Gunnebo slott

Namnet kan spåras i de skriftliga källorna till Gunnobodher 1397, vidare Gunnerbo 1533, Gunnebodh 1609 och Gunnebo 1881. Förleden Gunne- anses komma av det fornsvenska kvinnonamnet Gunna eller det likväl fornsvenska mansnamnet Gunne. Befolkningen kallades här i äldre tider (1659) för Gunneboer.^[5][6]

Gunnebo uppfördes som sommarvilla av en icke-adlig familj och bör i den meningen inte kallas för slott. Ordet slott gällde ursprungligen alla kungliga byggnader, men i slutet av 1800-talet började stora herrgårdar att kallas för slott.^{[källa behövs]} Gunnebo kallades redan under tillkomstperioden för "det lilla fagra träslottet" och man skrev, att "träbyggnaden är som ett litet slott".^[7]

År 1929 började ägaren Hilda Sparre att benämna Gunnebo ett slott och sedan dess har det av tradition kallats så.^[8] Dagens verksamhet vid Gunnebo drivs av Gunnebo Slott och Trädgårdar.^[9]

Huset är uppfört i 1782–1796 i nyantikstil, med inspiration från franska maisons de plaisance, engelsk palladianism och Andrea Palladios renässansvillor i Italien. Stommen är timrad av värmländsk fura och fasaderna är klädda med handhyvlad, liggande slätspontpanel. På kontinenten utfördes liknande praktbyggen oftast i sten vid denna tid, varför slottet målades gult för att efterlikna fransk sandsten. Efter en restaurering av slottets fasad 2015–2018 med rekonstruktion av förlorade fasaddekorationer återfick byggnaden sin ursprungliga färgsättning 2018.^[10][11]

Francisco de Miranda som besökte Gunnebo den 30 november 1787 tillsammans med herr och fru Hall skriver om intrycket:

^[12]

Byggnadens exteriör är uppbyggd kring dess funktion och de olika våningarnas funktion. Gunnebo visar från norr två våningar, den representativa bottenvåningen, samt den övre våningen med gäst- och bostadsrum. Mot söder visar Gunnebo tre våningar, och man kan här förutom de två våningarna som nämnts ovan även se källarvåningen som är en suterrängvåning. I källarvåningen ligger kök och utrymmen för domestiken.

 

Gunnebo är tänkt att först upplevas från norr, där man först möter fasaden från karusellplatsen och därefter följer den franska trädgårdens terrasserade stigning. Den norra fasaden är den mest representativa och är Gunnebos huvudentré, här togs gäster emot. Fasaden är uppbyggd av två hörnpaviljonger mellan en indragen portik med två par kopplade kolonner med joniska kapitäl i kolossalordning, på ömse sidor syns engagerade halvkolonner. Kolonnerna bär en fris med festonger, som kröns av en kornisch. Ovanför kornischen syns en låg attika som troligen inspirerats av den franske arkitekten Claude Nicolas Ledoux. Fönstren på bottenvåningen mot norr har fönsteromfattningar i form av ädikulor. Den norra fasaden är inspirerad av en rad samtida franska byggnadsverk, vilka ytterst går tillbaka på Ange-Jacques Gabriels Petit Trianon.^[13]

 

Den västra fasaden har en utskjutande mittrisalit. Fasadens fönster saknar foder och den domineras av det stora fönster som belyser den invändiga huvudtrappan. Mittrisaliten kröns av en fronton, som innehåller ett lunettfönster, och trapphusets fönster vilar på en konsolburen balkong med sju balusterdockor. Fönstren markeras endast som hål i muren, men representationsvåningens fönster är markerade med konsolburna solbänkar.^[14]

 

Den södra fasaden vänder sig mot den södra franska trädgården med orangeriet och Apollos kulle. Fasaden domineras av en utskjutande mittrisalit i form av en fronton som vilar på en fris som bärs upp av tre rundbågiga öppningar. Allt ovan en monumental fritrappa. Mittrisaliten flankeras av sidofasader vars fönster har enkla arkitravfoder, vilka i huvudvåningen kröns av konsolburna kornischer med frontoner.

Fasadens huvudmotiv är en fris i antikiserande stil som är gjuten i bly av Gioacchino Frulli. Den är ca 6 meter lång och 1 meter hög. Frisen visar Landtmannagöromål och nöjen. Från vänster ser man fiske och bad, därefter djurhållning följt av jakt med hundar och musköt, sedan följer skörd av druvor och vinmakning och frisen avslutas i något som kan beskrivas som fest eller samvaro. Själva frisen var under gjutning 1788 och grävdes då ner för att danskarna inte skulle ta blyet under det Svensk-danska kriget.

Frisen bärs av tre rundbågiga öppningar krönta av festonger och vars franska fönster leder in i slottet. Via de tre franska fönstren nådde man fritrappans terrass, från vilken man tog sig ned i trädgården. Vid Tor August Odencrantzs besök på Gunnebo 1805 skriver han om fritrappan;

Inspirationen till den södra fasaden kan komma från Gloriette vid Schönbrunn med sin fritrappa, de tre öppningarna och sin inskriptionstavla.^[15]

 

Den östra fasaden har en utskjutande mittrisalit indelad av fyra fönstertaxlar med klassiserande omfattningar. Den kröns av en fronton med ett lunettfönster. Suterrängvåningen vetter här mot en nedsänkt trädgård.^[16]

•  
  Huvudbyggnadens entré mot trädgården med rundbågiga öppningar.
•  
  Gioacchino Frullis fris Landtmannagöromål och nöjen, samt byggnadens fronton mot parken.
•  
  Gunnebo mot söder 1827. Målning av Justus Fredrik Weinberg.

Huvudbyggnaden är på 900 m² och har 25 rum, där 11 rum finns i paradvåningen och 11 rum finns på övervåningen. Källarplanet hyser ekonomiavdelning med kök och förrådsutrymmen. I huvudvåningen finns makarna Halls bostadssviter, matsal samt den stora salongen. Den övre våningen består främst av gästrum. Därutöver sträcker sig en vindsvåning över hela byggnaden. Gunnebo är ett uttryck för tidig nyklassicism i sin arkitektur, den fasta inredningen och möblerna.

•  
  Övre västra förmaket.
•  
  Matsalen.

 

Frånsett huvudbyggnaden är samtlig övrig bebyggelse på Gunnebo som man idag kan se tillkommen senare. Flertalet byggnader har rekonstruerats; de båda flyglarna, drivhuset och tjänstefolksbostaden (nuvarande kaffehus och krog) uppfördes under 1990- och 2000-talet och ligger på samma plats som de ursprungliga 1700-talsbyggnaderna. Arrendatorsbostaden Solbacken uppfördes vid lantgården under 1800-talet och hyser idag administrativa lokaler.

Sedan slutet av 2013 pågår en rekonstruktion av Gunnebos rikt utsmyckade orangeri.^[17]

Ytterligare några byggnader återstår att återuppföra innan 1700-talets anläggning är helt återställd, som exempelvis ett litet eremitage som låg norr om slottet, inne i skogen, ungefär där stilträdgården börjar.^[18]

Gården Gunnebo förekommer under medeltiden i förteckningar över Skara domprosteris egendomar, men övergick 1396 i kronans egendom.^[19] 1582 överlät Johan III gården till sin kusin Erik Gustavsson Stenbock, men redan 1599 drog hertig Karl in gården till kronan. 1609 förlänas dock Erik Gustavsson Stenbocks änka, Malin Sture, Gunnebo. Gården går sedan i arv inom Stenbockska ätten fram till 1711, då manufaktören Hans Coopman erhöll Gunnebo.^[20] Efter dennes död tog hans söner över egendomen och sålde den 1774 till packhusinspektören Joakim Ulrik af Ditmer.^[21] Redan fyra år senare sålde af Ditmer Gunnebo till handelsmannen John Hall d.ä. för 4 500 riksdaler.^[22]

 

 

Det nuvarande Gunnebo uppfördes av den förmögne köpmannen John Hall d.ä.. Hall lät den dåvarande stadsarkitekten i Göteborg, Carl Wilhelm Carlberg, omdana egendomen och skapa byggnader, möblemang och trädgårdar. Merparten av Carlbergs originalritningar till Gunnebo finns bevarade på Röhsska museet.

Carlberg hade kommit hem från en lång resa i Europa och var inspirerad av italienaren Andrea Palladios (1508–1580) representativa villor med symmetrisk planlösning och monumentala fasader, som bröt mot renässansens harmonilära och bebådade barocken.

Carlberg gjorde ett utförligt arbete och ritade slottet med trädgårdar och yttre anläggningar som exempelvis tjänstefolksbyggnaden, Orangeriet, Eremitaget och Drivhuset. Därutöver ritade han hela inredningen från möbler och statyer och kakelugnar till mönstringen i parkettgolven och blomkrukor. I den anslutande engelska parken fick landskapet träda fram i organiska former.

Stommen till slottet restes 1784 och 1796 kunde familjen Hall intaga sin första middag där, men först runt 1800 var det färdigbyggt.

Innan alla planer för Gunnebo var förverkligade avled John Hall 1802. Sonen John Hall d.y. ärvde Gunnebo och efter några år av vanvård, började anläggningen förfalla. 1807 gick John Hall d.y.:s handelshus i konkurs. 1828 såldes inredningen på auktion. Fastigheten var då sedan några år begärd i kvarstad. 1832, två år efter John Hall d.y.:s död, såldes Gunnebo på auktion till den förmögne slaktarmästaren Johan Carlsson. Carlsson ägde även landeriet Götaberg vid nuvarande Vasakyrkan i Göteborg. Han sålde stora delar av slottets inventarier: möbler, skulpturer och antikviteter. Genom att sälja koppartaket fick han igen hela den köpesumma han hade erlagt för slottet. Carlssons handlande har gått under benämningen Gunnebos förnedring.^[23] 1833 brann slottets flygelbyggnader ned.

1838 sålde Carlsson Gunnebo för 16 666 riksdaler till John Barclay och dennes hustru Martina Lamberg. Barclay var en av många britter, som flyttade till Sverige omkring sekelskiftet 1800. Under den stora koleraepidemin 1861–1862 gick Barclay, hans hustru och en son bort inom loppet av ett par månader. James Alexander Gibson, gift med Barclays dotter, blev ägare till Gunnebo, sedan han löst ut de övriga i familjen Barclay. Gibson sålde snart Gunnebo till apotekaren Arthur Cavalli, som med tre söner ägde stället till 1888.^[24]

Wilhelm Denninghoff köpte Gunnebo 1888 för 90 000 kr. På slottet bosatte sig dennes nygifta dotter Hilda och hennes make friherre Carl Sparre.^[25] På Gunnebo föddes parets två barn, Britta (1890–1963) och Margareta (1900–1985).

Wilhelm Denninghof lät uppföra en ny byggnad på Gunnebos marker, Villa Denninghof vid Rådasjön, där han bosatte sig med sin hustru efter dess färdigställande 1898.^[26] Villan bytte senare namn till Slottsviken och fungerade under en tid som värdshus och pensionat.

Wilhelm Denninghof stod som ägare till Gunnebo fram till sin död 1905 och efter det tog hans hustru Jeanna över som ägare fram till sin död. Familjen Sparre blev således ägare först 1922.^[27]

Familjen Sparre återförde den forna glansen till Gunnebo och höll ofta stora fester i byggnaden. Båda döttrarnas bröllopsfester hölls på slottet. De kvarvarande byggnaderna rustades upp och parken började återställas.

Carl Sparre dog 1917 och Hilda Sparre kom att bo kvar på Gunnebo fram till sin död 1948. 1946 begärde hon att Gunnebo skulle förklaras som byggnadsminnesmärke. Hon testamenterade Gunnebo till sina båda döttrar. Dessa beslöt att sälja fastigheten till Mölndals stad, vilket skedde 1 juli 1949.^[24] Dottern Margareta var den siste av Sparreätten att lämna slottet, i början av 1950.^[28]

 

En genomgripande renovering gjordes under 1950-talet under ledning av Göran Axel-Nilsson och Stig Roth, museichefer på Röhsska Museet respektive Göteborgs historiska museum. Anläggningen invigdes av Gustaf VI Adolf 16 maj 1952^[29] och öppnades för allmänheten två dagar senare. Huvuddelen av inredningen nytillverkades efter originalritningarna. Med hjälp av inventarieförteckningar lyckades man spåra upp ett fåtal möbler och andra inredningsdetaljer, som hade skingrats vid ägarbyten och skiften. Genom åren har fler originalmöbler köpts in och åter placerats i sina ursprungliga rum.

Norr och söder om slottet återanlades stilparken med tuktade boskéer. Trappanläggningen i trä hade förfallit på grund av röta och revs redan på 1800-talet. 1960 återuppbyggdes trappan, denna gång i cement och sten. Renoveringarna av Gunnebo slott kompletterades med ett nytt tak på 1960-talet.

Mellan 1996 och 2001 har ett omfattande restaureringsprojekt – Gunnebo åter till 1700-talet – bedrivits för totalt 35 miljoner kronor. Stilparken har renoverats, köksträdgården har rekonstruerats, tjänstefolksbyggnaden och flyglarna är återuppbyggda efter Carlbergs ritningar och drivhuset har byggts upp efter en gammal teckning av J.A. Beijer. 2002 renoverades blyfrisen på slottet utanför projektet. Den 18 september 2003 invigdes Gunnebo av kronprinsessan Victoria som kulturreservat, det första i Västra Götalands län. Slottet återfick på 1990-talet även den gråa färg, som då antogs vara den ursprungliga.

Den 2 december 2013 invigdes projektet med, att återuppföra orangeriet med en ceremoni vid byggplatsen. Ett återskapande av byggnaden var möjlig, då arkitekt Carl Wilhelm Carlbergs ritningar över orangeriet finns bevarade i original. Inför återskapandet av orangeriet gjordes omfattande förstudier kring byggnadens ornamentik och utformning, genom de bevarade ritningarna och en arkeologisk utgrävning. Byggnationen utförs med gamla hantverksmetoder och byggarbetsplatsen är en bas för inspiration och forskning 2013–18.^[30] Detta skulle fullborda anläggningen enligt arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och byggherren John Halls intentioner.^[31]

•  
  Orangeriet 1827.
•  
  Orangeriets grund efter utgrävning 2010.
•  
  Orangeriet under uppförande 2015.
•  
  Orangeriet 2018.
•  
  Orangeriet 2021.
•  
  Orangeriet 2023.
•  
  Orangeriets interiör i april 2023.

Under åren 2015-2018 har slottets fasad restaurerats. Slottet har nu återfått sin handhyvlade slätspontpanel – som på 1860-talet hade bytts till en fasspontpanel – och försvunnen fasaddekor har rekonstrueras. Slottet har även återfått en mer ursprunglig gul nyans med grå fönsterbågar, ett beslut som fattades den 3 maj 2017.^[32]

Hela parkanläggningen med de olika trädgårdarna är öppen för allmänheten året runt.

•  
  Gunnebo från norr med karusellplatsen, norra franska trädgården och slottet till vänster, och Lilla Gunnebo i förgrunden till höger. Ca 1800 av Justus Fredrik Weinberg.
•  
  Målning från 1796 som visar södra franska trädgården med orangeriet till höger. Av Justus Fredrik Weinberg.
•  
  Södra franska trädgården från slottet.
•  
  Södra franska trädgården från dammen.
•  
  Östra franska trädgården.
•  
  Norra franska trädgården.
•  
  Gamla köksträdgården, sommaren 2018.
•  
  Kaffehuset
•  
  Nya köksträdgården, sommaren 2023.
•  
  Engelska parken med Apollos kulle.

 

Gunnebo slott har genom åren besökts av bland andra kung Gustav III, bildhuggaren Johan Tobias Sergel, den sydamerikanske frihetskämpen Francisco de Miranda (1787), Mary Wollstonecraft och Ludvig XVI:s och Marie-Antoinettes dotter, "Madame Royale" Marie Theresia Charlotte.

Författarinnan Sophie Elkan besökte Gunnebo ett flertal gånger när hon skrev sin roman om John Hall d.y. Hon besökte även huset tillsammans med Selma Lagerlöf. Skådespelaren Anders de Wahl var en flitig gäst hos familjen Sparre. Slottet fick även besök av Gustaf V, prins Eugen och författarinnan Birgit Th. Sparre under Sparretiden.

I juni 2001 besöktes slottet av gäster vid EU-toppmötet i Göteborg, bland annat USA:s dåvarande president George W Bush, Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson samt Europeiska kommissionens dåvarande ordförande Romano Prodi.

Kronprinsessan Victoria invigde Gunnebo kulturreservat 2003 och prins Daniel besökte Gunnebo våren 2011 under kronprinsessparets resa till sitt hertigdöme Västergötland.^[33]

1899 utkom Sophie Elkans roman John Hall, en historia från det gamla Göteborg, som handlar om familjen Hall på Gunnebo. 1916 spelades stumfilmen Kärleken segrar in på Gunnebo.^[34] I ett avsnitt i andra säsongen av dramaserien Gynekologen i Askim utspelar sig ett bröllop på Gunnebo slott. Serien sändes 2011.

Slottet kan beses invändigt vid guidade turer. Slottet anordnar flera musik- och kulturevenemang och är en viktig del av Mölndals och Göteborgs kulturliv. Slottet har även ett kaffehus och krog samt en butik.

I samverkan med föreningen Westgiöta Gustavianer anordnades under ett antal år ett slottsspel som var ett av Sveriges främsta och mest heltäckande 1700-talsarrangemang.

Varje sommar sedan 2002, undantagen 2020 och 2021 på grund av Coronapandemin anordnas en sommarteater i slottsparken, där exempelvis Claes Malmberg, Lasse Brandeby, Ulla Skoog, Kent Andersson, Hanna Lindblad, Claes Månsson och Ulf Brunnberg har medverkat.^[35]

• Gunnebo sommarspel

• Gunnebo slott, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
• ”Gunnebo Slott och Trädgårdar”. http://www.gunneboslott.se/. 
• "Klassiskt växthus återuppstår i Gunnebo", artikel av Frida Johansson i Göteborgs-Posten 3 december 2013. Läst 3 december 2013.

• Axel-Nilsson, Göran (1952). Gunnebo: vägledning. Göteborg: O. Isacson. Libris 1434212 
• Bæckström, Arvid; Axel-Nilsson Göran (1977). Gunnebo. 1, Egendomen och ägarna. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 88. Stockholm: Nordiska mus. Libris 161744. ISBN 91-7108-124-0 
• Bæckström, Arvid; Axel-Nilsson Göran (1977). Gunnebo. 2, Herrgården. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 89. Stockholm: Nordiska mus. Libris 161745. ISBN 91-7108-125-9 
• Bæckström, Arvid; Axel-Nilsson Göran (1977). Gunnebo. 3, Ritningarna. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 90. Stockholm: Nordiska mus. Libris 161746. ISBN 91-7108-132-1 
• Bergman, Jan (23 maj 2004). ”Flyglarna byggs upp igen - 1700-talet åter på Gunnebo”. Kulturtidningen Zenit. http://www.zenitkultur.com/gunnebo.htm. 
• Göteborgsregionen: kulturhistorisk beskrivning (2., [kompl.] uppl.). Göteborg. 1981. Libris 461047 
• Larsson, Lars (2000). Sparrarna på Gunnebo - En familjekrönika. Forsstena förlag. ISBN 9789163092985 
• Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 3, Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg: Dialekt- och ortnamnsarkivet. 1932. Libris 159033 
• Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 
• Sjöberg, Lars; Johansson Staffan (2007). Gunnebo och 1700-talets sommarställen i Göteborgs omgivningar. Stockholm: Prisma. Libris 10487194. ISBN 9789151848839 

• Andersson, Ingela (1996). Om orangerier och drivhus i Sverige: med förslag till rekonstruktion av drivhusen vid Gunnebo slott. Arkitekturhistoria och bebyggelsevård, 1103-5838 ; 1996:2. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 2236110 
• Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 52-55. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
• Vad passar sig på Gunnebo?: berättelser om ett etablerat kulturarv / Stina Görling Cardevik, Susanna Rolfsdotter Eliasson, Kajsa Landström, Anna R. Locke, Johannes Jensen, Merja Liimatainen, Jessica Andreassen. Göteborg: A-Script. 2012. Libris 13502786. ISBN 9789187171024 
• Danielsson, Rolf; Overland Viveka, Andersson Börje (1993). Gunnebo slott. Byggnadsminnen i Göteborgs och Bohus län, 99-0501786-0Småskrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0282-2725 ; 39. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 7657962. ISBN 91-7686-114-7 
• Gahrn, Lars (1997). Carl Wilhelm Carlberg och Gunnebo: undersökningar rörande arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och hans Gunneboritningar. Mölndal: Mölndals museum. Libris 7451990. ISBN 91-630-5410-8 
• Gahrn, Lars; Lindahl Kristina E (1997). Gunnebo - ett slott i tiden. Mölndal: Mölndals-posten. Libris 7452165. ISBN 91-630-5649-6 
• Gahrn, Lars (2002). ”Två märkliga "boulingrins" (bowlinggreens) i Gunnebos trädgård”. Blommande trädgårdar och grönskande parker (2002): sid. 57-62 : ill..  Libris 9665338
• Göteborgs trädgårdsförening 28 juni - 28 september 2008. Göteborg: Trädgårdsföreningen. 2008. Libris 10919041 
• Hansson, Marie; Hansson Björn (2016). Köksträdgårdens historia (3. rev. uppl.). Malmö: Babel. sid. 109-112. Libris 19367332. ISBN 9789198293302 
• Höglund, Björn; Engström Krister (2011). Västsvenska slott & herrgårdar. Lund: Historiska Media. sid. 112-123. Libris 12138885. ISBN 9789186297671 
• Kewenter, Ewa; Carlson Gunnel, Turander Ralf, Yeh Tomas (2012). Gunnebo: historien, hantverket, trädgårdarna, maten. Malmö: Arena. Libris 12442554. ISBN 978-91-7843-373-5 
• Ling, Jan (2012). ”Musiken på Gunnebo vid slutet av 1700-talet.”. Trettioåtta tunnor guld (2011): sid. [62]-75.  Libris 13503057
• Lundström, Evert (1986). Livets teater: roman. Stockholm: Bonnier. Libris 7147265. ISBN 91-0-046964-5 
• Melander, Tord (2000). Gunnebo slott & trädgårdar. [Mölndal]: [Kulturförvaltningen]. Libris 7455096. ISBN 91-631-0077-0 
• Nordenfelt, Eva (2007). ”Gunnebo slott: en sengustaviansk pärla”. Kulturens värld 2007:2,: sid. [44]-[51] : ill.. 0282-5902. ISSN 0282-5902.  Libris 10464074
• Olausson, Magnus; Perman Monica, Sjöberg Lars (2001) (på engelska). Gunnebo house and gardens. [Mölndal]: [Gunnebo slott & trädgårdar]. Libris 8365277. ISBN 91-631-1051-2 
• Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 89-95. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
• Park- och trädgårdsrestaurering: praktiska tillämpningar, etiska överväganden : dokumentation av temadag på Gunnebo slott i september 1995. Rapport / Byggnadsvård Nääs, 99-2183651-X ; 5. Floda: Byggnadsvård Nääs. 1996. Libris 2207918 
• Stenfelt, Ragnar (1955). Friherrinnan Hilda Sparres Gunnebo.. Göteborg: [Förf.]. Libris 1466791 
• Strömberg, Håkan; Andersson Ingela, Bokgren Alf (1997). Carlberg & Gunnebo. Mölndal: Mölndals museum. Libris 7451989. ISBN 91-630-5409-4 

 

Wikimedia Commons har media som rör Gunnebo slott.

• Gunnebo Slott och Trädgårdar
• Gunnebo House and Gardens
• Gunnebo, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
• Gunnebo i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870