Mediatisering: Skillnad mellan sidversioner

== Riksomedelbarhet och mediat ==

Ordet mediatisering härleds från ordet ''[[mediat]]'', somvar iunder Tyskland betydde ettdet [[StåndTysk-romerska (samhällsklass)|ståndriket]] somen varstad medelbart,eller detett villområde sägasom ''inte'' lydde omedelbart, direkt, under den [[tysk-romersk kejsare|tysk-romerske kejsaren]] somutan enistället riksomedelbarlydde delunder avett så kallat [[Tysk-romerska riketriksstånd]]., Begreppetvilket innebarkunde alltsåvara att vissaen [[Stånd (samhällsklass)|ståndlänsherre]] intesom formellti lyddesin omedelbarttur var [[vasall]] under kejsaren. utanEn lyddemediat undervar så kallad ''medelbar'' till skillnad från en [[länsherreriksomedelbar]] som ilydde sindirekt tur- varomedelbart [[vasall]]- tillunder kejsaren. MediatetMer sällan kunde ocksåmediatet istället lyda under ett annat [[riksstånd]] än riksadeln som, till exempel kyrkliga furstendömen såsom [[furstbiskop]]sdömen och under [[riksstad|fria riksstäder]]; vanligen lydde dock mediatet under en [[riksfurste]] som länsherre och oftast inte under en [[riksstad|fri riksstad]], även om de också kunde [[inkorporering|inkorporera]] områden.

== Mediatiseringar från 1600-talet fram till 1800-talet och Napoleonkrigens inverkan ==

Ett stort antal furstendömen, både andliga (religiösa) och världsliga, avskaffades på detta sätt under och strax efter [[Napoleonkrigen]], bland annat på [[Wienkongressen]]. Men det kunde även ske när en tysk stat erövrade en annan tysk stat, vilket skedde under bland annat [[Markgrevskapet Brandenburg|Brandenburg]]s och [[Preussen]]s expansion under [[1600-talet|1600-]] och [[1700-talet|1700-talen]] och främst under [[1800-talet]].

== Mediatiserade furstars privilegier. Standesherren ==

Mediatiserade furstar som tidigare alltså varit [[riksfurste|riksomedelbara furstar]] fick vissa [[privilegium|privilegier]] inom den stat de efter mediatiseringen tillhörde och kallades ''[[Standesherren]]'' som samlingsbeteckning för dem. Privilegierna innebar bland annat att de i Preussen fick, liksom andra adliga, fick tillhöra Preussens överhus, ''das Herrenhaus'', och de fick också rätt att bära titeln ''[[Erlaucht]].''

== Se även ==

* [[Mediat]]

* [[Sekularisering]]

== Litteratur och källor ==

* ''Lilla Uppslagsboken'', Förlagshuset Norden AB, Förlagshuset Nordens Boktryckeri, Malmö 1974, band 6, spalt 844.

* ''[[Nordisk Familjebok]], Encyklopedi och konversationslexikon,'' 1952 års upplaga (fjärde upplagan), Förlagshuset Norden AB, Förlagshuset Nordens Boktryckeri, Malmö 1953, 14:e bandet. spalt 745.