Sagan om Sune

Bokomslaget visar Sune i sin röda tröja.

Sune, som är 7 och har börjat i första klass på Söderskolan, är en så kallad "tjejtjusare". Bäst tycker han om barndomsvännen Sophie Blixt, som går i samma klass. De har känt varandra sedan de var små. Förutom att leka med Sophie så brukar Sune även gå i skolan, leka med sin lekkamrat Joakim Fröberg, bråka med sin lillebror "Håkan Bråkan". Boken inleds med en presentation av huvudkaraktärerna.

I skogen bredvid skolan utbryter "krig" (med kottar) under en rast, där ettorna och tvåorna ställs mot treorna. Sune och hans kompisar skall befria klasskamraten Daniel, men hamnar då i bråk med Bengt i trean, och Sune blir jagad på skolgården innan han räddas av klockan.

En fredag när Sune skall gå till skolan drabbas han av den så kallade "Goddaggoddagsjukan", där den som drabbats bara kan säga "Goddag, goddag" under några timmar. Han tvingas då kommunicera med lappar och försöker undvika att svara på frågor, innan lärarinnan under en lektion botar honom med "vanlig enkel nyfikenhet".

Under fritiden brukar barnen leka bollen i burken vid hyreshusen där Joakim bor, och då är till och med högstadieelever med snus och moped med ibland. Cathrin Åkerlund i klass 5 A räknar, och dunkar många barn, men då hon dunkat för Sophie springer Sune fram för att befria henne. Sune sparkar till Joakims fotboll, som kraschar rakt in genom fönstret på den lägenhet där den så kallade "Gäckande skuggan" bor. Han var varit ute och seglat på sjön samt suttit i fängelse, och Sune har hört rykten om att han haft fru och barn som försvunnit, ändå tjatar Joakim på honom. Sophie är inte rädd, och följer med, och det visar sig att han egentligen heter Alvin Hjalmar Edwin Gren och inte alls är farlig. Istället skrattar han åt situationen och förklarar att han själv var en liten buse när han var barn och bjuder Sune och Sophie på saft. Han berättar om livet på sjön, hur han kastades i fängelset i Tunis efter att ha bråkat med en grek om en flicka, och att det var frun och hans son som lämnade honom och försvann med en cirkusgubbe. Sune tycker det känns skönt att få veta sanningen. Alvin ger Sune och Sophie bollen och ber dem komma och hälsa på en annan gång-utan bollen.

När Sunes klass skall ha simundervisning åker de iväg med buss till badhuset. Sune skäms för att han inte kan simma, och då klassen delas in i simkunnig och icke-simkunnig grupp ljuger han och anmäler sig till den simkunniga gruppen, och imiterar simtagen (som han dock kan). När simläraren Lasse sedan skickar ut dem på djupt vatten visar det sig att han inte kan simma, och simläraren tvingas rädda honom. Sune svarar att det är larvigt att inte kunna simma, men ingen håller med om det, eftersom meningen med simskola just att lära sig simma.

Slutligen anländer sommaren, och Sune och hans klasskamrater går ur första klass.

Inläsningarna utgavs på kassettband av SR Örebro under titeln "Sagan om Sune".^[6] samt "Sagan om Sune del 2"^[7] och utkom även på två band EMI under titeln "Sagan om Sune" från 1987.^[8] samt "Sune får goddaggoddagsjukan" från 1988.^[9]

Bandet "Sune får goddaggoddagsjukan" innehåller berättelserna "Sune får goddaggoddagsjukan", "Sune blir botad" och "Bollen i burken" på sida A samt berättelserna "Gäckande skuggan", "Sune ska lära sig simma" och "Sune i badhuset" på sida B.^[10]

• Böckerna om Sune (svenska)
• Barngrupp i Kazan, Ryssland tolkar avsnittet "Sune får Goddag Goddag-sjukan" (ryska), (svenska)