Ulla Isaksson

	Ulla Isaksson
	Ulla Isaksson omkring 1960
Född	12 juni 1916; Stockholm
Död	24 april 2000 (83 år); Vallentuna
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1940–1994
Make/maka	David Isaksson (1938–63); Erik Hjalmar Linder (1963–94)
Släktingar	Hans Isaksson (son)

Ej att förväxla med författaren Ulla Linder (1873–1954)

Ulla Margareta Linder Isaksson, född Lundberg den 12 juni 1916 i Stockholm, död 24 april 2000 i Vallentuna,^[1] var en svensk prosa- och filmmanusförfattare.

Biografi

Ulla Isaksson var dotter till disponent Knut Lundberg och Greta Brasch. Hon tog studentexamen 1937 och debuterade som författare 1940.

Den första filmateriseringen av ett Isakssonverk var Kvinnohuset (1952). Isakssons novell Det vänliga, värdiga från 1954 filmatiserades 1958 av Ingmar Bergman med titeln Nära livet. Detta ledde till att Bergman anlitade henne till att skriva manus för filmen Jungfrukällan (1960). Hennes roman Klänningen filmatiserades av Vilgot Sjöman 1964. Paradistorg blev film 1977 i regi av Gunnel Lindblom och Bergman gjorde 1986 en TV-film av romanen De två saliga från 1962.

Isaksson skrev tillsammans med sin man Erik Hjalmar Linder en biografi i två delar över författaren och journalisten Elin Wägner, Elin Wägner, amazon med två bröst, 1882-1922, Bonniers 1977, och Elin Wägner, dotter av moder jord, 1922-1949, Bonniers 1980. 1994 publicerades Ulla Isakssons självbiografiska Boken om E, som handlar om hur hennes make Erik Hjalmar Linder drabbades av Alzheimers sjukdom. Boken om E filmatiserades 2001 i regi av Bille August med titeln En sång för Martin.

Ulla Isaksson var 1938–1963 gift med David Isaksson och från 1963 gift med författaren och litteraturvetaren Erik Hjalmar Linder. Hon hade två söner i första äktenskapet: Hans Isaksson (1942–2015) och Gunnar Isaksson (1946–2010).^[2]

Bibliografi

1940 – Trädet
1942 – I denna natt
1945 – Av krukmakarens hand
1950 – Ytterst i havet
1952 – Kvinnohuset
1954 – Dödens faster (noveller)
1956 – Dit du icke vill
1959 – Klänningen
1962 – De två saliga
1964 – Våra torsdagar (pjäs)
1966 – Klockan
1969 – Amanda eller den blå spårvagnen
1973 – Paradistorg
1977 – Elin Wägner del 1 (Amason med två bröst 1882–1922), tillsammans med Erik Hjalmar Linder
1980 – Elin Wägner del 2 (Dotter av Moder Jord 1922–1949), tillsammans med Erik Hjalmar Linder
1982 – Återfunnet
1988 – Födelsedagen
1994 – Boken om E

Filmografi

1953 – Kvinnohuset (manus)
1958 – Nära livet (manus)
1960 – Jungfrukällan (manus)
1983 – Här har ni hans liv! (TV-pjäs)
1988 – Hjalmar och Stina (TV-pjäs)
1993 – Chefen fru Ingeborg

Priser och utmärkelser

1950 – Tidningen Vi:s litteraturpris
1952 – Svenska Dagbladets litteraturpris
1953 – Boklotteriets stipendiat
1970 – Litteraturfrämjandets stipendiat
1973 – Ledamot av Samfundet De Nio
1973 – Signe Ekblad-Eldhs pris
1977 – Ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg
1978 – Hedersdoktor i Stockholm
1988 – Göteborgs-Postens litteraturpris
1995 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
1999 – Samfundet De Nios Särskilda pris

Referenser

^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
^ ISAKSSON, DAVID, civilingenjör, verkst direktör, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 628.

Isaksson, Ulla i Vem är det 1993

Vidare läsning

Forser, Tomas (2003). ”Ulla Isaksson: 1916-2000 : minnesteckning”. Minnestal hållna på högtidsdagen (1966) (Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg, 1966-) 2001/2003,: sid. [19]-23 : ill.. ISSN 0349-893X. ISSN 0349-893X ISSN 0349-893X. Libris 9751454
Gavelius Renwik, Ingrid (1990). ”Mor/dotter-motivet i Ulla Isakssons roman "Födelsedagen"”. Fenix (Stockholm) 8(1990):3/4,: sid. 292-319. 0280-8617. ISSN 0280-8617. Libris 9261526
Heith, Anne (1996). ”Könens narrativisering: likhet - särart - postmodernism : en läsning av Ulla Isakssons roman Födelsedagen”. Litteratur og kjønn i Norden / redigert av Helga Kress (Reykjavík : Háskólaútgáfan, 1996): sid. [662]-671. Libris 2270172
Heith, Anne (1991). ”Ulla Isaksson: kvinnoskildrare - ja : moderlighetsprästinna - nej”. Nytt om kvinneforskning 15(1991):5,: sid. 93-101. 0333-0265. ISSN 0333-0265. Libris 9262818
Horst, Agaath van der (1985). Kvinnohuset: en litterär och en historisk bild. Groningen: Univ., Skandinaviska inst. Libris 9218748
Laugier, Valerie M. (1997). Kristeva across borders: when writing "as a woman" is not enough. Ann Arbor: UMI. Libris 2664903
Larsson, Lisbeth: Ulla Isaksson i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Littberger Caisou-Rousseau, Inger (1996). Ulla Isakssons romankonst. Stockholm: Bonnier. Libris 7149547. ISBN 91-0-056265-3
Röster om Ulla Isaksson: ABF-seminarium 16 november 1996. Stockholm: ABF Stockholm. 1997. Libris 7768075. ISBN 91-87980-05-3

[1] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231

[väv-2] ISAKSSON, DAVID, civilingenjör, verkst direktör, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 628.

[1]

[2]