Orkidéer

Orkidéer är fleråriga örter med underjordiska jordstammar eller knöllika, näringslagrande rötter (amrötter); sällan utan klorofyll. Stjälk upprätt. Blad strödda eller sällan nästan motsatta, parallellnerviga, helbräddade. Blommor tvåkönade, oftast samlade i toppställda gles- eller mångblommiga ax eller klasar, någon gång ensamma.

Familjen är en av jordens artrikaste med nästan 800 släkten och omkring 30 000 arter. I Sverige har man funnit 44 arter fördelade på 23 släkten. Samtliga svenska orkidéer är fridlysta i hela landet.

De som i äldre tider samlade och pressade växter erfor att orkidéer i likhet med suckulenta växter, till exempel sedum, var mycket svåra att få torra. I dagsläget är dock samtliga orkidéarter i Sverige fridlysta. Moderna botaniker använder sig av fotografering för att dokumentera sina fynd.

Orkidéer är numera vanliga krukväxter i svenska hem, särskilt den så kallade brudorkidén (Phalaenopsis). Orkidéer skall inte planteras i vanlig krukväxtjord, utan i luftig kompost (särskild orkidéjord finns att köpa). De behöver inte vattnas ofta, någon gång varannan vecka räcker bra. Vid vattning sänks orkidén med odlingskrukan ner i rumstempererat vatten i ca fem min och får därefter droppa av ordentligt innan den sätts tillbaka i ytterkrukan. Viktigt att tänka på är att det absolut inte får komma vatten i bladrosetten då detta lätt förorsakar röta, speciellt viktigt under de kalla årstiderna med sämre avdunstning.^[3]

Sedan brudorkidén har blommat, kan stängeln lämnas orörd. Ofta kommer då nya förgreningar och nya blommor. Först när en stängel vissnat och torkat in, tas den bort. Se också Semi-hydroponic för odling av orkideer. Detta gäller framförallt när blomstjälken saknar förgreningar, underarter med förgrenade blomstjälkar blommar mer sällan om på gamla stjälkar. Grundregeln får dock vara att inte klippa bort en stjälk helt förrän den är helt intorkad.^[4]

• sofronitissläktet (Sophronitis)
• Knottblomstersläktet (Microstylis)

Enligt Catalogue of Life ingår följande släkten i familjen:

Anacamptis

morio, Göknycklar

pyramidalis, Salepsrot

Calypso

bulbosa, Norna

Cephalanthera

damasonium, Storsyssla (Stor skogslilja)

longifolia, Svärdsyssla (Vit skogslilja)

rubra, Rödsyssla (Röd skogslilja)

Chamorchis

alpina, Dvärgyxne

Coeloglossum

viride, Grönkulla

Corallorhiza

trifida, Korallrot

Cypripedium

calceolus, Guckusko

Dactylorhiza

incarnata, Ängsnycklar

incarnata ssp. ochroleuca, Vaxnycklar

incarnata ssp. cruenta, Blodnycklar

lapponica, Lappnycklar

maculata, Jungfru Marie nycklar

maculata ssp. fuchsii, Skogsnycklar

majalis, Majnycklar

sambucina, Adam och Eva

sphagnicola, Mossnycklar

traunsteineri, Sumpnycklar

Epiogium

aphyllum, Skogsfru

Epipactis

atroubens, Purpurknipprot

helleborine, Skogsknipprot

phyllanthes, Kal knipprot

palustris, Kärrknipprot

Goodyera

repens, Knärot

Gymnadenia

conopsea, Brudsporre (Brudgran)

odoratissima, Doftyxne (Luktsporre)

nigra, Brunkulla

runei, Brudkulla

Hammarbya

paludosa, Myggblomster

Herminium

monorchis, Honungsblomster

Leucorchis

albida, Vityxne

albida ssp. straminea, Fjällyxne

Liparis

loeselii, Gulyxne

Listera

cordata, Spindelblomster

ovata, Tvåblad

Microstylis

monophylla, Knottblomster

Neotinea

ustulata, Krutbrännare

Neottia

nidus-avis, Nästrot

Ophrys

insectifera, Flugblomster

Orchis

laxiflora ssp. palustris, Kärrnycklar

mascula, Sankt Pers nycklar

militaris, Johannesnycklar

spitzelii, Alpnycklar

Platanthera

bifolia ssp. bifolia, Ängsnattviol

bifolia ssp. latiflora, Skogsnattviol

chlorantha, Grönvit nattviol

obtusata ssp. oligantha, Lappyxne (Lappfela)

Spiranthes

spiralis, Skruvax

•   Wikimedia Commons har media som rör Orchidaceae.
  Bilder & media
•   Wikispecies har information om Orchidaceae.
  Artförteckning