Tupolev Tu-160, förkortat Tu-160 (ryska: Туполев Ту-160, Ту-160. NATO-rapporteringsnamn: Blackjack), är ett tungt jetdrivet bombflygplan, som utvecklades av Sovjetunionen under 1980-talet. Det var också det sista bombflygplanet som utvecklades av Sovjetunionen före dess upplösning. Tu-160 är i nuläget (Oktober 2022) det största och tyngsta militära flygplanet som någonsin har byggts som kan flyga snabbare än Mach 2.
Tupolev Tu-160 Туполев Ту-160 | |
Tupolev Tu-160. | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Bombflygplan |
Besättning | 4 |
Första flygning | 18 december 1981 |
I aktiv tjänst | 1987 – Fortfarande (april 2023) |
Versioner | Tu-160S, Tu-160V, Tu-160 NK-74, Tu-160M, Tu-160P, Tu-160PP, Tu-160R och Tu-160SK. |
Ursprung | Sovjetunionen |
Tillverkare | Tupolev |
Antal tillverkade | 35 |
Utvecklad från | Rockwell B-1 Lancer[källa behövs] |
Data | |
Längd | 54,1 m |
Spännvidd | 35,6 m (bakåtsvepta vingar) 55,7 m (framsvepta vingar) |
Höjd | 13,10 m |
Tomvikt | 110 000 kg |
Max. startvikt | 275 000 kg |
Max. bränslevikt | 160 000 kg |
Motor(er) | 4 × Samara NK-321 jetmotorer |
Dragkraft | 137 kN vardera |
Prestanda | |
Max. hastighet | Mach 2,05 |
Räckvidd med max. bränsle | 12 300 km |
Max. flyghöjd | 15 000 meter |
Stigförmåga | 70 m/s |
Dragkraft/vikt: | 0,37 |
Beväpning & bestyckning | |
Bomber | Diverse frifallande inkl kärnvapen |
Robotar | Ch-55, Ch-15, Ch-80 |
Ritning | |
En ritning av en Tupolev Tu-160. |
Utveckling
redigeraUnder 1970-talet hade USA börjat utveckla ett nytt bombflygplan som skulle kunna nå hastigheter av Mach 2; Rockwell B-1 Lancer. Sovjetunionens svar på detta var att också börja utveckla ett nytt bombflygplan, baserat på samma prestanda. Det skulle kunna bära stora bomblaster över långa avstånd men även kunna flyga i hastigheter uppåt Mach 3.
Den första prototypen flög i december 1981 och 1984 började serieproduktionen. Planet togs i tjänst 1987, även om det officiella införandet i det ryska flygvapnet inte skedde förrän 2005. Totalt var 100 plan planerade att byggas, men efter Sovjetunionens upplösning ströps finansieringen. År 1994 stoppades tillverkningen efter det att 35 flygplan producerats.
I dag
redigeraEfter Sovjetunionens upplösning delades de 35 Tu-160-planen upp mellan Ukraina och Ryssland. Ett antal av de flygplan som hamnat i ukrainsk ägo återlämnades under det sena 1990-talet till Ryssland som betalning av rysk naturgas. De resterande ukrainska planen skrotades strax därefter.
Sedan dess är Ryssland det enda land som flyger med planet i aktiv tjänst. Totalt är 17 plan i bruk. Dessa genomgår livstidsförlängning.
I december 2007 levererade den ryska flygplansfabriken Kazan Aviation ett helt nytt Tu-160 till det ryska flygvapnet. Planet sägs vara redo för aktiv tjänst under 2008.[uppdatering behövs] Det rapporterades även att man kommer att leverera 1 nytt Tu-160 till flygvapnet varje eller vartannat år till det ryska flygvapnet. Enligt planerna så skall produktionen fortsätta till 2025-2030 med då ca 30 plan i tjänst.
Varianter
redigera- Tu-160S
- Tu-160V
- Tu-160 NK-74
- Tu-160M
- Tu-160P
- Tu-160PP
- Tu-160R
- Tu-160SK
Bilder
redigera-
Tu-160S
-
Tu-160M
-
En Tu-160 med vingarna insvepta
-
Cockpiten
-
Rysslands president Vladimir Putin sitter inne i en Tu-160
-
Källor
redigera- Tu-160 Blackjack Strategic Bomber (airforce-technology.com)
- [1] Globalsecurity.com
- warfare.ru
- Ett nytt Tu-160 december 2007
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Tupolev Tu-160.