Offshore-ekonomi

Dessa centra utgörs framförallt av mikrostater och självstyrande avhängiga territorier. Schweiz och Luxemburg har på senare år plockats bort från listan.^{[förklaring behövs]} Ett sådant exempel är ön Jersey i Engelska kanalen, vars förutsättningar för annat näringsliv små.

Schweiz omnämns ofta i sammanhanget, eftersom en omfattande banksekretess har gjort landet attraktivt för skatteflyktingar. Den finansiella sektorn i Schweiz är en viktig del av landets ekonomi.

Offshore-ekonomierna brukar ibland anklagas av sina kritiker för att främja skatteflykt och för att underlätta penningtvätt (och annan ekonomisk brottslighet) samt korruption. OECD har sedan 1996 arbetat för att få bort skattekonkurrensen som skatteparadisen medför. Man har identifierat 47 skatteparadis. Det har enligt det svenska Skatteverket gjorts beräkningar på hur stor den samlade privata förmögenheten som har placerats i skatteparadis är. Det hävdas att beloppet motsvarar en tiondel av de samlade globala kapitaltillgångarna.^{[källa behövs]}

Sedan de så kallade ”11 september-attackerna” 2001 har OECD, G20, Global forum, Europeiska unionen och Nordiska ministerrådet varit ledande i arbetet att få till stånd informationsutbytesavtal med skatteparadisen. Det angivna syftet är att försvåra möjligheterna att finansiera terroristorganisationer.^[2].

Listan är uppbyggd år 2013 av Tax Justice Network, som är en obunden organisation som studerar världsekonomin från synvinkeln att få till stånd rättfärdigare skattesystem i världen. Ju högre FCI (Financial Secrecy Index, finansiellt sekretessindextal) desto större påverkan i världsekonomin i bemärkelsen av möjlighet till skattefusk eller hemlighållen ekonomi.

^[3][4]

• International Monetary Fund (IMF)