Pajala
- För andra betydelser, se Pajala (olika betydelser).
Pajala (nordsamiska: Bájil) är en tätort och centralort i Pajala kommun i Norrbottens län. Pajala är även kyrkorten i Pajala socken.
| Pajala | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Pajala kommun |
| Distrikt | Pajala distrikt |
| Koordinater | 67°12′43″N 23°22′3″Ö / 67.21194°N 23.36750°Ö |
| Area | |
| - tätort | 310 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 8 050,87 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 013 (2020)[3] |
| - kommun | 5 859 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 6,5 inv./hektar |
| - kommun | 1 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0978 |
| Tätortskod | T8780 |
| Beb.områdeskod | 2521TC104 (1960–)[4] |
| Geonames | 603761 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Pajala | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Historia
redigeraDe första nybyggarna
redigeraDen förste inbyggaren i Pajala var skogsfinnen Lasse (Pålsson) Pajanen från nuvarande Pyhäjärvi kommun i Norra Österbotten.[5] Han återfinns i skattlängden från 1587. Under åren som följde kom fler skogsfinska nybyggare, bland andra Mickel (Staffansson) Taavonen nämnd från 1592, Per (Pålsson) Karvonen[6] nämnd från 1596, Lars Kinnunen och Henrik Kaartinen nämnda från 1601 och Olof Pennoiön nämnd från 1602[7].
Lars Levi Læstadius bodde och verkade i Pajala under mitten av 1800-talet. I själva verket var Laestadius residens placerat i Kengis, men under 1869 flyttades Læstadius pörte, grav och Kengis kyrka till Pajala.[8]
1900-talet
redigeraUnder finska vinterkriget bombades Pajala av misstag av sovjetiska bombplan.
Stadsbild och sevärdheter
redigera- Pajala har ett av världens största solur på 38,33 m i diameter, stående mitt i centrum.
- Læstadiuspörtet i vilket Lars Levi Læstadius bodde med familj till sin död år 1861.
- På samma gårdsplan som Læstadiuspörtet ligger även ett gult bostadshus, som tidigare var Pajala församlings prästgård, nu kallat Kulturum. Læstadiuspörtet och Kulturum inrymmer numera Læstadiusmuseet.
- Pajala kyrka från 1797 som ursprungligen varit uppförd i Kengis.
Företag på orten
redigeraExplore the North med Pinetree Lodge i Särkimukka samt Arctic River Lodge i Tärendö. Artic Road AB, Snells Entreprenad AB, Andor Maskin & Fritid AB, Svetsteknik i Pajala AB, Miljö & Teknik i Kangos AB, MD i Pajala AB (Hotell Smedjan) med flera.
Det kanadensiska företaget Northland Resources bedrev järnmalmsbrytning 2012–2014 i Tapuli-gruvan norr om Pajala. Företaget Kaunis Iron återupptog i juli 2018 gruvdriften.[9] [10]
Evenemang
redigeraEvenemang i Pajala är bland andra Pajala marknad i början av juli, en av Sveriges största marknader, och Römppäviikko i slutet av september.
Idrott
redigeraOrten har idrottsföreningen Pajala IF, som hade ett volleybollag som under säsongen 2000–2001 spelade i elitserien.
Pajala i litteraturen
redigeraHandlingen i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula (2000) utspelas huvudsakligen i Pajala. Vittula, egentligen Vittulajänkkä (Fittmyren), är en folklig benämning på ett villaområde i Pajala.[källa behövs] En annan skildring från Pajala av samma författare är boken Mannen som dog som en lax (2006). I denna kriminalroman belyser författaren bland annat tornedalsfinskans situation i dagens Pajala.
Kända personer som är födda/uppvuxna i Pajala (i urval)
redigeraEj medräknat personer som är födda/uppvuxna i Tärendö, som också tillhör Pajala kommun.
- Andreas Alm, fotbollstränare samt före detta fotbollsspelare
- Börje Andersson-Junkka, fotbollstränare och idrottsprofil
- Simone Edefall, fotbollsspelare
- Lotta Engberg, programledare och sångerska
- Birger Lahti, politiker (V)
- Mikael Niemi, författare
- Ingela Nylund Watz, politiker (S)
- Bengt Pohjanen, författare och ortodox präst
- Barbro Tano, före detta längdskidåkare
- August Tornberg, ishockeyspelare
- Johan Tornberg, expertkommentator samt före detta ishockeyspelare och ishockeytränare
- Doris Uusitalo, fotbollsspelare
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Pajala 1920–2020[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 550 | ## | ||
| 1940 | 1 136 | ## | ||
| 1945 | 1 270 | ## | ||
| 1950 | 1 392 | ## | ||
| 1960 | 1 407 | 313 | ||
| 1965 | 1 624 | 362 | ||
| 1970 | 1 583 | 362 | ||
| 1975 | 1 671 | 360 | ||
| 1980 | 1 751 | 384 | ||
| 1990 | 2 106 | 366 | ||
| 1995 | 2 157 | 367 | ||
| 2000 | 2 084 | 373 | ||
| 2005 | 1 985 | 369 | ||
| 2010 | 1 958 | 378 | ||
| 2015 | 2 032 | 312 | ||
| 2020 | 2 013 | 310 | ||
Anm.: Ej befolkningsagglomeration/tätort 1930-1935.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Bildgalleri
redigera-
Kulturskolan i Pajala
-
Laestadiusskolan i Pajala
-
Biblioteket i Pajala
-
Pajala soluret
-
Pajala marknad 2016
Referenser
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Rosenbahr, Christer. ”Nytt ljus över släkten Pajanen”. Släkthistorskt Forum 2013/5, s. 44-48.
- ^ Rosenbahr, Christer. ”En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet”. Släktforskarnas årsbok 2013, sid. 293- 324..
- ^ Alamäki, Yrjö; Hederyd, Olof, red (1991). Tornedalens historia. 1, Från istid till 1600-talet. Haparanda: Komm. sid. 226. Libris 1196882. ISBN 91-630-0261-2
- ^ Svenska kyrkans information om Pajala kyrka Arkiverad 5 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018
- ^ ”Klart: Då dras gruvdriften igång igen i Norrländska Socialdemokraten den 22 november 2017”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180821223111/http://www.norrbottensaffarer.se/na/klart-da-dras-gruvdriften-igang-igen-nm4699873.aspx. Läst 23 november 2017.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 77
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör Pajala.