju senare händelser, desto bättre källäge. Det finns alltså gott om kunskaper att hämta om en sentida person som [[Harald Hårdråde]], medan inget alls är känt om den person som ledde angreppet mot Lindisfarne.<ref>{{bokref|titel=Vikingaliv|författare=Harrison, Dick & Svensson, Kristina|år=2007|utgivare=Natur och Kultur|id=ISBN 978-91-27-35725-9|sid=29}}</ref> Vidare är tågen i väster betydligt mer kända än de i öster, då de nordösteuropeiska folken kristnades sent och därför saknade kunskap om skriften.