Urslaviska

	Urslaviska
Region	Mellaneuropa, Östeuropa, Balkanhalvön (före 600-talet)
Språkfamilj	Indoeuropeiska språk Baltoslaviska språk Urslaviska; ;
Språkkoder
ISO 639‐3	–

Urslaviska, eller protoslaviska, är den rekonstruerade, ej textuellt belagda, gemensamma föregångaren till de slaviska språken.

Detta språk är ej historiskt belagt, men har rekonstruerats baserat på de existerande språkens fonologi och ordförråd. Rekonstruerade, ej belagda former, markeras i historisk lingvistik med en stjärna: *golva (huvud), *rǫka (hand) etc. Stora delar av de moderna slaviska språkens ordförråd kan härledas från dessa "urord" med hjälp av regelmässiga ljudförändringar.

Historia

Urslaviska utvecklades ur det urindoeuropeiska språket. Det är omtvistat om de slaviska språken skall betraktas som en undergrupp direkt under det indoeuropeiska urspråket, eller om de skall föras samman med de baltiska språken till en balto-slavisk språkgrupp. Vid den tid då de slaviska språken uppstod som en egen gruppering saknade de skriftspråk, och det finns alltså inga bevarade skriftliga källor för det slaviska urspråket.

Slutet för det gemensamma urspråket var sannolikt den slaviska folkvandringen och den därmed medföljande uppdelningen i olika slaviska stammar som tog sin början på 400-talet i kölvattnet av den germanska folkvandringen.

Det första slaviska skriftspråket är fornkyrkoslaviskan, för vilken en skrift fastställdes på 800-talet, och som från början fortfarande stod tämligen nära urslaviskan.

Fonologi

Vokaler

Urslaviska hade 11 vokaler i sitt ljudsystem, som inom slavistiken vanligen skrivs: i, ь, e, ę, ě, a, o, ǫ, ъ, y, u.

ь, ъ – mycket korta vokaler eller halvvokaler, troligtvis /ɪ/ respektive /ɯ/;
ę, ǫ – nasalt e, o;
ě - Jat, en lång vokal, förmodligen /æː/;
y – en lång vokal, förmodligen /ɯː/ eller som diftong [ɯi];
i, a, u - långa vokaler;
e, o – korta vokaler;
Förekomsten av syllabiska konsonanter är omtvistad.

Konsonanter

Urslaviskans konsonantsystem ges i nedanstående tabell (nedskrivna på det sätt som traditionellt används inom slavistiken):

**Urslaviskans konsonanter**
	bilabial	dental	palataliserad dental	alveolar	palataliserad alveolar	palatal	velar
Klusil	p, b	t, d					k, g
Affrikata			c, ʒ		č, ǯ
Frikativa	v	s, z	s’		š, ž		x
Nasal	m	n
Likvida		l		r		j

Par av foner i tabellen betecknar tonlösa (vänster) och tonande foner.
c står för den tonlösa affrikatan /ʦ/
ʒ står för den tonande affrikatan /ʣ/
x står för den tonlösa velara frikativan /x/
š, č, ž och ǯ står för fonerna /ʃ/, /ʧ/, /ʒ/ och /ʤ/; alla dessa symboler används traditionellt inom slavistiken för motsvarande IPA-symbol.

Ordförråd

Urslaviskans ordförråd kan rekonstrueras med hjälp av den komparativa metoden baserat på senare i skrift belagda eller i dag talade slaviska språk, eller ord från slaviska språk bevarade som lånord i andra språk.

I nedanstående tabell är några av orden från urslaviskan jämförda med exempel från andra slaviska språk. Uttryck i kursiv stil är translittererade med det latinska alfabetet.

Urslaviska jämfört med några slaviska språk
Urslaviska	Fornkyrkoslaviska	Ryska	Ukrainska	Polska	Tjeckiska	Slovenska	Serbiska	Kroatiska	Makedonska
*golva	glava	golova	holova	głowa	hlava	glava	glava	glava	glava	(huvud)
*oko	oko	oko	oko	oko	oko	oko	oko	oko	oko	(öga)
*uxo	uxo	uxo	vucho	ucho	ucho	uho	uho	uho	uvo	(öra)
*nosъ	-	nos	nis	nos	nos	nos	nos	nos	nos	(näsa)
*rǫka	rǫka	ruka	ruka	ręka	ruka	roka	ruka	ruka	raka	(hand/arm)
*noga	noga	noga	noha	noga	noha	noga	noga	noga	noga	(fot/ben)
*sr̥dьce	srьdьce	serdce	serce	serce	srdce	srce	srce	srce	srce	(hjärta)
*mati	mati	mat’	maty	matka	matka	mati	majka	majka	majka	(moder)
*otьcь	otьcь	otec	otec’	ojciec	otec	oče	otac	otac	tatko	(fader)
*sestra	sestra	sestra	sestra	siostra	sestra	sestra	sestra	sestra	sestra	(syster)
*bratrъ	bratrъ	brat	brat	brat	bratr	brat	brat	brat	brat	(broder)
*dъt’i	dъšti	doč’	dočka	córka	dcera	hči	ćerka	kći	k’erka	(dotter)
*synъ	synъ	syn	syn	syn	syn	sin	sin	sin	sin	(son)

Referenser

Artikeln är helt eller delvis översatt från tyska Wikipedia

Externa länkar

Bernard Comrie och Greville Corbett (red.): The Slavonic languages. Routledge, London 1993, ISBN 0-415-28078-8 (engelskspråkig)
Urslawisch^{[död länk]} av Georg Holzer, ur Lexikon der Sprachen des europäischen Ostens av M. Okuka (tyskspråkig]