Detta är en lista över toner i musik.
Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B♭ för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (traditionellt "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.
Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz. Frekvensen för A i respektive oktav är därmed de enda frekvenserna som är exakta, dvs heltal. Övriga frekvenser är avrundade decimaltal, även om decimaldelen innehåller enbart 0 eller 00, som t.ex. G1: 49,00 Hz. Frekvenserna för A är utmärkta med fetstil i tabellen.
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
b5
|
|
|
7902,1 Hz
|
|
|
|
|
aiss/bess5
|
|
7458,6 Hz
|
|
|
|
a5
|
|
|
7040,0 Hz
|
|
|
|
|
giss/ass5
|
|
6644,9 Hz
|
|
|
|
g5
|
|
|
6271,9 Hz
|
|
|
|
|
fiss/gess5
|
|
5919,9 Hz
|
|
|
|
f5
|
|
|
5587,7 Hz
|
|
|
|
e5
|
|
|
5274,0 Hz
|
|
|
|
|
diss/ess5
|
|
4978,0 Hz
|
|
|
|
d5
|
|
|
4698,6 Hz
|
Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
|
|
|
|
ciss/dess5
|
|
4434,9 Hz
|
|
| 88
|
c5
|
|
|
4186,0 Hz
|
Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
| 87
|
b4
|
|
|
3951,1 Hz
|
|
|
|
|
aiss/bess4
|
|
3729,3 Hz
|
|
|
|
a4
|
|
|
3520,0 Hz
|
|
|
|
|
giss/ass4
|
|
3322,4 Hz
|
|
|
|
g4
|
|
|
3136,0 Hz
|
|
|
|
|
fiss/gess4
|
|
2960,0 Hz
|
|
|
|
f4
|
|
|
2793,8 Hz
|
|
|
|
e4
|
|
|
2637,0 Hz
|
|
|
|
|
diss/ess4
|
|
2489,0 Hz
|
|
|
|
d4
|
|
|
2349,3 Hz
|
|
|
|
|
ciss/dess4
|
|
2217,5 Hz
|
|
|
|
c4
|
|
|
2093,0 Hz
|
Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband.
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
b3
|
|
|
1975,5 Hz
|
|
|
|
|
aiss/bess3
|
|
1864,7 Hz
|
|
|
|
a3
|
|
|
1760,0 Hz
|
|
|
|
|
giss/ass3
|
|
1661,2 Hz
|
|
|
|
g3
|
|
|
1568,0 Hz
|
|
|
|
|
fiss/gess3
|
|
1480,0 Hz
|
|
|
|
f3
|
|
|
1396,9 Hz
|
Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten
|
|
|
e3
|
|
|
1318,5 Hz
|
|
|
|
|
diss/ess3
|
|
1244,5 Hz
|
|
|
|
d3
|
|
|
1174,7 Hz
|
|
|
|
|
ciss/dess3
|
|
1108,7 Hz
|
|
|
|
c3
|
|
|
1046,5 Hz
|
Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2.
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
b2
|
|
|
987,8 Hz
|
|
|
|
|
aiss/bess2
|
|
932,3 Hz
|
|
|
|
a2
|
|
|
880,0 Hz
|
|
|
|
|
giss/ass2
|
|
830,6 Hz
|
|
|
|
g2
|
|
|
784,0 Hz
|
Ungefärlig högsta ton för en kontraalt.
|
|
|
|
fiss/gess2
|
|
740,0 Hz
|
|
|
|
f2
|
|
|
698,5 Hz
|
|
|
|
e2
|
|
|
659,3 Hz
|
|
|
|
|
diss/ess2
|
|
622,3 Hz
|
|
|
|
d2
|
|
|
587,3 Hz
|
Lägsta tonen på piccolaflöjt
|
|
|
|
ciss/dess2
|
|
554,4 Hz
|
|
|
|
c2
|
|
|
523,3 Hz
|
Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3).
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
b1
|
|
cess, aississ
|
493,9 Hz
|
Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot".
|
|
|
|
aiss/bess1
|
cessess
|
466,2 Hz
|
|
|
|
a1
|
|
gississ, b𝄫
|
440,0 Hz
|
Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Tredje strängen på en violin.
|
|
|
|
giss/ass1
|
|
415,3 Hz
|
Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan
|
|
|
g1
|
|
fississ, assess
|
392,0 Hz
|
Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar.
|
|
|
|
fiss/gess1
|
eississ
|
370,0 Hz
|
|
|
|
f1
|
|
eiss, gessess
|
349,2 Hz
|
Lägsta tonen på en altblockflöjt.
|
|
|
e1
|
|
fess, dississ
|
329,6 Hz
|
Högsta/första strängen på en gitarr.
|
|
|
|
diss/ess1
|
|
311,1 Hz
|
|
|
|
d1
|
|
essess, cississ
|
293,7 Hz
|
Andra strängen på en violin
|
|
|
|
ciss/dess1
|
|
277,2 Hz
|
|
|
|
c1
|
|
hiss, dessess
|
261,6 Hz
|
Kallas "nyckelhåls-C" på ett piano.[1] Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en tvärflöjt.
|
Lilla oktaven (Ostrukna oktaven)
redigera
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
b
|
|
|
246,9 Hz
|
Andra strängen på en gitarr.
|
|
|
|
aiss/bess
|
|
233,1 Hz
|
Lägsta tonen på en oboe
|
|
|
a
|
|
|
220,0 Hz
|
Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
|
|
|
|
giss/ass
|
|
207,7 Hz
|
Lägsta tonen på en sopransaxofon.
|
|
|
g
|
|
|
196,0 Hz
|
Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
|
|
|
|
fiss/gess
|
|
185,0 Hz
|
|
|
|
f
|
|
|
174,6 Hz
|
Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar.
|
|
|
e
|
|
|
164,8 Hz
|
Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton.
|
|
|
|
|
diss/ess
|
|
155,6 Hz
|
|
|
|
d
|
|
|
146,8 Hz
|
Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
|
|
|
|
ciss/dess
|
|
138,6 Hz
|
Lägsta tonen på en altsaxofon.
|
|
|
c
|
|
|
130,8 Hz
|
Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
B
|
|
|
123,5 Hz
|
|
|
|
|
A# / B♭
|
|
116,5 Hz
|
|
|
|
A
|
|
|
110,0 Hz
|
Femte strängen på en gitarr.
|
|
|
|
G# / A♭
|
|
103,8 Hz
|
Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar")
|
|
|
G
|
|
|
98,00 Hz
|
Näst lägsta strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
|
|
|
|
F# / G♭
|
|
92,50 Hz
|
|
|
|
F
|
|
|
87,31 Hz
|
|
|
|
E
|
|
|
82,41 Hz
|
Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
|
|
|
|
D# / E♭
|
|
77,78 Hz
|
|
|
|
D
|
|
|
73,42 Hz
|
Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
|
|
|
|
C# / D♭
|
|
69,30 Hz
|
|
|
|
C
|
|
|
65,41 Hz
|
Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
B1
|
|
|
61,74 Hz
|
Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr.
|
|
|
|
Aiss/Bess1
|
|
58,27 Hz
|
|
|
|
A1
|
|
|
55,00 Hz
|
Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
|
|
|
|
Giss/Ass1
|
|
51,91 Hz
|
|
|
|
G1
|
|
|
49,00 Hz
|
|
|
|
|
Fiss/Gess1
|
|
46,25 Hz
|
Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr.
|
|
|
F1
|
|
|
43,65 Hz
|
Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta;
|
|
|
E1
|
|
|
41,20 Hz
|
Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
|
|
|
|
Diss/Ess1
|
|
38,89 Hz
|
|
|
|
D1
|
|
|
36,71 Hz
|
|
|
|
|
Ciss/Dess1
|
|
34,65 Hz
|
Lägsta strängen på en niosträngad gitarr.
|
|
|
C1
|
|
|
32,70 Hz
|
Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension.
|
|
|
Stamtoner
|
Härledda toner
|
Enharmonik
|
Frekvens[info]
|
Övrigt
|
|
|
B2
|
|
|
30,87 Hz
|
Lägsta tonen på en femsträngad elbas.
|
|
|
|
Aiss/Bess2
|
|
29,14 Hz
|
Lägsta tonen på en kontrafagott (med B♭-klockstycke)
|
|
|
A2
|
|
|
27,50 Hz
|
Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke)
|
|
|
|
Giss/Ass2
|
|
25,96 Hz
|
|
|
|
G2
|
|
|
24,50 Hz
|
|
|
|
|
Fiss/Gess2
|
|
23,12 Hz
|
|
|
|
F2
|
|
|
21,83 Hz
|
|
|
|
E2
|
|
|
20,60 Hz
|
|
|
|
|
Diss/Ess2
|
|
19,45 Hz
|
|
|
|
D2
|
|
|
18,35 Hz
|
|
|
|
|
Ciss/Dess2
|
|
17,32 Hz
|
|
|
|
C2
|
|
|
16,35 Hz
|
Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.
|
