Bladvass, vass eller rörvass (Phragmites australis) är en art (men se text) i växtfamiljen gräs som först beskrevs av Antonio José Cavanilles, och fick sitt nu gällande namn av Carl Bernhard von Trinius och Ernst Gottlieb von Steudel.
| Bladvass | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Vassläktet Phragmites Adans., 1763 |
| Art | Bladvass P. australis (men se text) |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phragmites australis | |
| Auktor | (Cav.) Steud., 1840 |
| Synonymer | |
|
Xenochloa arundinacea Licht. Trichoon phragmites (L.) Rendle Remirea diffusa Sieber ex Steud. Reimaria diffusa Spreng. Phragmites xenochloa Trin. ex Steud. Phragmites willkommianus Mabille Phragmites vulgaris (Lam.) Crép. Phragmites stenophyllus (Boiss.) Rouy Phragmites pungens A.Chev. Phragmites pumilus Willk. Phragmites phragmites var. subuniflorus Phragmites phragmites (L.) H.Karst. Phragmites occidentalis Trin. ex Steud. Phragmites nigricans (Mérat) Mabille Phragmites nakaianus Honda Phragmites nagus Steud. Phragmites minor Steud. Phragmites maximus var. variegatus Phragmites maximus var. berlandieri Phragmites martinicensis Trin. ex Steud. Phragmites maritimus Mabille Phragmites loscosii Willk. Phragmites longivalvis Steud. Phragmites jeholensis Honda Phragmites jahandiezii Sennen & Mauricio Phragmites humilis De Not. Phragmites hispanicus Nees Phragmites hirsutus Kitag. Phragmites graecus (Link) Steud. Phragmites frutescens H.Scholz Phragmites flexuosus Trin. ex Steud. Phragmites flavescens (Custer) Hegetschw. Phragmites fissifolius Steud. Phragmites filiformis Steud. Phragmites explanatus Trin. ex Steud. Phragmites emodii Arn. & Nees Phragmites egmontianus (Roem. & Schult.) Steud. Phragmites distichus Buse Phragmites dioicus Hack. ex Hicken Phragmites dioicus Hack. ex Conert Phragmites congestus Lowe Phragmites communis var. variegatus Phragmites communis var. turkestanicus Phragmites communis var. striatopictus Phragmites communis var. stenophyllus Phragmites communis f. salsa Phragmites communis f. repens Phragmites communis f. piliferus Phragmites communis var. marsillianus Phragmites communis var. longivalvis Phragmites communis var. isiacus Phragmites communis subsp. isiacus Phragmites communis subsp. humilis Phragmites communis var. humilis Phragmites communis subsp. hispanicus Phragmites communis var. hirsutus Phragmites communis var. flavescens Phragmites communis var. berlandieri Phragmites communis subsp. berlandieri Phragmites communis Trin. Phragmites chrysanthus var. marsillianus Phragmites chilensis Steud. Phragmites caudatus Nees Phragmites capensis Nees Phragmites breviglumis Pomel Phragmites berlandieri E.Fourn. Phragmites barbatus Stapf Phragmites australis var. turkestanicus Phragmites australis f. subuniflora Phragmites australis var. striatopictus Phragmites australis var. stenophyllus Phragmites australis var. salsa Phragmites australis f. piliferus Phragmites australis var. marsillianus Phragmites australis subsp. maritimus Phragmites australis subsp. humilis Phragmites australis var. humilis Phragmites australis var. flavescens Phragmites australis var. berlandieri Phragmites arundinaceus J.Allam. ex Munro Oxyanthe phragmites (L.) Nieuwl. Donax australis Steud. Czernya arundinacea C.Presl Cynodon phragmites (L.) Raspail Calamagrostis nigricans Merat Arundo vulgaris Lam. Arundo rivularis Steud. Arundo pungens Steud. Arundo pumila (Willk.) Griseb. Arundo pseudophragmites Lej. Arundo phragmites var. subuniflora Arundo phragmites f. salsa Arundo phragmites L. Arundo palustris Salisb. Arundo occidentalis Sieber ex Schult. Arundo nigricans Merat Arundo naga J.Koenig ex Steud. Arundo graeca Link Arundo flexuosa Brongn. Arundo filiformis Hassk. Arundo egmontiana Roem. & Schult. Arundo barbata Burch. Arundo australis Cav. Arundo aggerum Kit. | |
Äldre svenska namnformer (1800-tal) är kasa, takrör och skärvass.[1]
Systematik
redigeraDen globalt förekommande bladvassen har generellt beskrivit som arten Phragmites australis.(Cav.) Trin. ex Steud. Ungefär 130 synonymer har föreslagits[2][3] där några av de mer spridda är Phragmites communis Trin., Arundo phragmites L. och Phragmites vulgaris (Lam.) Crép.[2]
Studier har dock föreslagits att släktet delas upp i fyra arter:[2]
- Phragmites australis (Cav.) Trin. ex Steud. – global utbredning
- Phragmites japonicus Steud. – förekommer i Japan, Korea, Ryukyuöarna och östra Ryssland.
- Phragmites karka (Retz.) Trin. ex Steud. – förekommer i tropiska Afrika, söda Asien, Australien och på vissa Stillahavsöar.
- Phragmites mauritianus Kunth – förekommer i centrala och södra Afrika och på Madagaskar och Mauritius.
Det grekiska ordet phragma betyder "vägg, stängsel". Redan Plinius d.ä. använde Phragmites som namn på bladvassen. Artepitetet australis betyder sydlig, trots att arten finns över stora delar av världen.[4]
Beskrivning
redigeraBladvass kan bli upp till 5 meter hög och ungefär lika lång under mark, i Norden dock bara 1–4 m hög. Jordstammen är krypande och oftast under vatten. Från denna skjuter strån upp. Bladvassens strån är släta, utan hår eller åsar, och har många nod. Bladen är 20–30 mm breda och kan bli en halv meter långa men oftast mindre. Snärpet är omvandlat till hår. Blomställningen är småax i vippa. Småaxen är violetta och smala, med 2–6 blommor och rikligt med ljusa hår. Vippan är yvig, 10–30 cm lång och sitter kvar hela vintern.[5] Bladvass växer i de flesta sorters sjöar och våtmarker, men trivs bäst i näringsrika sjöar.
Ett vasstrå kallas, i synnerhet i litterära sammanhang, för rö, till exempel i uttrycket som ett rö för vinden.
Kultur
redigeraBladvass har använts som konstruktivt element i arkitekturen i Sumer sedan åtminstone 3000 f.Kr. Det används blandat med lera till väggar, och buntat till taktäckning.
Bladvassblad har enligt folklore varit det som i Bibelns legend om Jesus-barnet bäddades med i krubban. Till minne av detta har man haft för sed att strö ut vassblad på golvet i stugan under julhelgen.[6] Detta kan jämföras med bruket att istället för vass strö ut hackat enris på golvet.
Vass användes förr i tiden för utfodring av boskap och även som ett effektivt bränsle. Dessutom kunde den malda rotstocken nyttjas till mjöl vid brödbak.[7] Askan kan användas som ett finfördelat gödningsmedel. 2 1/2 kg torkad vass motsvarar 1 liter olja i värmevärde.[källa behövs]
Då bladvass för hade en bredare användning, var en lämplig plats för skörd av grödan viktig. Sådan plats, där fastighetsägare har/hade rätt att skörda vass kallas "Vattenbol" (äldre stavning: "Vattenbohl" / "Wattenbohl"). [8]
| Namn | Trakt | Not |
|---|---|---|
| Brake | Södermanland | [9] |
| Blister | Hälsingland | Samma namn används även för jolster, Salix pentandra) [6] |
Näringsvärde
redigeraJordstammen innehåller cirka 7 % sockerarter och kan ätas kokt eller rå. Även om den är svårplockad under vinterhalvåret så kan den skördas hela året. Vass betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna i Sverige i en överlevnadssituation.[10]
Förväxling har skett med den dödligt giftiga roten av sprängört.[källa behövs] Tillagning av sprängörtsrot ger ett välsmakande mos som en stund senare ger upphov till epilepsiliknande anfall, som kan leda till döden.[källa behövs]
Källor
redigera- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
- ^ [a b c] ”The Plant List: Phragmites”. Arkiverad från originalet den 8 november 2018. https://web.archive.org/web/20181108224805/http://www.theplantlist.org/tpl1.1/search?q=Phragmites. Läst 30 december 2019.
- ^ ”Common Reed - Phragmites australis - Synonyms - Encyclopedia of Life”. Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/1114576/names/synonyms.
- ^ Jens Corneliusson (1997) Växternas namn, Wahlström & Widstrand, ISBN 91-46-17102-9
- ^ Den nya nordiska floran. Bo Mossberg, Lennart Stenberg. ISBN 91-46-17584-9
- ^ [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ ”881-882 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon)”. runeberg.org. 22 november 1922. https://runeberg.org/nfcn/0661.html. Läst 28 maj 2020.
- ^ Lantmäteriet förrättning (Laga Skifte) d.nr. 08-VRJ-156 sid.15
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 47, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988
Externa länkar
redigera- Den virtuella floran
- Vass i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- ITIS
Wikimedia Commons har media som rör Bladvass.